19 dagar kvar till den stora valdagen!
Puh...och jag har inte bestämt mig ännu. På riksnivå är det ju solklart och ett enkelt val men på lokal nivå tycker jag att det är knepigare. På lokal nivå handlar det inte så mycket om ideologi utan där handlar det egentligen helt på vilka personer man har förtroende för,

På riksnivå börjar det i och för sig mer och mer att likna en pajkastning med argument hit och dit men de har i alla fall en inriktning och ett valmanifest man kan kolla igenom,

På lokal nivå kan jag känna att här vet jag inte så mycket om vad varje parti egenligen vill i olika sakfrågor.

Men å andra sidan kan ju det bero på att skillnaden inte är så stor på den lokala nivån gällande de övergripande frågorna. Undrar just hur jag ska göra....ska jag ringa runt eller besöka var och en av de som står på de mest intressanta listorna eller ska jag invänta att det kommer fram på annat sätt vad de tycker och tänker om framtidens Vännäs .

Nej, det får nog bli så att jag lägger min röst på den person som jag känner mest förtroende för och som jag tror kan föra Vännäs framåt åt det håll som jag anser är den bästa vägen!

Men jag har ju 19 dagar på mig att fundera på denna fråga! Önska mig lycka till!

Fick ett sms imorse som meddelade att vi skulle få gäster efter lunch och tänkte att då slänger jag ihop en äppelkaka. Allt gick hur bra som helst tills kakan hade fått stå inne i ugnen en kvart...då började det osa förskräckligt ur ugnen.

Jag gick för att kolla vad som stod på....tydligen var det något fel på den form med löstagbara kanter som jag använt mig av. Det smör som skulle hyvlas på kakan hade smält (vilket det också skulle) med istället för att stanna kvar i formen så hade smöret sipprat ut genom kanten i botten på formen och runnit ner på botten av ugnen.

Fy tusan vad det luktade illa! Jag försökte "smygöppna" luckan och lägga in en bit folie i botten på ugnen men då fylldes köket av "äckelluktande" rök...

Efter att väntat ytterligare ett par minuter gav jag upp och lyfte ut kakan som föll ihop som en pannkaka. När gästerna anlände var köket rätt så dimmigt.....och det är ju inte så lätt att vädra ut lukten heller. Där fick jag för att jag skulle göra till mig och "snabb baka"...

Nu väntar väl ett par timmars arbete med att få ugnen så ren att jag törs starta den igen utan "rök och os risk"...

Igår beslutade jag att inte åka in till Umeå och trängas på Botnabanans invigning. Hörde ju att Västerbottensnytt skulle sända direkt på webben från invigningen med start kl.16.00.

Jag har stressat på här hemma med städning och tvätt för att hinna klart så att jag skulle kunna slå mig ner och kolla på webbsändningen i lugn och ro.

Men vad händer när jag kopplat upp mig för att kolla. Jo, det står "sändingen iställd"
Så himla typiskt...snacka om falsk marknadsföring. Undrar just hur många det är som likt jag tänkt kolla på webbsändningen istället för att stå där och trängas.

Känner mig numycket besviken....borde nog ha åkt in istället...men men nu är det dock för sent! Men jag har väl lärt mig något till nästa gång det händer något stort....lita inte på marknadsföringen!

Glädjande besked idag...mamma fick komma hem från lassa. Men ska in igen om någon vecka. Men det känns ju skönt att ha henne lite närmare.

Det är ju liksom enklare. Att behöva flänga mellan Vännäs och Umeå en massa tar en förskräcklig tid. För att inte tala om allt bestyr med att hitta en parkering i närheten av lassa. Det är ju i det närmaste omöjligt. Och inte lär det ju vara lättare i helgen med Botniabanans invigning vid Umeå Ö.

Skönt att man slipper åka in och brottas med invignings sugna om parkeringsytorna. Skulle i och för sig vara kul att åka in och se invigningen eftersom äldsta dottern medverkar i den kör som ska åka med i "kungatåget" och sjunga på alla stoppen. Men ska man ha möjlighet att se just detta så kanske man måste åka in redan nu ikväll och slå upp ett tält så att man är på plats och det känns ju inte så upplyftande. Det är ju inget direkt campingväder ute!

Nej det får nog bli att se de inslag som kommer på tv´s nyheter. De lär nog bli en rätt så väldokumenterad tillställning. Får ägna helgen åt att försöka få lite ordning här hemma i huset.....verkar som om dammråttorna har flyttat inomhus nu och invaderat alla skrymslen och vrår...det kanske börjar bli för kallt ute även för dammråttor!

Samt förstås en och annan sväng till Vännäs/dag lär det ju bli, för att fixa med medicin, mat och städning åt mamma. Men som sagt skönt att hon är hemma i alla fall, även om det är tillfälligt!

Efter två dagar med 13-15 timmars jobb är jag så ledig en kväll. Eller ledig och ledig...jag ahr just kommit hem efter att ha besökt min sjuka mamma på lassa.

Har haft dåligt samvete för att jag inte har kunnat vara in till henne sedan i måndags kväll. Men det kändes bra att se att hon blivit så mycket piggare sedan i måndags. Även om det går sakta så verkar det ju i alla fall gå åt rätt håll!

Stackars lilla mamma!

Efter att ha varit sängliggande nästan 5 månader hade hon just börjat återhämta sig och börjat se positivt på framtiden och så slår sjukdomen till igen.

Igår kväll blev det åter en kväll på akutmottagningen som resulterade i att hon nu ligger nedbäddad på lassa. Idag har de undersökningar som påböjades igår kväll och inatt fortlöpt...utan att hon mår så vidare värst mycket bättre. De formligen pumpar i henne en massa mediciner.

Det verkar i alla fall som om de är orsaken på spåren. Den njuroperation som hon genomförde i maj och som varit orsaken till allt ont under våren verkar inte ha varit helt lyckad.

Vad gör man..kan man reklamera en operation? Pengarna tillbaka? Ångervecka? Finns det någon garantitid som kan åberopas?

Nej, troligen inte....kroppen är en märklig apparat och lever sitt eget liv som det verkar. 
Det är väl bara att bita ihop och hoppas på det bästa och att de nu denna gång kan lyckas få till det hela....Men det känns ju surt att hon återigen ska måsta lida och plågas! Orättvist liksom! Just nu då vi tyckte att hon börjat återhämta sig lite!

Regnet strilar mot fönstret och jag sitter vid köksbordet och smider planer.
Den mentala planeringen inför hösten har dragit igång.

Imorgon är det skolstart och yngsta dottern drar iväg till sista året i grundskolan.
Ett långt sommarlov är slut. Ett lov som i juni kändes hur långt som helst. Men tiden går så fort. Nu väntar ett år av betygshets och gymnasieval för hennes del.

Den äldre dottern startar inte sin termin förrän på onsdag och hon kommer att jobba in i det sista. Måste säga att hon gjort det bra som jobbat hela sommaren (så när som på två veckor som hon varit ledig). Hon har slitit på bra...lycklig för att hon har ett jobb att gå till i dessa ungdomsarbetslöshetstider.

Det är inte lätt att vara ung idag. Tror inte att jag skulle vilja byta med dagens ungdomar. Jo, kanske förresten om jag fick möjlighet att vara ung idag men ha med mig den livserfarenhet som jag har. Men det skulle nog inte funka....skulle nog bli betraktad som aningen "lillgammal" i så fall.

Ikväll är det nog många barn och ungdomar (och kanske även vuxna) som kommer att ha lite fjärilar i magen och ha lite svårt att somna. Det hör ju liksom skolstartstider till...det ska nog pirra lite i magen av en skräckblandad förtjusning. Men lugn...efter en vecka så känns det som om sommarlovet var väldigt långt borta...

Pendeltåg mellan Umeå och Vännäs skulle sannerligen bli ett stort lyft för vår region.
Detta gäller naturligtvis främst Vännäs och Umeå men även en kommun som t.ex Bjurholm som har många pendlare till Umeå.

För Vännäs del skulle ju detta i första hand kunna innebära en ökad inflyttning till kommunen. I dagsläget har vi 1900 som pendlar ut från vår kommun varje dag (merparten till Umeå). Men vi har även cirka 800 som pendlar in till kommunen för att arbeta här i Vännäs. Vännäs är den enda pendlingskommunen vi har norr om Timrå och i denna miljömedvetna och logistiska tidsperiod skulle det ju rent av  vara ett felaktigt beslut att inte tillskapa ett miljövänligt alternativ.

Dessutom har vi Liljaskolans elever där en stor del kommer från Umeå och som istället för buss skulle kunna ta pendeltåget som är ett mer miljövänligt alternativ och dessutom mycket snabbare.¨Samma sak gäller ju de elever som under sin gymnasieperiod studerar i på någon av Umeås gymnasieskolor.

Nu gäller det ju bara att hålla tummarna för att vi har kloka och ansvarstagande politiker som fattar kloka och för framtiden viktiga beslut!

Pendeltåg Vännäs - Umeå = JA tack!

Har tillbringat dagen med besök hos min mamma. Både döttrarna var med och det uppskattades av mormor.

I oktober ska mamma flytta från det hus som hon bott i de senaste 60 åren. Ett hus som mamma och pappa byggde 1960. Men sedan pappa för två och ett halv år sedan avled har hon bott själv i huset och nu börjar hon tycka att det känns stort, tomt och ensamt.

Men vad gör man då det bott två ekorrar som samlat på allt?
Hur tömmer man ett hus? Det finns ju så mycket affektionsvärde i alla gamla prylar.

Idag kollade vi runt lite och insåg att det som mamma tyckte var skräp var guld värda för döttrarna. Så en och annan pälsmössa har provats, tavlor och gamla skivor som legat gömda och glömda i skåpen får nu ett nytt liv på en ny plats.

Tur att vi inte har någon tidspress i alla fall. Huset kommer att finnas kvar i familjen ägor ett tag till och behöver därmed inte tömmas omgående vilket känns bra. Då hinner mamma bo in sig i lägenheten och få med sig allt det som hon tycker att hon vill ha med.

Men det kommer nog att bi känslomässigt jobbigt att gå igenom alla skåp och lådor. Men jag tror att det är en process som man måste genom för att komma vidare...en nystart och en "reset" period kanske!

Var ute och klippte gräset idag och kände att hösten är på gång! Man liksom känner det i luften...den klara och mer kyligt höstluften är på väg.

Om man sitter i lä i solen så är det helt okej, men så fort man lämnar solen och går in i skuggan så känner man att det är en helt annan luft och rätt så kyligt.

Men det är väl bara att gilla läget. Hösten har ju sin tjusning också.

Har lite ångest...har inte hunnit ut och plocka ett enda litet bär ännu. Men bir det bra väder till helgen så ska jag nog hinna med det också!

Idag är det liksom lite dagen efter...hade ju tänkt vara ledig hela dagen men det funkade inte. Det fanns ju hur mycket "dagen efter fix" som måste göras. Alla grejer som jag lånat ihop här och där under italienarnas besök skulle ju återställas. Och sen skulle det mailas hit och dit, tackas, frågas och bokas återtransporter för alla intrument. Men nu tror jag att det mest akuta är avklarat. Kanske kan jag få lite ledighet imorgon istället!

När jag gick genom mina mail idag och svarade på dessa så var det en sak jag reagerade på. Hur kan en del människor tro att man förutom att jobba 17-18 timmar/dygn i 8 dagar även ska hinna fixa och ordna med en massa annat som att svara på mail och fixa med bokningar av en det ena och en det andra? Jag kan ju liksom bara vara på ett ställe åt gången. Hade ju dessutom ett autosvar påkopplat så att alla snabbt fick reda på att jag var upptagen.

Men det verkar som om vissa tror att man kan klona sig, vilket i och för sig skulle vara bra då hade jag kanske hunnit med att klippa gräset här hemma och hos mamma samt städa huset idag som jag tänkt....men det får jag spara till imorgon!

Den som spar hon har allt arbete kvar!

Efter en vecka med roddandet med 80 italienare i Vännäs är jag HELT SLUT!

Har skickat iväg samtliga idag och känner mig helt tom i huvudet och har en kropp som behöver VILA! I natt blev det ingen sömn alls för min del. Skjutsade hit och dit och sen när jag väl kom hem vid 3 tiden i morse var det ju bara en timme innan jag skulle iväg för att börja lasta igen så det blev en timme av kaffedrickande med de italienare som bott hos oss (kaffe är bra för att hålla sig vaken).

Efter att skjutsat in till flyget och hjälpt till med all incheckning så fick jag så åka hem en stund i alla fall. Men det blev bara en timmes sömn och sen iväg igen för att lämna igen de trummor som jag lånat på Midgårds skolan och sedan lämna tillbaka den minibuss jag hyrt i Umeå som skulle vara tillbaka innan kl.12.

Sen åter hem igen för att ta hand om de sista italienska gästerna som var kvar hemma hos oss. Nu har även dessa gett sig iväg och jag kan äntligen känna efter hur trött jag egentligen är.

Blir en mycket tidig kväll ikväll...ska sova i minst ett dygn nu...godnatt världen!

Slits mellan hopp och förtvivlan...hur ska det gå att lotsa 80 italienare i nästan 8 dygn?

Ibland (ganska ofta) undrar jag....vad är det för konstigt jobb jag har?
Men det är sannerligen en utmaning som heter duga. Och vill man så kan man!
(vilket tur jag har ett sådant motto i livet)
Jag kommer säkert att avsluta detta med en rad nya erfarenheter i bagaget!

Men det måste erkännas att lite gruvsamt känns det trots allt! Just nu hänger ju mycket på vilket väder vi kan erbjuda och just det kan jag ju inte göra mycket åt!
 

Tänk att det år efter år ska vara samma diskussioner kring detta med de utländska bärplockarna som tydligen tycks lurats hit med falsk information. (meterhöga blåbärsbuskar och blåbär stora som vindruvor samt en förtjänst på 67 000 kr)

Jag lider verkligen med dem och det verkar ju som om dessa utländska bemanningsföretag gör allt för att sko sig själva och ta ordentligt betalt av plockarna för att de ska nappa och vilja åka iväg. Och sen när det blir problem verkar de ha köpt sig fria via "luddiga" avtal från allt ansvar! Märkligt handlande!

Samtidigt så förstår jag mig inte på de svenska regelverket. Överallt talas det om den höga ungdomsarbetslösheten, flyktingarnas problem att hitta praktikplatser och arbete och alla dessa som tvingas gå på försörjningsstöd.

Varför kan inte denna grupp "svenskar" få dessa jobb till den garantilön som utlovas de utländska bärplockarna. Verkar ju lite konstigt att vi ska ta hit utländska plockare då vi har en arbetslöshet här i Sverige....borde man inte tänka om lite i denna fråga?

Eller är det så att "vi svenskar" är lite för lata och bekväma och inte "ids" ta ett sådant jobb? Men vi vill ju trots allt ha sylt och saft på borden när vintern kommer och någon ska ju plocka bären...så varför inte se till att de som vi har boende i Sverige får denna möjlighet istället för att via utländska bemanningsföretag utan kunskap rekrytera och lura hit arbetskraft?

Det är bra konstigt! Gräsmattan växer som aldrig förr. Visst brukar väl växtkraften avta så här i augusti? Men i år verkar det som om den riktigt har kommit igång istället.

Tycker att vi snart inte gör annat än att klippa gräs (både här hemma och i Vännäs). Troligen är det väl så att det regn som spolats ner har satt ny fart på växtligeheten.

Det må väl vara med gräsmattan. Värre tycker jag att det är med allt ogräs som också tycks ha fått för sig att starta den stora växtprocessen nu när man börjat jobba och inte har så mycket tid för trädgårdsarbete.

För ett par veckor sedan rensare jag hela vår grusinfart fri från ogräs och nu ser den för hemsk ut igen. Snacka om att skapa arbetstillfällen!

Äntligen....efter nästan 4 dagars detektivarbete har jag äntligen lyckats lösa problemet med att få tag på 2 stycken kettledrums till våra italienska gäster att spela på nästa vecka.

Höll faktiskt nästan på att ge upp ett tag igår. Då alla mina försök att få tag på rätt personer misslyckades. Och de få som jag fick tag på inte kunde hjälpa mig.
Men idag lyckades jag till slut!

Stort tack till Midgårdsskolan där jag till sist lyckades få tag på rätt personer och det löste sig. Nu kan jag på min "att-göra" lista stryka just denna punkt i alla fall....men än kvarstår en del fixande och trixande innan jag på måndag kan hälsa de 80 italienska gästerna välkomna till Vännäs!

Nästa vecka kommer ett 80 tal italienare från vår vänort på besök till Vännäs. Hälften av dem tillhör brassbandet Banda Margherita som jag hjälpt att fixa en miniturne här i Umeåregionen.

Igår anlände 457 kg musikinstrument som de skickat upp.
Men de har inte skickat allt. De behöver låna lite trummor och 35 notställ också.

Ett trumset är fixat via musikskolan i Vännäs (tack för det Stefan och Siv). Men jag skulle behöva 2 st kettledrums och en consert bass drum samt 35 notställ också.

Är det någon där ute i cybervärlden som kan hjälpa mig med detta?

De handla om onsdag till söndag nästa vecka.....någon som kan hjälpa mig???
Snälla!!!

Första arbetsdagen på kontoret efter semestern avklarad. Det gick faktiskt riktigt bra!

Men det är ju bra konstigt....då man jobbat en dag är man tillbaka i jobbtänket igen på 120 % och det känns som om man inte har varit ledig alls. Igår kväll gjorde jag en låååång "att -göra-lista" för att jag skulle strukturera upp allt inför nästa veckas italienska invation.

Allt gick bra till en början och jag fick möjlighet att bocka av punkt efter punkt på min lista. Men sen kom problemen...försök att få tag på någon människa första veckan i augusti...det verkar som om alla jag behövde nå var på semester!

Konstigt, när man själv börjar jobba så tror man ju att alla andra också har kommit tillbaka i tjänst igen. Men så var inte fallet! Det är bara att fösöka ladda om och hitta nya lösningar på "personsökningsproblemet" till imorgon.

Jag känner mig jagad av verkligheten! Så här på semesterns sista dag så känner jag att jobbet flåsar mig i nacken.

Under den sista veckan av "ledigheten" har det ständigt kommit jobbrelaterade samtal till mig på mina privata telefoner och mail som påkallat och krävt mitt omedelbara aggerande. Verkligheten kommer i kapp en!

På ett sätt känns det ju bra att veta att man är behövd men samtidigt är det svårt att liksom kunna njuta av den ledighet som jag så väl skulle behöva.

Men imorgon är jag tillbaka på jobbet och kontoret igen och då blir det fullt ös för att hinna få allt klart innan den 9 augusti då de 80 italienarna från vår vänort anländer.

Det mesta är ju redan fixat med men vissa saker kan man ju inte göra i förväg utan det har man måsta vänta med in i det sista. Och dessutom måste man ju alltid göra en sista koll att allt är OK.

Det känns både kul att ha ett jätteprojekt att starta upp med på direkten efter semestern men samtidigt mycket gruvsamt. Hur i hela friden ska jag kunna rådda denna stora grupp på egen hand och tillfredställa allas önskemål?

Nu har jag i alla fall 5 dagars hårt arbete framför mig för att skapa ordning och reda i alla aktiviteter och se till att all den logistik som krävs funkar.

Har redan nu börjat kladda på den första "Att göra lappen".....friskhetstecken eller rädsla för att glömma någon detalj?...jag vet inte!