11 timmars shopping kan ta knäcken på vem som helst!

Hotellfrukost imorse och sen iväg med tunnelbanan in till Stockholm city med två förväntansfulla 15 åringar som var väldigt shoppingsugen. Regnet öste ner från en grå himmel så det blev till att spring mellan butikerna (jag och gubben gjorde snabbt ett första inköp av två paraplyn...tjejerna ville inte ha utan tyckte att det var onödigt),

Efter ett par timmar kändes allt lite lätt funktigt. Mycket folk var det dessutom i butikerna idag säkert pga att det inte var ett direkt bad eller utflyktsväder.

Lunch blev det på ett litet café och sen mer butiker. Till slut var åtminstonde vi vuxna rätt less men tänkte att tjejerna skulle få bestämma när de fått nog. Efter drygt 6 timmar ringde de oss och sa att de var less på Stockholms city och ville att vi skulle ta tunnelbanan tillbaka till Kista (där vårt hotell är beläget) för att fortsätta shoppandet på Kistas stora galleria med ytterligare 180 butiker.

Så det blev bara till att packa sig iväg till nästa omgång. Middag blev det på gallerian i Kista och sen shoppades det till kl.21.00.

Vi hade pratat om att vi skulle gå på en sen bio ikväll...men när shoppingen var avslutad så sa tjejerna att vi vill bara chilla och ligga på sängen istället. (var nog rädda att de skulle somna på bion).

På promenaden från galleria till hotellet var det nog tur att det inte var så många som såg oss. Alla fyra haltade och linkade iväg efter gångbanan och hade ont i typ hela kroppen.
Ont i rygg, höfter, ben och fötter och helt slut i huvudet av alla ljud. Helt otroligt att man kan bli så slut i hela kroppen av att shoppa....värsta gympasset!

Nu blir det till att softa på hotellet...kanske ett dopp i poolen på hotellets relaxvåning (om vi nu orkar ta oss upp dit).

Ïmorgon är en ny dag!

Nu har jag klurat ut hur man får upp två 15 åriga tjejer ur sängen kl.05.00. Man säger att om de inte är klar kl.06.00 så missar de möjligheten att följa med till Stockholm!

Det funkade helt perfekt...behövde inte ens väcka dem....kl.06.00 stod de klara i hallen och hade då dessutom hunnit få i sig lite frukost. Ja, visserligen så hann vi inte åka många minuter förrän båda två sov så sött i baksätet.

Efter några timmars körande skakade vi liv i dem för en fika paus...sen sov de åter hela vägen till Uppsala då de vaknade och undrade om vi inte snart skulle köra över Högakusten bron!!!....(de hade visst missat en bit av resan)

Nu har vi hunnit med en sväng i Gamla stan, middag i city och en helkväll på Gröna Lund också...man hinner en hel del om man är uppe i tid!

Nu har jag både tjejerna körandes. Den äldsta tog ju bilkörkortet den 15 juli och idag har den yngre gjort provet och klarat mopedkortet.

Det känns lite märkligt att nu kan båda två ta sig iväg själva och vi behöver inte alltid vara beredda att skjutsa hit och dit. Ja, visserligen så är Morgan (mopeden) bara inregistrerad till i oktober för att sedan ställas av över vintern, men ändå.

Lite mer fritid för oss som föräldrar blir det ju men en massa ORO....mycket kan ju hända där ute i trafiken. Avsett hur försiktigt de själva kör så finns det ju en och annan galning ute på vägarna.

Idag är det dags för vigsel nummer två för min del.
Ska bli spännande och kul. Synd bara att brudparet inte fick soligt sommarväder.

Men det sägs ju att lite regn på bruden betyder lycka och rikedom så vi får väl hoppas att detta stämmer!

Så var det bara en vecka kvar på ledigheten då. Vad fort det gott! När man går på semester känns det ju som om man skulle vara ledig hur länge som helst, och så är det helt plötsligt slut på det roliga (just då man börjar vänja sig med slöa dagar)

Men ska i alla fall försöka njuta de sista dagarna. På grund av sjukdom och annat har vi bara varit hemma i sommar och inte dragit igång så mycket stora projekt hemma heller.

Nu har vi i alla fall beslutat att vi ska dra ner till Stockholm ett par dagar. Behöver liksom komma bort lite och se något annat. Ska bli trevligt om än det blir många mil i bil. Men det går säkert bra. Vi har ju inga tjuriga och griniga små barn med oss utan bara 2 stycken 15-åringar som säkert lär hålla låda i bilen.

Har varit och kollat på bilar på bilaffärer idag. Finns ju hur mycket fina som helst att välja bland. Känns jättekul tills man tittar på prislappen och sen i plånboken.
Då tar drömmarna hastigt slut!

Varför finns det inget som passar plånboken...jag verkar ju dessutom ha förmågan att bara hitta de som verkar kosta mest.

Vill ha en bra bil, som inte drar allt för mycket soppa, är trafiksäker, inte har gått allt för långt, inte har en massa repor och skador i lacken och som dessutom ska vara snygg och ha rätt färg! Är det för mycket begärt att den också ska passa ekonomin....ja tydligen!

Då vi bor som vi gör med i stort sett obefintliga kommunikationsalternativ (endast skolbuss 2 turer/dag under skoltid) så är vi ju beroende av att ha bilar som funkar och som alltid startar. Hela detta år har vi haft ett himla strul med bilarna....alltid har det varit någon av våra två bilar som varit krasslig. Törs inte summera hur mycket vi lagt ut på bilreparationer i år.

Nu då dottern tagit körkort så är ju dessutom alltid den ena bilen ute på vift någonstans. Vad göra....ja, det är väl bara att fortsätta att leta...till slut kanske vi hittar en passande bil!

Idag fyller mamma år och vi ska åka ner och hämta henne så att hon får fira födelsedagen här hos oss och slipper allt bestyr med att fixa kakor, tårta och kaffe.
Ska väl dessutom knåpa ihop en liten sommarbuffé till henne.

Just nu känns det lite tungt att baka tårta (igen)....tycker att det har blivit så himla mycket tårtbak denna sommar. Förstår inte det...det har varit betydligt med tårtbak än vad det brukar vara en vanlig sommar.

Men så är det väl, vissa år är det som om det händer mer saker som ska firas än andra år!

Det är med blandade känslor jag tittar upp mot himlen. Å ena sidan vill jag ju ha sol och fint så att vi kan sitta ute, men å andra sidan så håller gräsmattan på att torka in och vi skulle verkligen behöva ett dygn med fint stilla sommarregn. Hur som helst så kan jag ju inte styra vädret så man får ta det som erbjuds!

Igår kväll sa mannen i huset....
- Vad tror du om det är mulet väder imorgon ska vi åka in
till Umeå och kolla på bilar då?

- Ja, svarade jag, det kan vi väl göra!

I morse gick gubben upp tidigare än jag och kommer sedan efter tag upp i sovrummet och jag frågar vad är det för väder och han svarar helmulet.

Jag går ner för att äta frukost och tittar ut genom fönstret och ser att solen skiner från en klarblå himmel! Vad då helmulet?

Kan det möjligen vara så att han hemskt gärna vill åka till Umeå och gå på bilaffärer?
Skulle tro det för han har i månader suttit och kollat in bilannonser på nätet på kvällarna.

Att lyssna på ljudböcker verkar vara beroende framkallande. Vet inte hur många böcker jag lyssnat genom under detta år.

Så himla avkopplande....vandrar omkring här hemma med cd spelaren i bakfickan, eller steroen på i köket eller på altanen.

Och det är ju så praktiskt också man kan liksom förena nytta med nöje. Samtidigt som man pysslar på med annat så kan man få en bok uppläst. Dessutom kan man ju ge sig i kast med sådana böcker som man annars skulle uppleva lite för lunga att plöja genom på det vanliga sättet.

Jag kan till och med bli lite irriterad när jag blir avbruten...(för det blir man ju alltid när det är som mest spännande).

Praktiskt också att man kan låna dessa ljudböcker på biblioteket. De är ju ganska dyra att köpa och jag har svårt att lyssna på samma sak flera gånger. Samma sak är det men böcker...jag har svårt att läsa samma bok flera gånger.

Men nu har jag snart plöjt genom hela sortimentet på biblioteket i Vännäs så nu blir det kanske problem. Men de får väl in nya ljudböcker efterhand.

Det är så konstigt....innan semestern planerar man allt man ska hinna göra under ledigheten. Allt som ska fixas här hemma och som man bara kan göra på sommaren, alla man ska hinna åka och hälsa på och alla goda middagar man ska bjuda sina vänner på.

När man till slut blir ledig tar det först en vecka eller två innan man fattar att min inte behöver kliva upp och åka till jobbet.

Sen tar det en vecka då man inte har lust till något och sen när den tredje veckan av ledighet börjar så börjar man gruva för att man start ska börja jobba.

Så är det i vanliga fall i alla fall...men i år blev det annorlunda då jag på grund av sjukdom inte har orkat någonting alls här hemma...orkar knappt gå i trapporna.

Allt som jag hade tänkt fixa med under ledigheten har liksom kommit av sig.
Ingenting blir gjort! Men nu börjar redan mina tankar gå till att "nästa år då jag får semester" då ska jag....och  så är man igång igen.

Men men så får det bli detta år...just nu handlar det mest om att orka dagen och att försöka få tillbaka krafterna igen!

För någon gång måste det väl börja vända!

I flera år har vi funderat på att köpa en ny grill.
Förra året på försommaren hade vi sett ut en ny grill men då tyckte mannen i huset att vi kunde väl vänta ett tag och köpa den sen, så då gjorde vi det. Och när vi sedan en månad senare kom för att köpa denna grill var den slut i lager.

I år har vi återigen funderat på att det är dags att köpa en ny grill. Nu har botten på grillen börjat rosta upp och man törs knapp flytta på den. Men det är väl som med ett par väl ingågna skor...då de är som skönast att håller de på att gå sönder.

Idag klippte jag gräsmattan och när jag försiktigt skulle rulla undan grillen så lät det knak och ett av hjulen gick i tre bitar. Först blev jag arg och tänkte nog är det väl ändå själa den....men sen ändrade jag mig och tänkte att nu ÄNTLIGEN kanske vi gör slag i saken och köper en ny!

Men då kommer nästa problem...ska man köpa...en traditionell kolgrill eller ska man satsa på en gasolgrill?

Som den moderna människa jag är så gick jag naturligtvis i på webben för att lösa problemet....vilken grill är bäst?

Men jag måste säga att jag blev inte mycket klokare av det...det verkar som att aovsett vilken grill man väljer så blir maten god...

Så nu kvarstår beslutet kol eller gasol?

Igår tog den äldsta dottern körkortet...vilken känsla!

Jag minns själv den dagen då man stod där och visste att nu var det lovligt...nu fick jag köra helt själv. Jag minns hur jag hela första dagens eftermiddag och kväll bara körde och körde.

Men jag måste erkänna att den var med en liten klump i hjärtat som jag såg Amanda sätta sig bakom ratten för att skjutsa lillasyster Matilda till Vännäs igår eftermiddag. Det kändes både skönt, förbjudet och märkligt att se dem åka iväg. Vår lilla tjej!

Nu börjar en ny tid för oss som föräldrar. Även om hon varit efter vägarna i 3 år körandes moped så vet man ju hur mycket som kan hända i samband med bilkörandet. Men detta är väl en del av livet och föräldraskapet!

Idag har vi följt med min mor för att titta på en ledig lägenhet i Vännäs.
På ålderns höst kan det kännas tungt att ha ett helt hus att sköta om (särskilt om man är ensam) och därför börjar tankarna nu gå mot en flytt till en lägenhet.

Men att flytta från ett hus som man bott i de senaste 50 åren kan nog kännas tungt. Huset är ju en del av en själv efter så många år. Väggarna bär på många minnen! Jag avundas henne inte att måste fundera i banorna att flytta och lämna sitt livsverk!

Och hur flyttar man från en stor villa till en liten två rummare? Vad tar man med sig och vad kommer man att tvingas välja bort?

Nog är det ju så att om man har mycket utrymme så sparar med på även sådant som man inte riktigt behöver och sådant som man inte använt på många år.

Nu blir det några veckors funderande för lilla mamma...vill hon ha denna lägenhet eller vill hon vänta och se om det dyker upp något som känns bättre? Det känns i alla fall bra att hon själv får möjlighet att fatta detta beslut.

Mina tankar går till alla den som blir tvungna att fatta beslut om flytt åt sina föräldrar kanke mot föräldrarnas vilja...det måste ju kännas fruktansvärt!

Men jag är övertygad om att mamma vet exakt hur hon vill ha det och kommer att fatta det beslut som känns bäst för henne just nu!

Nu har jag haft hosta och ont i halsen sedan i mitten av april...och det verkar bara tillta...jag tror jag blir tokig. Finns det ingen dunderkur som man kan koka ihop för att bli av med detta?

Har återigen tillbringat eftermiddagen med läkarbesök.

Torsdag före midsommar fick jag reda på att jag hade fått astma och fick en massa mediciner mot detta. Men jag har ju bara blivit sämre och sämre för varje dag som gått och imorse fick jag nog och ringde för att få en tid hos en läkare.

Då visade det sig att den medicin som jag tar för mitt höga blodtryck inte är kompatibelt med astmamedidinen som jag fått...de tar tydligen ut varandra. Så nu fick jag en ny blodtrycksmedicin som visst ska funka bättre ihop med astmamedicinen.

Dessutom fick jag medicin för magsår...som man visst kan få som en komplikation och som jag nu också drabbats av.

Men en tanke slog mig....varför finns det inte ett inbyggt system som varnar om en läkare skriver ut en medicin som man inte ska ta pga en annan medicinn som man redan äter. Vore ju himla enkelt att samköra på något vis så att inte läkarna ska kunna skriva ut fel medicin.

Om ett sådan funktion hade funnits så hade ju jag sluppit plågas i flera veckor pga av detta. Är nu inne på min andra semestervecka och har inte kunnat njuta en enda dag av ledigheten pga detta och nu verkar det som om det ska ta ytterligare flera veckor innan det möjligen kan börja vända åt rätt håll...kul semester!

Trodde att man under semestern skulle få tid att njuta och må bra men tydligen inte och detta pga att en läkare inte kan se till hela sjukdomsbilden utan bara behandlar just den åkomma som man söker för just då och inte ser till ens sjukdomshistoria.

Men...men det är väl bara att gilla läget...eller?

Tänker dock på alla de som knaprar i sig sin mediciner som ordinerats dem och som de kanske inte ens behöver eller all den medicin som måste ätas för att bota biverkningarna på en annan medicin. Hörde talas om en kvinna som hade ätit fel medicin i 11 år och som helt plötsigt beslutade att sluta äta dem och blev efter någon vecka helt frisk...fick tillbaka sitt tal och alla de övriga funktioner som hon inte haft på 11 år. Snacka om att ha blivit berövad 11 år av sitt liv. Många gånger är det nog så att det ges allt för mycket mediciner i onödan och att medicinlistorna ses över allt för sällan så att patienterna bara fortsätter att äta mediciner som de kanske inte behöver.

Får väl hålla tummarena att den läkare som jag träffade idag har mer koll än den förra och att denna medicinering funkar för mig!

Så har det gått ett dygn sedan man på ett något annorlunda "träffade på" en älg.

Känns trots allt rätt lugnt....
En halvtimme efter det att eftersöktspatrullen hade anlänt skogarna i Hjåggsjö för att spåra upp den skadade älgen så ringde de upp mig och hade hittat den.

Den hade inte tagit sig så långt in i skogen utan de hittade den snabbt. Den hade då ett brutet framben och var totalt översållade av bölder (stackarn).

Avlivades omgående...så skönt då slapp den ju plågas ytterligare. Han som sköt den sa att han aldrig tidigare sett en fjolårskalv med så mycket bölder. Det är tydligen någon sjukdom som älgar kan få minns inte vad han sa att den sjukdomen hette.

Känns ju bra att den nu i alla fall slipper plågas...men lite synd att den skulle hamna på min motorhuv och få ett brutet ben också.

Motorhuven har nu en bynkel och måste fixas...vilken tur att vi har bilen helförsäkrad. Men framför allt så hade vi som fanns i bilen en himla tur som inte blev skadade på något sett. 

Älgjakten började tidigt i år!

För drygt två timmar sedan small det...kl.12.47 krockade jag med en ÄLG!

Jag kom då körande i sakta mak mot Hjåggsjö  på väg hem från Vännäsdagarna,
Då helt plötsligt kravlar sig en älg upp från diket på motsatta sidan och ralgar upp över vägen och jag PALLbromrar. Samtidigt ser jag en mötande bil (en minibuss) komma körande mot mig.

Jag hinner tänka tre tankar...

1. Om jag håller till vänster krockar jag med minibussen
2. Om jag håller till höger kör jag av vägen och kommer troligen att köra på älgen oxå.
3. Jag håller min på min sida och hoppas att älgen hinner över vägen

Jag valde alternativ 3 men älgen hann inte över vägen utan hamnade på min motorhuv för att sedan kana mer i diket...

Jag hade knappt någon fart alls och snabbt var vi ute ur bilen. Jag, dottern Matilda och hennes kompis Sandra. De två personerna i minibussen som även dem fått stopp på sin bil kom springade...

Älgen låg då ett 20 tal meter från oss i skogen och efter cirka 30 sekunder reste den sig upp på vingliga ben och brakade in i skogen.

Där stod vi 5 personer mitt på vägen och såg lite smått förvånade och vilsna ut...vad var det som hade hänt?

De i minimussen hade med sig en sådan där pappersremsa med texten "viltolycka" på och satte upp den i ett träd vid väggrenen där älgen hade försvunnit menas jag ringde polisen och gjorde en anmälan.

Polisen skulle skicka ut en eftersökspatrull för att söka reda på älgen.

Denna älg var inte frisk...den hade bölder över hela kroppen och på vägen finns nu spår av detta...där är förutom lite blod även en del bölder liggande.

Man hinner ju tänka en del så hör i efterhand. Vilket tur att det bara var en fjolårs kalv och inte en fullvuxen älg...vad hade hänt om jag hållit till vänster och klippt minibussen i stället.

Denna sjuka älg hade troligen inte klarat sig länge till ute i det fria. Pratade men en från jaktlaget som sa att ingen fullt frisk älg är ute och rör på sig frivilligt mitt på dagen i 25 graders värme!

Ja, då ar man bidragit till årets älgjakt och gjort debut i Hjåggsjös älgjaktslag då...om än på ett något annorlunda sätt!

För en timme sedan ringde eftersökspatrullen och var på väg ut för att leta upp den sjuka och numera lite blåslagna älgen. Hoppas nu bara att de hittar den!

Det en blir en varm avslutning på Vännäsdagarna detta år. Hoppas bara att alla utställare och de som tänkt sig ut på marknaden kommer ihåg att ta med sig rikligt med vatten....det kommer att bli en svettig dag!

Om man ser tillbaka på Vännäsdagarna genom åren så är det sällan som arrangemanget har haft riktigt dåligt väder...Jag minns bara att det varit sol eller lite mulet. Men man minns ju bara det som är bra så säkert har det varit regn något år också. Men så ofta kan det inte ha varit.

Om det blir publikrekord i år eller inte får väl vi som arrangörer reda på idag. Men jag tycker i alla fall att det varit fullt med folk hela tiden.

Många av knallarna säger att försäljningen har gått bättre i år än tidigare år och att de tror att besökarna har mer pengar att spendera på shopping då det inte funnits något tivoli på plats...jag vet inte men möjligen kan det vara så! Det finns ju alltid en konkurrens om plånbokens innehåll!

Vännäsdagarna är i full gång och gatorna är fyllda av ett myller av människor.

Igår kväll åkte jag ner till Vännäs för att hämta min äldsta dotter som dels hade jobbat hela dagen och sedan följt med några kompisar ut för att kolla lite på scenuppträdandet för att avsluta dagen med att ta en fika hos en av kompisarna.

Vi körde en sväng genom centrum innan vi vände hemåt mot Hjåggsjö och fick då kryssa oss fram mellan mer eller mindre berusade människor.

Då sa jag till dottern...
- Vilken tur vi har som kan åka ner och hämta dig som avslutat dagen med att dricka kaffe hos en kompis och slipper fara ut och leta dig i något dike eller raglandes på gatorna....vilken lycka!

Det svar jag fick var...
- Men du mamma vilken tur vi har, som slipper ha er föräldrar raglandes här!
Detta säger hon samtidigt som hon pekar mot några kvinnor vi just passerar och som nog borde ha sökt sig till sängen istället för till centrum och festen dit de raglande styrde sina steg. 
- Vilka förebilder, säger hon och suckar.

Idag drar Vännäsdagarna med gatufest igång och det verkar bli ett perfekt marknadsväder = inte för varmt och inte för kallt.

Jag ska själv ut och arbeta på gatorna mellan kl.12 och 18. Min uppgift är att för Vännäs Utvecklingsteams räkning sälja biljetter till Stenbrottet.

För er som inte vet vad Stenbrottet är så kan jag berätta att Stenbrottet är en arena mitt ute i skogen (mellan Bojnäs och Pengsjö). Ett gammalt stenbrott, ett sår i vår natur som utvecklingsteamet har för avsikt att omvandla till en konsertarena. 2007 genomfördes den första stora konserten här och då hade vi bland andra Abba showen Supertrouper på plats.

I år kommer vi att genomföra en stora konsert den 14 augusti. I år kommer bland annat följande att kunna beskådas; Renhornen, Roger Pontare och det stora dragplåstret är Gladys Di Pilar som har premiär på sin Tina Turner show i vårt Stenbrott. Förutom detta så inleds kvällen med Banda Margeritha (ett brassband från vår itlalienska vänort Cameri) och under kvällen kommer en rad olika lokala och regionala band att spela på pubscenen och som band mellan de stora banden på den stora scenen.

Har ni ännu inte köpt biljetter till denna kväll så vill jag uppmana er alla att genast göra det innan biljetterna tar slut. Det kommer likt 2007 att bli en magisk kväll.

För er som är osäker på var Stenbrottet ligger så var helt lugn...det kommer att gå bussar mellan Vännäs busstation och Stenbrottet så det ska vara lätt att ta sig till och från.

Passa på...kom och köp biljetter till Stenbrottet nu i helgen på Vännäsdagarna!

Skulle sätta mig på altanen med en kopp kaffe och njuta....
Men upptäckte att byns bonde kört ut koskit på åkrana runt omkring oss.
Måste ha gasmask för att kunna vistas utomhus.

Ja, det är livet på landet det! Men jag ska inte klaga...det är ju superbra att den åkern mellan oss och sjön som har legat i träda och börjat växa igen nu äntligen brukas och sköts som den ska. Då kanske vihar en chans att få se sjön igen från köksfönstret!

Och aromerna som sprids över bygden blåser väl snart sin kos och den härliga sjöluften är tillbaka! Och nu försvann ju liks solen igen så nu blir det till att laga middag och sätta igång med lite fönsterpustning sen.

Först klippte jag klart gräset och tänkte efteråt att nu ska jag bara ta det lugnt och lägga mig på altanen och sola och mysa!

Och vad händer....jo det börjar regna!!!
Så himla typiskt....gick in och dammsög istället (ja ja det skulle ju också göras så då fick jag ju det gjort),

Efter middagen har jag varit ute och krypit i gruset på infarten i tre timmar.....himmel så tråkigt det är att rensa ogräs i gruset. Finns det verkligen inte något effektivt sätt att bli av med all växlighet som kommer upp här? Alla tips mottages tacksamt!

Så var den första dagen av semestern snart avklarad. Blev lite jobb i alla fall. Hade inte tänkt det...skulle ju vara ledig men istället blev det styrelsemöte för Vännäs Utvecklingsteam inför kommande evenemang (Vännäsdagarna till helgen och Stenbrottet den 14 augusti).

Nu skulle jag bara ha skrivit ihop protokollet från mötet också.....får fixa det ikväll annars minns man ju inte sina egan anteckningar!

Men imorgon då vill jag ha semester på riktigt...är det soligt ska jag bara ligga som en "parscha" på altanen och gotta mig! Måste nog in på www.yr.no eller www.klart.se och kolla in väderprognosen lite!

Så var det gjort...jag har vigt mitt första brudpar...= Brudparet Käck!

Det gick hur bra som helst. Solen sken från en klarblå himmel när de sa JA til varandra inför släkt och vänners tårfyllda blickar.

Festkvällen blev hur lyckad som helst. Alla gästerna verkade trivas i varandras sällskap och skratten, talen och upptågen duggade tätt!

Tack så hemsk mycket Mats och Linda för att jag fick förtroendet att viga er, och tack för att vi dessutom blev anförtrodda det presigefyllda uppdraget att vara värdpar på festkvällen. Vi fick med detta möjlighet att träffa och lära känna en hel rad nya och trevliga människor.

Tack till Amanda och Julia som bidrog med stämningsfyllt musikinslag under vigseln. Tack till alla underbara gäster på festen, till bandet To Late om "rockade fett" fram på natten och till Hotel Vännäs för god mat och bra service!

Idag är den stora dagen....Mats och Linda ska gifta sig och jag ska vara vigselförrättare för första gången. Jag och gubben ska dessutom vara värdpar ikväll!

Det känns STORT...men konstigt nog inte ett dugg nerväst (än så länge i alla fall).

Det har varit mycket att fixa med denna vecka och jag hoppas verkligen att allt är klart nu och att vi inte har glömt något superviktigt. Det är ju inte varje dag som man har sådana här uppdrag! Men det känns mycket hedrande!

Jag har verkligen klagt ner mycket tid på detta....vill ju att det ska bli så bra som det någonsin kan och att brudparet känner att det blev just en sådan tillställning som de önskade sig!

Det förutbeställda vädret verkar då vara på plats och brudparet är redo så håll tummarna att det blir en så lyckad fest som de förtjänar.

Idag ska vi på begravning, känns som vanligt vid sådana tillfällen som om man vaknar med en klump i magen då man vet det kommer att bli en tårfylld och jobbig dag! Men vi kan ju i alla fall glädja oss åt att det är en strålande sommardag med sol från en klartblå himmel.

Så idag är det en tung dag och sen blir det tvära kast....imorgon är det bröllop och en dag av glädje! Då ska jag göra min debut som vigselförrättare och dessutom som värdinna på bröllopsfesten! Det ska bli mycket spännande och en ny utmaning!

Tänk ändå vad livet utsätter oss människor för...att på ett dygn ställa om från sorg till glädje....önskar att man likt en dator liksom kunde byta ut ett chip och omprogramera sig snabbt så att inte dagens sorg finns kvar som en klump i magen under morgondagen som ska vara en glädjens dag!

Känner mig så nöjd med mig själv! Har bakat 160 kanelbullar, en långpannekaka och 6 sockerkakor. Man känner sig sååå rik då man får stoppa ner allt i frysen. 

Men lyckan brukar vara kortvarig....helt plötsligt är allt slut och man fattar ingenting. Måste vara någon här på nätterna då jag sover och knapra i sig allt! Inte bara bakverken utan även allt i kylskåp och andra gömmor.

Tycker att jag inte gör annat än att bär hem och fyller på hela tiden!