Nu har vi startat.....den stora RÖJningsprocessen i min mammas gamla hus.

Idag har jag och "mannen i mitt liv" tillbringat dagen med att göra den första okulärbesiktningen i källaren. Oj oj oj.....hur mycket kan det rymmas i en källare?

Helt otroligt att man kan spara så mycket onödiga saker....
Men det är ju så att mor och far haft plats att stoppa undan både det ena och det andra!

Själv har man ju inte obegränsat med utrymme! Jag gillar inte att spara på sådant som "man kanske kommer att behöva" eller som "någon annan kanske kommer att behöva" om typ 20 år. Jag vill ha ordning och reda och inte samla som en ekorre!

I vår djupdykning i källaren i mammas hus kan man verkligen hitta allt möjligt. Vissa saker vet man inte ens vad det är. Varför sparar man på trasiga hinkar? Eller små korta elkablar?

Pratade med mamma nu ikväll och hon sa att hon brukade sortera upp och ställa i olika högar för att köra bort det som inte behövs längre. Men min pappa var en sann samlare. När mamma bad honom köra bort det utsorterade skräpet så sa han: -Ja visst, det fixar jag! Och sen försvann han ner i källaren och sa att han skulle lägga i lite mer saker i skräplådorna. Vilket han inte gjorde utan istället hittade han något litet utrymme där han stuvade undan det som mamma hade plockat ihop och sen sa han till mamma att han hade kört bort det!
Var väl hans sätt att se på recykling....man flyttar skräpet från en plats till en annan!

Ja, ni fattar....det var inte något som kom iväg till sopstationen i alla fall....men varje liten grej fick ett nytt litet kryp-in!

Så här i början av superRÖJet handlar det om att i första hand sortera plast, metall, elektronik, färg osv. När sen snön töat bort så att vi kan få upp källardörren så är det ju lättare att snabbt lasta och komma iväg med allt!

Men det stora problemet då kommer ju att vara att vi inte har någon kula på våra bilar....så det blir ju ett komplicerat äventyr att få iväg allt på rätt ställe! Men det lär väl lösa sig det med!

Stick...stick...sticka!
Jag har hamnat i min numera årligt återkommande "stickperiod".

De senaste åren har jag kommit in i ett "stick-stim" sådär i januari-februari månad! Det är så himla avkopplande! Det finns bara två problem:
1. Garn håller på att bli väldigt dyrt!
2. Det är så himla tråkigt att sy ihop det man stickat!
    Varför är just detta moment så urbota trååååkigt!?

Yes....vilket lyft för Konsum i Vännäs med en manuell chark och delikatess disk!

I eftermiddag var det full huggning runt denna disk....tre expiditer som hade fullt upp med att hjälpa kunderna och ändå hade inte middagsrusningen börjat. De har till och med varit tvungen att sätta upp en kölappsapparat vid disken. Idag kunde man bland delikatesserna i disken även hitta färsk tonfisk...fantastiskt!

Människor som man aldrig förut sett shoppa på Konsum ses numera komma klivande...KUL!

Förutom den nya manuellt expierade chark och delikatess disken så kan man också numera köpa hur fina djupfrysta bär som helst och detta på lösvikt....mums! Dessutom är dessa billigare än att köpa de halvt mosade bären förpackade i små papplådor i frysdisken som man brukar vara hänvisade till....I like!!!

Helt sjukt hur min kalender ser ut just nu!
Försöker mig på att hitta luckor i kalendern så att jag ska få plats för träffar med alla som vill boka tid med mig. Helt galet....tänk att man skulle bli så populär!

Så här trodde jag verkligen inte att det skulle bli. Helt fullbokat varje minut i flera veckor framåt. I vanliga fall är man van vid att man ska kunna hitta en lucka på någon timme här och där. Men just nu är det omöjligt att hitta någon sådan...måste fortsätta leta...

Verkar vara gladare gatumusiker i Holland än det är i Sverige!

Undrar varför? I Sverige verkar alla gatumusikanter bara kunna tre låtar på sina dragspel. Och alla dessa är i moll och av typen "depp-tango".

Här i Holland spelas det glada melodier av olika slag...och de till och med ler mot en då man kommer gående. Man blir ju lite mer givmild om man möts av ett leende och glad musik är sura musiker med depp musik!

Till och med i morse då jag gick genom centralstationen i Utrecht kl.06.15 så satt de några morgonpigga musiker där och spelade och log glatt!

Härligt en råkall måndagmorgon!

Varför är jag så himla präktig?

Har just checkat ut från NH Hotel i Utrecht och vad gör jag...?
Jo, samma sak varje gång jag bott på hotell...måste av någon anledning städa upp efter mig...plocka ihop allt skräp, torka ut i handfatet och hänga upp handdukarna snyggt och prydligt efter mig!

Helt sjukt....det är ju en del av det man betalar för att städningen ingår liksom.

Men lite busig var jag ......jag bäddade inte sängen efter mig!  ha ha

Har tillbringat två dagar som spion på emigrationsmässan i Houten utanför Utrecht i Holland.

Tänk att 10 000 personer betalar 150 kronor vardera för att besöka en emigrationsmässa och få information om kommuner, regioner, län och länder som vill ha inflyttning!

Tänk om vi i Sverige skulle ordna en emigrationsmässa och bjuda in en massa utställare att komma och visa upp sig och målet var att vi skulle få vår befolkning att flytta från Sverige!

Det har varit mycket intressant att under två dagar vandra runt och prata med alla utställare för att ta reda på hur de arbetar och hur det lagt upp sin marknadsföring för ökad inflyttning!

Jag har också haft möjlighet att prata med många "holländare" för att höra lite om vad de söker, varför de vill flytta och hur deras planer ser ut! Det är en mycket spännande erfarenhet att få träffa människor som man kan tycka har det mycket bra där de nu bor men som inget annat önskar än att få flytta från sitt hemland och bosätta sig i Sverige istället.

Kommer nu hem med v'äskan full av material och en massa användbara kontakter som kommer att vara mycket användbara i det fortsatta arbetet med uppbyggnaden av Inflyttarservice verksamhet i Vännäs!

Igår var en mycket spännande dag sett ur ett logistikperpektiv!

Upp kl.04.30 och iväg till Umeå City Airport. Funkade bra blev incheckad på flyget Umeå - Stockholm 6.35 och även på flyget Stockholm - Amsterdam 9.05. Men efter lite förseningar från Umeå kom jag med andan i halsen till Stockholm och skulle byta plan och får då reda på att flyget till Amsterdam kl.9.05 var inställt.

Jaha, begav mig till SAS för att kolla möjlig ombokning = 150 personer i kön före mig. Efter drygt 4 timmar blev det så min tur att komma fram till SAS-luckan. Och då säger kvinnan i luckan att: -Oj då, du har blivit ombokad till planet som lyfter om 5 minuter och det kommer jag ju inte att hinna med (nej just det jag hade ju stått i kön i drygt fyra timmar och väntat på min tur....synd att det inte fanns en sms tjänst där jag fått besked om att jag var ombokad).

Inte mycket att göra åt och hon bokade om mig igen och jag skulle få komma med på planet kl.15.00. Så glad i hågen klev jag iväg mit gaten i god tid före avgång. Men när jag kommer dit och det börjar närma sig avgång får jag reda på att piloten som skulle flyga oss till Amsterdam var på väg från Malmö och var sen pga. snöovädret i södra Sverige. Så avgångstiden blev framflyttat. Efter en halvtimme kom piloten själv till gaten och tog mikrofonen och meddelade att det hade upptäckt att det var ett hål i planet och att de var tvungna att tillkalla tekniker. Teknikerna lät sedan meddela att de vågade inte flyga på planet så det skulle bli ettt flygplansbyte och ett byte av gate.

Så till slut kl.17.30 hade de lyckats hitta ett plan och lastat om allt bagage så vi kunde bege oss. Kom fram till hotellet i Utrecht kl.21.00 istället för som planerat kl.12.00.

Härligt att allt funkade till slut....det som förvånar mig är hur en del människor kan bli så arga på personalen då tekniken och vädret ställer till det. Men varför? Vill man verkligen åka med ett plan som har ett hål i karossen eller i ett väder som riskerar resenärerenas säkerhet. Personalen gör ju bara sitt jobb och ser till vår säkerhet och förseningar kan man faktiskt inte alltid komma ifrån.

Dessutom har man ju möjlighet att få lära känna en massa nya människor medans man väntar om man bara vågar ta kontkat och prata med folk runt omkring sig och den chansen hade man ju helt missat om allt gick enligt planerna alltid!

Igår var en mycket spännande dag sett ur ett logistikperpektiv!

Upp kl.04.30 och iväg till Umeå City Airport. Funkade bra blev incheckad på flyget Umeå - Stockholm 6.35 och även på flyget Stockholm - Amsterdam 9.05. Men efter lite förseningar från Umeå kom jag med andan i halsen till Stockholm och skulle byta plan och får då reda på att flyget till Amsterdam kl.9.05 var inställt.

Jaha, begav mig till SAS för att kolla möjlig ombokning = 150 personer i kön före mig. Efter drygt 4 timmar blev det så min tur att komma fram till SAS-luckan. Och då säger kvinnan i luckan att: -Oj då, du har blivit ombokad till planet som lyfter om 5 minuter och det kommer jag ju inte att hinna med (nej just det jag hade ju stått i kön i drygt fyra timmar och väntat på min tur....synd att det inte fanns en sms tjänst där jag fått besked om att jag var ombokad).

Inte mycket att göra åt och hon bokade om mig igen och jag skulle få komma med på planet kl.15.00. Så glad i hågen klev jag iväg mit gaten i god tid före avgång. Men när jag kommer dit och det börjar närma sig avgång får jag reda på att piloten som skulle flyga oss till Amsterdam var på väg från Malmö och var sen pga. snöovädret i södra Sverige. Så avgångstiden blev framflyttat. Efter en halvtimme kom piloten själv till gaten och tog mikrofonen och meddelade att det hade upptäckt att det var ett hål i planet och att de var tvungna att tillkalla tekniker. Teknikerna lät sedan meddela att de vågade inte flyga på planet så det skulle bli ettt flygplansbyte och ett byte av gate.

Så till slut kl.17.30 hade de lyckats hitta ett plan och lastat om allt bagage så vi kunde bege oss. Kom fram till hotellet i Utrecht kl.21.00 istället för som planerat kl.12.00.

Härligt att allt funkade till slut....det som förvånar mig är hur en del människor kan bli så arga på personalen då tekniken och vädret ställer till det. Men varför? Vill man verkligen åka med ett plan som har ett hål i karossen eller i ett väder som riskerar resenärerenas säkerhet. Personalen gör ju bara sitt jobb och ser till vår säkerhet och förseningar kan man faktiskt inte alltid komma ifrån.

Dessutom har man ju möjlighet att få lära känna en massa nya människor medans man väntar om man bara vågar ta kontkat och prata med folk runt omkring sig och den chansen hade man ju helt missat om allt gick enligt planerna alltid!

Så himla skönt att det börjar ljusna där ute!

När man åker hemifrån vid halv sju-sjutiden så har det faktiskt börja ljusna lite ute och när man åker hem är det inte heller kolsvart! Känns fantastiskt......lite vårkänslor är det som så sakta kommer krypande. Tulpaner och semlor invaderar butiker och hem. Även om jag själv inte äter semlor så kan jag glädjas åt att de finns i vår vardag som ett slags vårtecken!

Man kan till och med stå ut med att det är minus 27 grader när man ger sig ut på morgonen!

Känner mig som han i gårdagens avsnitt av Solsida.......teknik är ju inte alltid så lätt.
Har försökt koppla upp en extern hårddisk till TV´n, men jag får det inte att funka!

Vem är det som konstruerat dessa knasigt uppbyggda menyer på fjärrkontrollen?
Man borde ju kunna göra dessa mycket enklare!

Hur jag än knappar och trycker så är det helt omöjligt att få till det hela. Verkar som om jag måste ta fram sista utvägen...= ta fram instruktionsboken!

För det är väl det man gör efter att ha provat allt? Det finns väl få personer som ger sig i kast med instruktionsboken som det första alternativet. De allra flesta gör nog som jag...
= sitter och knappar sig svettig ett tag först, irriterara sig och retar upp sig!

Att öppna dessa instruktionsböcker är ju sällan någon särskilt trevlig läsning. Först måste man leta genom sådär 5 häften/mindre böcker för att kanske hitta en anvisning på något språk som man kan behärska hyfsat....det är ju inte alltid man har sådan tur att det finns någon anvisning på svenska!

När man väl hittar ett någorlunda begripligt språk så kommer nästa chock....det är skrivet på något fackspråk men en massa konstiga 3-bokstavs förkortningar.

Ja, ja inte mycket att göra åt...det är bara att ge sig på denna spännande läsning!

Jag har jag tillbringat snart 4 dagar på rundresa i Norrbotten och bara sett en ren!
Konstigt, ´jag trodde att det skulle krylla av dem. Trots att jag vait i Luleå, Haparanda, Pajala, Kiruna, Jukkasjärve, Gällivare, Malmberget, Jokkmokk och Piteå har det bara kunnat skådas en enda liten ren som stod och posserade på vägkanten mellan Malmberget och Jokkmokk.

Men men jag är ju inte hemma ännu! Kanske finns det mer renar nere i Umeåregionen än det gör i hela Norrbotten så här års!

Trots att renarna har lyst med sin frånvaro så har resan varit toppentrevlig och jag tror att mina 32 medresenärer håller med. Vi har hunnit se en hel del!

Jag har jag tillbringat snart 4 dagar på rundresa i Norrbotten och bara sett en ren!
Konstigt, ´jag trodde att det skulle krylla av dem. Trots att jag vait i Luleå, Haparanda, Pajala, Kiruna, Jukkasjärve, Gällivare, Malmberget, Jokkmokk och Piteå har det bara kunnat skådas en enda liten ren som stod och posserade på vägkanten mellan Malmberget och Jokkmokk.

Men men jag är ju inte hemma ännu! Kanske finns det mer renar nere i Umeåregionen än det gör i hela Norrbotten så här års!

Trots att renarna har lyst med sin frånvaro så har resan varit toppentrevlig och jag tror att mina 32 medresenärer håller med. Vi har hunnit se en hel del!

Imorse var det dags.....ett gäng förväntasfulla personer samlades på buss
stationen i Vännäs för att invänta den abonnerade bussen som skulle komma från Bjurholm där den hämtat upp ett annat gäng resenärer.

SFI eleverna från Vännäs och Bjurholm skulle nämligen med sina lärare och flyktingsamordnare på en Norrbottensturne.

Första stopp blev på Boda Borg i Skellefteå där vi delades in i 8 lag och sen begav vi oss mot utmaningarna inne på anläggningen. Att med hjälp av knagglig svenska och det internationella kroppspråket lösa alla klurigheter var hur kul som helst.

Ett supersätt att få alla delaktiga och svetsa samman gruppen. De som säger att det inte kommer att funka har helt fel.....ja ja vi kanske inte lyckades lösa alla de problem vi ställdes inför men vi hade i alla fall hur kul som helst medan vi försökte.

Sen blev del lunch i Skellefteå och åkte vi vidare till Luleå där vi besökt såväl den gamla kykrstaden som det mer moderna Luleå.

Sitter nu på bussen som ska ta oss till Haparanda där vi ska övernatta. Imorgon  blir det Haparanda halva dagen och sen åker vi vidare till Kiruna!