Så var den förlorade dottern åter på svensk mark….Härligt!

Ordningen återställd….eller kanske inte! Trodde att vi skulle få möjlighet att umgår lite nu…men men man ligger som förälder på andra, tredje nä kanske på en femte plats eller något…

Det är många som pockar på den unga damens uppmärksamhet. 
1. pojkvännen
2. kompisar i massor
3. arrangemang och aktiviteter
4. jobb

Men det är ju precis som det ska vara…..vi hann i alla fall ha lite mysfika igår kväll och krama om henne ordentligt innan det var annat som tog all uppmärksamhet!

Men tänk vad hemskt det skulle ha varit om hon kom hem och ingen hade saknat henne?
Det hade ju varit tragiskt….livet som ung ska vara fartfyllt och aktivt.

I och för sig så blir väl inte livet mindre fartfyllt och aktivt när man blir äldre, men livet fylls mer med praktiska saker än med vänner  och kuligheter= tyvärr!

Imorgon kväll kommer äldsta dottern hem efter att ha studerat italienska i Milano i 3 månader. Oj, vad fort det gått…och vad mycket nya erfarenheter hon kommer att ha med sig i sitt bagage. Inte minst från att ha bott i en italiensk familj under sin vistelse och fått ta del av den italienska kulturen på nära håll!

Å ena sidan kändes det ju som om hon skulle vara borta i en evighet men å andra sidan har det gått så fort…

Det har hänt så himla mycket här hemma sedan hon reste så det känns som om hon varit borta jätte länge.. Jag har dels hunnit börja nytt jobb på VK sedan hon for och dessutom hunnit bli headhuntat av en annan arbetsgivare och sagt upp mig. Det har minst sagt varit en mycket händelserik höst!

Ibland är livet underligt….det kan bli lite tvära kast…men man måste ta tillvara på de chanser som erbjuds en och våga stanna upp och fatta beslut som ibland kan vara svåra att fatta.

Hur som helst ska det bli toppen att få hem den förlorade dottern igen! Det är så tomt här hemma! Yngsta dottern har ju börjat gymnasiet i Umeå och har jobbat rätt mycket under hösten så henne har man inte heller sett mycket av.

Men sånt är livet…ungarna växer upp och snart sitter vi helt ensamma här hemma och undrar var alla åren tagit vägen!

Nej, man får stanna upp och njuta av de små tingen också!

Läste i en tidning här om dagen att det är inne med grått hår. Det heter visst "Grånin" eller "Gråndin"…lite kul namn kan man tycka.

Hoppas bara att detta uttryck kommer att ha innebörden att de personer som är "grådiner"  är erfarna och smarta och inte att förväxlas med "blondiner" som innebär att man har helt andra egenskaper.

Förresten så passar det ju att vara lite gråhårig just denna gråa årstid. Men dessa "gråndiner" får nog allt se till att ha duktigt med reflexer på sig om de ger sig ut på en promenad. I detta disiga och gråa vädret så är ju risken stor att det smälter in i omgivningen annars!

Nej, hörrni….låt nu utväxten vara och sluta färga och du kan känna dig toppmoderna!

Det är Höst och det är Helg och det är Härligt…

Egentligen brukar jag tycka att just november är en tråkmånad! Mörk och kall och tråkig! Men i år känns det annorlunda faktiskt!

Troligen beror det på att kylan inte har dykt upp på riktigt ännu samt att det händer så mycket i mitt liv just nu. Både stort och smått….känns som om jag har så mycket roligt och spnnande att se fram emot just nu!

Det är mysigt att få tända alla dessa ljus överallt inom och utomhus…och ge sig tid att mysa. Våga krypa upp i soffhörnan och inse att livet inte är så dumt trots allt och att man har det rätt så bra!

Att jag desutom har fått förgylla min november lördag med den stora äran att vara borerlig vigselförrättare idag känns ju extra härligt!

Att få möjlighet att viga ett lyckligt brudpar är häftigt….kärleken till livet liksom spiller över på mig lite och man stannar upp och reflekterar själv också. Något som vi gör allt för sällan i våra annars få fullspäckade liv.

Så våga stanna upp och njut av livet gott folk….ingen tjänar på att rusa på som en tok genom tillvaron!

Idag när jag varit på företagsbesök i Yttersjö och skulle bege mig hemåt var det som att köra i grädde! Himmel så dimmigt! DImmigt och mörkt….

I snigelfart bar det av hemåt och tidvis såg man inte mer än ett par meter framför bilen! Tur att man inte hade någon tid att passa i alla fall!

Det är ju dessutom helt omöjligt att köra med helljuset på…då blir det riktigt vitt och man ser ännu mindre. Lite läskigt med tanke på att det springer vilda djur i skogarna och kan komma skuttande ut på vägbanan. Men man förvånas över att en del bilister inte räds dimman. Man ligger och kör i en karavan av bilar och vips svischar det till en galning kommer susande i 110 km i en galen omkörning, detta då man själv knappt törs köra med än 50-60 km/tim.

Lite underligt var det för när jag passerade Hjåggsjö skylten så var det precis som att dra upp en rullgardin och det blev hur klart som helst.

Tur att jag bor på rätt sidan av dimmridån….

 Idag har jag varit till tandläkaren på undersökning! Usch, det gillar jag verkligen inte!
När jag satt där i väntrummet och väntade på min tur hade jag faktiskt lust att rymma….

Tänk att jag tycker att just detta med att gå till tandläkaren är det värsta jag gör!
De senaste åren har jag ombokat och ombokat ett flertal gånger innan jag äntligen samlat mod till mig och gått dit. Ett år minns jag att tandsköterskan som svarade när jag ville omboka för 4:e gången sa till mig att det var omöjligt och att jag helt enkelt inte fick omboka fler gånger! Hmm….jag skämdes faktiskt lite! 

I år känner jag mig mäkta stolt…jag gick dit vid första kallelsen och ombokade inte alls min tid. Tycker att jag var så duktig…..nu fick jag i och för sig ett återbesök detta år och måste dit igen den 22 november….men men det är väl bara att samla mod och vara en duktig flicka!

En sak slog mig idag….hur kan det finnas människor som vill bli tandläkare….det måste vara otroligt modiga eller så gillar de helt enkelt att sätta skräck i sina kunder…hahaha!

Nej, skämt å sido….det är väl en hilma tur att det finns skickliga och duktiga tandläkare nuför tiden. För tänk hur det var förr när de fick gå till smeden och denne kom med den stora tången och drog ut garnityret….huvva!