När ondskan kommer närmare

Av , , 2 kommentarer 6

I dag har vårt land drabbats av en enorm tragedi!

Oskyldiga vuxna och barn har dödats av en annan människa. Ondskans andemakter spelar sitt onda spel med oss människor.

 

Denna värld behöver Jesus! Det är det enda som kan frälsa nu och ända in i evigheten!

 

”Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.” (Joh 1:5).

 

Låt oss be för alla som sörjer just nu!

 

 

1 Thess 5:20-22

Förakta inga profetior men pröva allt.
Ta vara på det som är bra och avhåll er
från allt slags ont.
1 Thess 5:20-22

1thess520

Denna vers som jag valt att skriva om har hängt med mig ganska länge nu i mitt liv och jag återkommer till den väldigt ofta i min vardag. Det bibeltexten säger är att vi ska inte se ner på det budskap som kommer. Du behöver pröva alla budskap du ser och hör. Ta vara på det som är bra och det som inte är bra det ska du undvika. Jag tillämpar detta i min vardag med ungefär allt jag ser och hör.

Det som gör detta bibelord så speciellt nu är att jag läser teologi, läran om kristendomen. Där det presenteras ur alla möjliga vinklar hur tron på Jesus har kommit till och vilka som har format att vi tror som vi tror idag. Jag läser om filosofer som funderar på livet ur alla slags olika vinklar, jag läser om teologer som funderar på vem Jesus var, jag läser om de som funderade på hur kyrkan ska byggas upp och så vidare.

Här är det extra viktigt för mig att vara vaken och förstå vad det är som läggs fram och hur personer i historien har tänkt om den kristna tron. Det är ju så att vissa personer har tänkt väldigt konstigt om den kristna tron samtidigt som de kan ha tänkt väldigt bra om den kristna tron. Andra har bara tänkt konstigt.

I alla dessa tillfällen så måste jag gå till Guds ord och se vad av det jag har hört idag och förstått. Vad är bra och vad är det jag kan behålla i mitt liv samtidigt som jag ska vara vaken att vad är det som inte är bra som jag inte ska behålla i mitt liv. Detta gäller inte bara när du läser teologi utan detta gäller alla situationer i ditt liv och även i mitt liv. När du är på facebook, instagram osv då behöver du se vad av alla dessa budskap du ska ta till dig i livet och vilka behöver du rensa bort. När du pratar med personer som du möter i vardagen eller livet, vad är det de säger som är bra och vad är det som inte är bra. Du behöver kunna rensa i samtalen så att du ser vad som du kan behålla (goda) och vad som du kan undvika (dåliga).

Vi behöver vara vakna och slå på våra sinnen med syn, hörsel och mun. Så att vi kan se och höra vad som är dåligt eller gott. Utifrån det så kommer munnen in där vi kan uppmuntra på ett kärleksfullt sätt eller tillrättavisa på ett kärleksfullt sätt som gör att personen känner att den är älskad.

Moa Nilsson Forsén

Därför säger jag er . . .

matt6Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. Matt 6:25-34

Ett av mitt starkaste minne från min barndom är min mammas mantra “det löser sig” och mitt ständiga ifrågasättande “hur då?”. När man växer upp är livet fullt med frågetecken; vad ska jag bli, vem är jag, kommer jag komma in på någon utbildning, kommer jag någonsin få ett jobb, kommer jag träffa någon att dela livet med och så vidare. Sen blir man äldre och inser att frågetecknen inte tar slut. En del kvarstår och andra ändras till nya frågor. Som barn trodde jag att vuxna hade alla svar, men som någon så klokt sa ”vuxna är bara barn som blivit äldre”.

Jag hörde det här bibelordet för längesedan och det stannade verkligen hos mig. Det svarade på den fråga jag ställt så många gånger. Det ordnar sig, för Gud löser det. Gud tar hand om himlens fåglar och ängens liljor, så han kommer ta hand om oss också.

Förra året var det värsta i mitt liv på många olika sätt. Främst för att cancern gjorde brutalt intrampa i min familjs liv. Efter detta oroar jag mig mer än innan. Många gånger för praktiska saker. Pengar, jobb och mat på bordet. Saker som följer med en sjukdom. Jag har legat sömnlösa flera nätter och oron har ätit mig inombords. Då kom det här bibelordet tillbaka till mig, ännu viktigare än förut. En påminnelse om att livet är mer än att oroa sig.  Om vi bara oroar oss, så missar vi ju det fina som finns.

Så varje gång jag fastnar i en virvelvind av frågor och orosmoln, försöker jag påminna mig själv. Gör dig inga bekymmer. Gud fixar. Det är inte enkelt, men jag lär mig. Sakta men säkert.

Ina Klingstedt

Andakt

2Kor57

Vi lever i tro, utan att se.
2 Kor 5:7

Efter två år med Jesus – där jag både har stridit med och emot Honom – råkade jag hitta det Bibelordet. Eller så kanske det hittade mig. I vilket fall kom det som en väckarklocka. Jag är nämligen expert på att tveka. Att leva i tro låter ju jättebra – men utan att se?

(Personligen tycker jag det låter bättre på engelska: ”We walk by faith, not by sight.” [Vi går av tro, inte av vad vi ser.] för det var den versionen jag läste första gången.)

Jag bär den här versen med mig hela tiden, som påminnelse och kraftkälla för att följa Gud även när jag inte förstår; att bara gå utan någon aning om var jag leds. För att kunna vara ledd av Anden i alla situationer och möten, i och utanför kyrkan, skulle det krävas 100 % trofasthet. I teorin har jag det. Men för att leva i tro så har jag fått jobba på att tänka om.

Jag har kanske varken svar eller lösningar – men jag har tro.
Jag vet kanske inte vars det bär när jag går i tro – men jag vet att det bär.
Det räcker långt – Gud tar hand om resten.

Evelinn Björk