Den där känslan som jag får vid besök på Berghem och Gimonäs, den får jag inte på många andra ställen. Jo, kanske Öst på stan också. Det är en känsla som jag aldrig kommer att känna på Tomtebo. För där finns ingen historia. Det är för nytt.

På Berghem, till exempel, är husen historiebärare. Där är samhällsplaneringen av en annan tid. Jag tog en annorlunda cykelväg till jobbet i onsdags. Jag cyklade in på Berghem, inte bara förbi. Jag upptäckte nya kvarter, nya vinklar och vrår som jag aldrig sett.

Det är något helt annat med åldrade hus än med alla Myresjövillor och Älvsbykåkar och Boklok-lyor. Dem ser jag alltför mycket av där jag bor. På Gimonäs hör man historiens vingslag, där står hus av en annan tid, en tid då många jobbade på fabrik i närområdet. Och Öst på stan ser jag stadskvarter som verkar som hämtade ur Astrid Lindgrens stadsmiljöer.

Nybyggen kan vara hur fina, moderna och fräscha som helst. Visa mig ett gammalt välhållet hus i historiska kvarter, och jag smälter. Mitt behov av sammanhang och historia stillas då jag ser fasaderna på Berghems gamla flerfamiljshus. Kvarteren Öst på stan där bok- och skivbutiken Mingus ligger är också charmiga.

Har du några favoritkvarter i östra Umeå?

I eftermiddag kan man träffa oss från VK utanför Ica Maxi på Strömpilen. Vi ses.