Debatt om Västerbottens sjukvård

Av , , Bli först att kommentera 1

Idag skriver jag och mina partikamrater Jonas Karlberg (V) och LiseLotte Olsson (V) en debattartikel om Västerbottens sjukvård. Den här längre texten är publicerad i tidningen Norran och en lite kortare version är publicerad i Folkbladet.

Framtidens sjukvård saknar inte utmaningar

Vänsterpartiet är stolt över att vara näst största parti i landstingsfullmäktige i Västerbottens län.

Därigenom kan vi ta aktiv del i att utveckla och förbättra sjukvården.

Under det dryga år som gått sedan valet har vi, genom vårt samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i landstinget, och med regeringen på nationell nivå, redan drivit igenom att barn har rätt till kostnadsfria läkemedel och bidrag till glasögon, att asylsökande och papperslösa i länet har rätt till både akut och planerad vård och att landstingets anställda ska utbildas i HBTQ-frågor.

Vi har värnat de arbetstidsmodeller som finns och kommer att starta försök med sex timmars arbetsdag. Dessutom har vi sett till att det inte införts något vårdval inom barntandvården. Vi anser att landstinget själv ska kunna klara av att ge god vård åt alla invånare utan att eventuella vinster hamnar i privata fickor.

Av samma skäl har vi opponerat oss mot höjda politikerarvoden. De pengar vi har bör gå till sjukvård och inte hamna i välbetalda politikers fickor. Vi har också reserverat oss mot rivningen av gamla länslasarettet eftersom både kultur och vår gemensamma historia är viktig för hälsan och samhällets fortlevnad.

Vi är också glada över att nu skicka en förfrågan till Umeå kommun om att tillsammans med dem starta en hälsomottagning för personer som injicerar droger – inklusive ett sprututbytesprogram.

Vänsterpartiet gläds naturligtvis över dessa förbättringar och även över all den högkvalitativa sjukvård som ges av landstingets många kompetenta och hårt arbetande medarbetare varje dag.

Samtidigt har vi sett att kostnaderna för främst sjukhusvården har ökat mycket mer än de ekonomiska resurserna de senaste åren. Det beror på både den medicinska utvecklingen och på svårigheter med att rekrytera personal.

Vi höjde landstingsskatten med 50 öre i fjol och kommer att göra likadant nästa år. Men det räcker tyvärr knappt för att kompensera de minskade statsbidrag som den tidigare borgerliga regeringen beslutade om.

De ökande kostnaderna beror bland annat på att landstinget under en följd av år inte anställt och utbildat tillräckligt många läkare. Det försöker vi nu kompensera och har ökat antalet AT- och ST-tjänster, men det tar lång tid att utbilda specialistläkare som kan ersätta de dyra stafettläkare vi har blivit beroende av.

Landstinget saknar också många sjuksköterskor. Låga löner och stressigt arbete är bidragande orsaker därtill. Att sjukskrivningarna ökat och kvinnor är sjukskrivna dubbelt så mycket som män ser vi allvarligt på, liksom att så många anställda stressas av dåligt fungerande IT-system.

Vi verkar för att fler ska få möjlighet till betald specialistutbildning och följer med spänning de stora projekt som pågår för att förnya IT-systemen från grunden.

Svårigheterna att rekrytera sjuksköterskor är en av de främsta orsakerna till att så många vårdplatser måste hållas stängda och att vi nu ser oss nödgade att stänga en del av dem permanent. Förhoppningen är att de vårdplatser som blir kvar ska ha bättre bemanning och att det ska bidra till både bättre arbetsmiljö och vård.

Samtidigt ger de förändringar av strukturen i sjukhusvården som nu sker möjligheter till nytänkande och modernisering. I Skellefteå får medicin-geriatriska kliniken färre vårdplatser men samtidigt en ny utredningsmottagning som leder till nya arbetssätt.

Att läkarbemanningen på öron-, näsa- och halsmottagningarna i Skellefteå och Lycksele försvinner är inte önskvärt, men nödvändigt utifrån att de under lång tid har varit mycket svåra att bemanna med läkare och att landstinget behövt betala dyra pengar för stafettläkare. Att samla den vården i Umeå väntas ge både lägre kostnad och högre effektivitet, vilket gagnar alla patienter i länet.

Framtiden saknar inte utmaningar, varken ekonomiska eller av andra slag. Primärvården i främst den norra länsdelen och barn-, ungdoms- och vuxenpsykiatrin behöver särskilt fokus.

Några kommande reformer som Vänsterpartiet förhandlat fram med regeringen är avgiftsfri mammografiscreening, gratis preventivmedel för ungdomar, avgiftsfri öppenvård för personer över 85 år och satsningar på förlossningsvården och primärvården.

Vi vet att jämlika samhällen mår och utvecklas bättre och vi vill fortsätta arbeta för en bättre sjukvård i Västerbotten och för ett bättre och mer jämlikt samhälle för alla i hela Sverige.

Jessica Åhlin (V)
andra vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, Västerbottens läns landsting

Jonas Karlberg (V)
ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden, Västerbottens läns landsting

LiseLotte Olsson (V)
landstingsråd, Västerbottens läns landsting