SM-veckan i Piteå är till ända. Även om Robin Norums och Linn Sömskars fjärdeplatser i dagens skiathlon var imponerande (kul att se Norum lyckas så bra, det var han värd!) så är det ju lördagens sprintuppvisning som fastnat.

IFK Umeå uppträdde initialt som sprint-Sveriges Norge. Det kom åkare från alla håll och kanter och slog sig fram både till kvarts- och semifinal och det fanns så många gobitar att titta på. Vi tar dom en och en.

Jonna Sundling – äntligen är hon ute på andra sidan den tunga debutsäsongen som senior. Hon hade ett imponerande klipp hela tävlingen igenom och såg inte ens ut att förta sig när hon höll undan för konkurrenterna. Det bettet i åkningen har vi väntat på. Nu vann hon guld, men visst hade det varit kul att få se henne mot Stina Nilsson och Ida Ingemarsdotter i helgen?

Linn Sömskar kämpade till sig ett brons i en final där hon såg ut att vara förlorad. Men med de färska världscupframgångarna i benen uppträder nu Sömskar med en sällan skådad pondus i sprintspåret och det märks att hon behärskar det taktiska.

Moa Lundgren var ju faktiskt sensationellt bra fram till semifinalen. Att hon inte orkade hela vägen är inte så konstigt då hon har två säsonger kvar som junior – efter den här. Hade Lundgren inte varit klar för ungdoms-OS i Lillehammer hade hon nog nästan kunnat få en JVM-biljett.

Elina Rönnlund har haft en lite knackig säsong med sjukdomsproblem. Nu visade hon sin potential innan hon stöp i semifinalen. Synd!

Mimmi Björn visade också att det finns speed i benen.

Herrarna då? 

Ja, där var det ju väntat att Erik Silfver skulle nå semifinal (hade velat ha honom till final) och att Simon Persson och Teodor Peterson skulle ta sig till final men trist att se båda hamna längst bak i finalen. Även om de hade oturen och fick kortare vila från semifinalen så ska båda två, och särskilt Teodor, i normal form kunna komma på pallen ändå.

Marcus Grate säkrade garanterat sin JVM-biljett i lördags. Hej bara vad ”Täfteåexpressen” matade på. Han gick in i väggen i semifinalen i vad vi får klassa som ungdomlig överambition, med lite smartare åkning hade han kanske kunnat ta sig till final?

David Nordström laddade också på för vad tygen höll redan i första backen i semifinalen. Friskt vågat, inget vunnet då väggen väntade efter nästa backkrön. Men han visade i alla fall att det finns explosivitet i Toughest-benen.

Hur som helst. Sprinten var en härlig upplevelse med Umeå-ögon.

ooo

Junior-VM-truppen offentliggörs, enligt landslagstränaren Martina Höök, på onsdag. Bakom ”stjärnor” som Viktor Thorn (med rötter i Vännäsby) och Ebba Andersson (hyfsad kapacitet) så kan det nog bli ett par länsåkare i truppen.

Vilhelmina IK:s Rebecca Öhrn kom 21:a på stora SM på 10 kilometer klassiskt och blev fin-fin 11:a i dagens skiathlon. Borde finnas med långt fram i diskussionen. Detsamma gäller IFK Umeås Elina Rönnlund.

Moa Lundgren? Enligt henne själv så blir det bara ett mästerskap och då är det ungdoms-OS det handlar om.

På herrsidan borde Marcus Grate vara given och Marcus Fredriksson är nog en klar aspirant efter den fina loppet på 15 kilometer klassiskt i Piteå (han kanske är mindre nöjd med dagens skiathlon där han blev 36:a (om än fjärde bästa junior).

Plötsligt händer det. Plötsligt slår Jens Byggmark till igen. Det hände vid VM-silvret 2011. Det hände i Madonna di Campiglio förra säsongen och det hände i dag. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte såg den komma. Särskilt inte som han i tidigare i veckan var och provade ut ett par nya pjäxor i jakt på den perfekta känslan. Nu blev det aldrig så att Byggmark körde i de nya (större) pjäxorna, i stället bytte han skidpar till en lite hårdare modell.

Det gav effekt.

Plötsligt levererade han som vore det nästan 2007 igen och dundrade upp från 22:a till 4:e plats.

Det ska sägas att läget var tacksamt. I alla fall för ett skrällåk. Det hör minst sagt till ovanligheterna att det bara skiljer 1,08 sekunder mellan ettan och 22:an i ett slalomrace. Samtidigt gäller det att ta chansen när läget finns och det gjorde den gode Byggmark i dag då han fick se åkare efter åkare ta sig i mål efter honom.

Att vara en hundradel från en pallplats (vilket hade blivit Byggmarks nionde i världscupen, den tredje efter de sex pallplatserna 2007-08) är givetvis extremt surt. Men förhoppningsvis är det här starten på något bra, en klättring lite närmre toppen igen.

Nu har Jens Byggmark bevisat både för sig själv och för alla andra att kapaciteten som gjorde honom till en naturkraft vintern 2007, fortfarande finns kvar där någonstans, i någon form.

Nu måste han bara hitta en stabilitet i ett högre tempo. Det har visat sig lättare sagt än gjort för Tärna IK Fjällvinden-åkaren, men man kan alltid hoppas att det går den här gången.

Det går tungt för våra länsåkare ute i pisterna.

Maria Pietilä Holmner letar och letar efter slalomformen, men det känns som att det är något som sitter fast. Hon vågar inte riktigt släppa lös och som hon säger ”låta skidorna gå”.

Nu senast blev det en 21:a plats, något som hon inte alls kan ha varit nöjd över. Det känns som att hon är lite lost, när jag har pratat med henne de senaste tävlingarna har hon berättat att hennes åk har känts bra, men tiderna har visat något annat. Att hon åkt FÖR kontrollerat och ”fint”. Fin åkning går ju inte alltid så snabbt dessvärre…

Charlotta Säfvenberg har dragits med en fotskada. Det är ett ligament i foten som har krånglat och hon har inte kunnat åka skidor sedan i november. Nu är hon i alla fall i gång och även om gårdagens tävling inte var något vidare så fick hon komma ut och känna på tävlingspulsen och snön i alla fall. Förhoppningsvis kan hon klättra några placeringar på söndag när det är slalom igen.

För Jens Byggmark och egentligen hela det svenska herrlaget går det inte mycket bättre. Efter tre uråkningar i början av säsongen har det blivit en 17:e, 18:e och 19:e plats för Tärna IK Fjällvindenåkaren som inte verkar få fart på grejerna. Han tar det dock med ro och verkar inte alltför oroad över sin form.

Sammantaget när det gäller alpint så är det rätt skönt med ett mellanår utan internationella mästerskap, förutom Frida Hansdotter och Kajsa Kling så känns de svenska prestationerna ganska bleka just nu.

För vissa tar det lite längre tid att slå igenom. Det finns otaliga exempel på det inom längdskidåkningen. Martin Johnsrud Sundby, Daniel Richardsson, Lars Nelson, Martin Johansson och Maria Rydqvist är bara några av de nutida åkarna som fått vänta rätt länge innan det internationella genombrottet kom.

Det gäller även Linn Sömskar. IFK Umeå-åkaren var på väg att etablera sig i världscupen 2012 och 2013 då hon faktiskt nådde semifinal i fyra världscuptävlingar och dessutom kom trea i en teamsprint i Liberec.

Hon kändes mer och mer som ett framtidsnamn, en åkare som skulle kunna börja aspirera på finalplatser även i världscupen. Men sedan planade utvecklingskurvan ut. Sömskar försvann från världscupcirkusen och började egentligen göra bättre resultat i distanslopp än i sprint. Det hade nog varit lätt att misströsta där.

Men Linn Sömskar har nött på, utvecklats lite i det tysta och nu börjar hon få utdelning för det.

Landslagstränaren Mattias Persson pratade om att övning ger färdighet, och att en ”bättre träning” nu börjar ge resultat.

Själv pratade Sömskar efter dagens världscupgenombrott om en ny inställning, att hon länge varit lite för snäll men att hon nu inte längre skulle be om ursäkt utan ta för sig i finalheaten.

Men hon gjorde ju inte bara det i dag i Toblach, utan hon visade även att hon härdats genom träning och att hon nu är på en nivå där hon faktiskt orkar leverera hela vägen fram till mållinjen – även i en final. Sprintåkare i dag måste inte bara vara snabba utan de måste även vara uthålliga, Linn Sömskar har visat att hon är kapabel till båda delarna och på den allra högsta nivån.

Det är såklart ännu ett kliv upp för att hon ska kunna hota en trio som Ingvild Flugstad Östberg, Maiken Caspersen Falla och Stina Nilsson.

Men med dagens finalplats har Sömskar i alla fall brutit en mental barriär.

Fortsätter hon att utvecklas och träna bra är en pallplats ingen omöjlighet i framtiden. För det finns många exempel på längdskidåkare som bara blivit bättre med åren, och med sina 26 år borde Linn Sömskar faktiskt kunna ha sina bästa år framför sig.

Hildur Carlsson, Bygdsiljum, drog sitt korsband i mitten av mars. Nu börjar den 19-åriga talangen sakta men säkert ta sig tillbaka till backen.

– Jag åkte faktiskt för första gången i en slalombana i dag. Jag har åkt nio-tio dagar innan det, berättar hon när Bloggen ringer upp.

Tävlingscomebacken är ännu ett tag bort, för alpintalangen från Brattliden vill inte stressa fram någonting.

– Jag är inte redo än men det är inte så långt borta. Jag har väl tänkt på en tävling men jag vill inte säga något om det inte skulle bli så!

Det kommer ju ett junior-VM i vår. Siktar du dit? 

– Förra året så såg jag fram mycket mot det men nu blir det en jättebonus om jag får åka det, säger hon.

På måndag väntar ett besök på Bosön för Hildur Carlsson för att göra lite styrketester. Sedan fortsätter vägen tillbaka för Bygdsiljums juniorlandslagsåkare.

ooo

Mer knän. Lisa Blomqvist fick ju ta en liten paus från tävlandet efter en koll förra veckan. Hon hade en ”assymetri i musklerna” men det är ingen större fara med henne.

– Nej, det var mer en försiktighetsåtgärd. Det har gått väldigt bra att åka skidor hittills och jag har inte ont eller så, säger Blomqvist som hellre väntar med världscupframträdanden tills hon är helt 110 procent än stressar i väg med risken att åka på någon ny skada.

ooo

Monne Fjällström? Hon har kört rehab hemma för sin knäskada i Tärnaby följt av lite träning på Bosön.

ooo

En sista alpinnotering. Jens Byggmark körde europacupen i Obereggen i dag. Det gick inte så bra. Han körde ur efter mellantiden i första åket. På tisdag körs världscupen i Madonna di Campiglio, men innan dess är det två europacuptävlingar till i slalom och Byggmark kan nog tänkas köra en eller båda två för att få lite tävlingsvana.

Det är ingen tvekan om att detta är höjdpunkten för de allra flesta länsåkarna. Sprint står på schemat och redan i prologen satte åkarna tonen. 

Jag tror att många kan ta sig i alla fall till semifinal. Linn Sömskar vann sin prolog och får starta först och bör ta sig till semi. Största hotet är väl Evelina Settlin vad jag kan se. Samma Evelina Settlin som gick en hård kamp mot Sömskar i gårdagens distanslopp. Även Jonna Sundling borde nog ta en av de två platserna. Ida Ingemarsdotter är självskriven i det heatet, men därefter borde Sundling kunna knipa andraplatsen – konkurrensen bakom Ingemarsdotter är inte dödande om man säger så… Björn och Elebro ska vara nöjda att de kvalat sig vidare.

För herrarna känns det lite mer öppet, men Simon Persson imponerade i kvalet – men klagade på att kroppen inte svarade som han ville i fredags – så allt beror på om han tog ut sig för mycket i prologen. Teodor Peterson ska utan problem ta sig vidare från sin kvartsfinal – allt annat en final är underkänt trots att han hade en dålig fjolårssäsong – de kraven kan man ändå ha. För Erik Silfver som blev trettonde i prologen väntar en norsk kvartsfinal som är svår att tippa – jag har helt enkelt för dålig koll på skiktet under de norska landslagsåkarna.

För Robin Norum tar det med allra troligast stopp redan i kvartsfinalen där han har mardrömsmotstånd i landslagsåkarna Emil Jönsson, Johan Edin och Jesper Modin. David Nordström var inte alls nöjd efter målgången igår, kanske kan hans revanschlusta ta honom förbi kvartsfinalen.

Tävlingarna fortsätter i Bruksvallarna och nu på morgonen har damjuniorerna gjort sin säsongsdebut. Igår var det ju bara seniorklasser i dag är det rena juniorklasser i 5 kilometer fritt för tjejerna och 10 kilometer fritt för killarna.

Från länet ställde två IFK Umeååkare upp i tävlingen, Moa Lundgren och Linn Svahn, och det var en besviken Svahn som Sporten träffade efter att hon gått i mål.
– Träningen i sommar har ju gått bra så det är surt att när man kommer och ska visa det och så tar det stopp, säger hon.

Linn Svahn slutade tia, 50 sekunder efter segrande Karin Björnlinger från Ulricehamn.
– Jag är inte fräsch i musklerna, men det är ju inte nu man ska vara bra, säger hon.

Nu väntar sprint för 16-åringen på söndag som är revanschsugen efter sin tiondeplats.

– Om jag skulle vara i from skulle det nog bli bra, men jag får göra det bästa utifrån situationen. Jag ska toppa idag i allla fall, säger IFK Umeååkaren.

Det är tio kilometer och tjugo kilometer skate som står på schemat. Eftersom att det är ett ganska tufft schema med tre tävlingar på rad så är det många som väljer att stå över lördagstävlingen för att vara pigga till sprinten på söndag. Vi har dock tio länsåkare som är ute i spåren imorgon.

Dessa länsåkare står på startlinjen är följande:

Damjuniorklassen:
Moa Lundgren, IFK Umeå
Linn Svahn, IFK Umeå

Herrjuniorklassen:
Marcus Fredriksson, Lycksele IF
Marcus Grate, Täfteå IF
Mattias Vesterlund, Lycksele IF

Damseniorklassen:
Sofie Elebro, IFK Umeå
Linn Sömskar, IFK Umeå

Herrseniorklassen:
Johan Lövgren, Vännäs SK
David Nordström, IFK Umeå
Robin Norum, IFK Umeå