Tror inte på medalj i dag

Av , , Bli först att kommentera 0

Tre medaljer så här långt och inget guld. Risken finns att medaljskörden stannar på samma nivå även efter dagens herrstafett.

Jag vet inte om jag börjar tappa hoppet lite, men även om Sveriges lag är jättestarkt och en guldkandidat på pappret så har svenska laget, framförallt på herrsidan, inget självförtroende. Det har varit misslyckande efter misslyckande det här mästerskapet. Johan Olsson är inte samma åkare som han var för två år sedan. En säsong helt förstörd av skador och ett nytt upplägg till den här säsongen som dessutom stördes av skador strax innan VM har gjort att han tagit ett kliv tillbaka.

Daniel Richardsson tror jag kan göra det bra på förstasträckan och han kan nog hänga med på några ryck, men jag tror inte att han kan dra ifrån de övriga nationerna. Inte heller Johan Olsson, han måste bara rikta in sig på att hänga med. Segraren på 15 kilometer klassiskt, Iivo Niskanen, kommer nämligen att göra allt som står i hans makt för att skaka av sig i första hand Norge och ge landsmannen Lari Lehtonen, som kanske är den svaga länken i finska stafettlaget, så stor lucka som möjligt. Redan där kan stafetten avgöras då Finland har Matti Heikinen på sistasträckan.

På tredje sträckan kommer Marcus Hellner inte att göra några misstag, men jag är osäker på om han kommer att kunna ta in en alltför stor lucka på egen hand. Det har han inte formen till känns det som, men han kan mycket väl hänga med en klunga och jaga sekunder.

Avslutsåkaren Calle Halfvarsson inledde den här säsongen så lysande, men i VM har han, liksom i stort sett resten av truppen, inte fått det att stämma. Halfvarsson är en åkare som blir så mycket bättre om han har lite självförtroende. Det ska bli spännande. Kommer han ut i en klunga som tampas om medaljerna tror jag att han kan hänga med och avsluta bra, men på egen hand tror jag inte att han tar många sekunder.

Finland, Norge, Canada(om de hänger med på första sträckan), Ryssland och Frankrike – det är inte lätta nationer för Sverige att tampas med för att knipa en medalj. Och för Norge som inte har spurtsuveränen Petter Northug på sistasträckan kommer nog inte att vilja ha någon söndagskörning utan kommer att sätta upp ett bra tempo, de vill nog ha lucka ner till Finland redan efter första sträckan då Finland har Iivo Niskanen i storform på andrasträckan. Krogh är ingen dålig spurtare, tvärt om, men ingen har kommit upp i Northugs avslutning på många år.

Ska jag tippa pallen så säger jag: Guld till Finland, silver Norge och brons till Ryssland.

För första gången det här mästerskapet tippar jag alltså inte svenskt på pallen, men jag tror att Sverige kommer att vara med och slåss om medaljerna i alla fall och hoppas, hoppas, hoppas såklart!

Hon är framtiden – men framtiden är inte här riktigt än

Av , , Bli först att kommentera 0

Som väntat blev Norge övermäktigt i damstafetten, de bjöd verkligen på en utklassningsseger där ingen hade någon chans överhuvudtaget.

Därefter var det Sverige som gjorde det så bra som man hade kunnat förvänta sig, men det tack vare en finska i Mononen som gick sig fullständigt stum på sin tredjesträcka. Beröm såklart till Ebba Andersson som höll sig kall och gjorde en perfekt avvägning. Hon släppte många sekunder direkt och där tänkte jag att medaljen rök, men hon orkade hålla sitt tempo genom hela loppet och då hann hon ikapp Mononen när hon föll igenom totalt.

Det som kanske var ännu mer imponerande var att hon lyckades hålla amerikanskan Elizabeth Stephen stången även om hon är en riktigt bra klättrare. Men faktum är att hon bara hade åttonde bästa tid på sin sträcka – så hon har en bra bit till världseliten. Roligt att Stina Nilsson var ”tillbaka” med sin taktiska storhet och med en spurt som påminde om den form hon haft den här säsongen.

Att varken Anna Haag eller Charlotte Kalla kunde bädda bättre för Andersson och Nilsson känns mycket tråkigare och jag trodde ett tag att de tappat bronset när Kalla tappade huvudet och gick sig stum i sin iver att plocka ikapp tid. Men de andra såg till att stiga fram och lösa situationen på ett perfekt sätt.

Ebba Andersson är ett riktigt framtidshopp och det är bara att hoppas att hon kommer att få utvecklas i lugn och ro och slippa skador och sjukdomar som stör försäsongerna. För att bli en riktigt bra skidåkare krävs nämligen flera, flera år av uppbyggande och tuff träning. Får hon det så kommer hon att vara ett av våra största medaljhopp i OS i Peking 2022. Där tror jag att vi har ett stafettlag med Ebba Andersson, Anna Dyvik, Jonna Sundling och Stina Nilsson på slutsträckan. Det låter som mumma i mina öron i alla fall.

Medaljtorkan fortsätter för Sverige

Av , , Bli först att kommentera 0

Återigen en bra laginsats av svenska laget med alla fem åkare topp 16, men det är inte bra nog för en skidnation som Sverige.

Vi har blivit bortskämda av vårt svenska skidlandslag och i alla fall jag känner ett stort antiklimax och inser att jag kanske hyser för stor tilltro till det här landslaget och framförallt till Johan Olsson.

Han har givit oss mirakel på mirakel, men den här gången räckte det helt enkelt inte. Formen fanns inte där helt enkelt. Sjukdomen kom för sent och han han inte återhämta sig som vi hoppats.

Efter 9 av 13 tävlingar står Sverige kvar på 2 medaljer och det får mig att börja ifrågasätta vad landslaget har sysslat med inför mästerskapet. Skulle Stina Nilsson verkligen ha kört hela Tour de ski, var det så smart att ladda upp på höjd? Nej skulle jag nog svara på de frågorna även om jag verkligen satt där och nöjt av Stinas framfart i Tour de ski, men frågan är om det var för tidigt? Jag hade hellre njutit under ett VM, men nu kommer den ena besvikelsen efter den andra. Uppladdning på hög höjd är något som landslaget har gjort några gånger med framgångsrikt resultat – det kan man ju konstatera inte har skett i år. Därför kanske de ska tänka över det till nästa år.

Det har varit två riktigt fina dagar för Sverige sett till laginsatsen där alla damer åkte in topp 17 och herrarna topp 16. Båda gott inför stafetterna, men räcker det verkligen – det vettetusan! Några guld blir det i alla fall inte, det kan jag tydligt säga, medalj vill jag ändå tro att Sverige kan ta – även om jag haft svårt förut när det gäller Sveriges medaljchanser.

Laguttagningen till damstafetten tycker jag är fel – jag kanske är feg, men jag ser hellre ett mer beprövat kort på en stafettsträcka, än en VM-debutant. Jag är rädd att pressen blir för stor på Ebba Andersson. Om inte Charlotte Kalla tillsammans med Heidi Weng kan hänga av de övriga nationerna redan på andrasträckan så kommer inte Andersson att kunna dra ifrån någon. På sin höjd känns det som att vi kan hoppas på att hon hänger med. Jag hade hellre sett Hanna Falk som gjorde det riktigt bra på tredjesträckan i världscupen i Ulricehamn.

Men nog borde det bli medalj, de största hoten mot en svensk medalj är Finland, som trots att de inte hittills haft ett bra mästerskap på damsidan har ett starkt lag på pappret, USA och Tyskland.

Guldet går till Norge som har Marit Björgen på sistasträckan. Det innebär att någon av de andra åkarna i laget kan klappa igenom och tappa ett trettiotal sekunder och Björgen kommer troligtvis att jaga ikapp. Silver till USA och brons till Sverige då jag inte alls är säker på Stina Nilssons avslutning. Hon möter dessutom Jessica Diggins på sistasträckan, Diggins som spurtade ner Nilsson i teamsprinten.

Om jag får gissa tror jag att Norge kommer att dra iväg på tredjesträckan och lämna Sverige, Finland, USA och möjligtvis Finland kvar i en klunga som får göra upp om resten av medaljerna.

Johan Olsson tillbaka igen

Av , , Bli först att kommentera 0

Så är det äntligen dags för Johan Olsson att ställa sig på startlinjen i VM. Det här känns som det mest spännande och samtidigt mest ovissa medaljchansen hittills, för är det något man lärt sig de senaste åren är att Johan Olsson är ett medaljhopp varje lopp han åker i ett mästerskap.

Nu har han haft problem med månaden innan VM och inte kunnat förbereda sig som han velat. Där är ett stort frågetecken samtidigt som att Johan Olsson om någon kan hantera situationen. Jag väljer att vara optimistisk och jag tror på Olsson, en medalj känns rimligt, men guldet är nog vikt åt Martin Johnsrud Sundby vars stav gick sönder i slutfasen av skiathlonen där han förlorade guldet. Nu vill han ha revansch och jag tror inte att något kan stoppa honom idag. Men jag hoppas ju såklart att Johan Olsson får försvara guldet.

Ska jag tippa pallen då – Guld till Martin Johnsrud Sundby, silver Johan Olsson och brons till Iivo Niskanen.