Bevaring av skelett material. Del 3

Tafonomi – Nedbrytningsprocesser

 

Alla processer som påverkar lämningar av ben före och efter det att de hamnat i jorden och som bidrar till nedbrytningen av benets ursprungliga ämnen brukas kallas tafonomi (från grekiskans taphos – begravning, mos – historia)

Exempel på tafonomiska processer, som kan ha påverkat ett benmaterial innan det hamnar i jorden, är den åverkan slakt, avpälsning och styckning kan ha påverkat ett djurben. Andra sorters av påverkan är den som t.ex. hundar, gnagare, kråkor och andra djur kan ha gjort genom att bita och gnaga sönder och föra bort ben från en anläggning. Människan har även för sin egen trevnads skull städat undan benrester genom att t.ex. elda upp soporna. Man har ofta hittat brända djurben i eldstäder. Mekanisk nötning genom söndertrampning, väder, vind och vatten förändrar och förstör ben. Mikroorganismer som svampar och bakterier angriper och bryter ner såväl det mänskliga skelettet som djurbenen. Genom nedbrytningen försvinner mer och mer av det ursprungliga benmaterialet och benet blir lättare och luckras upp. Men benets ursprungliga substans kan ersättas eller omvandlas på kemisk väg till mineral. Denna process kan pågå i tusentals år fram till att omvandlingsprocessen tar överhanden och ofta helt förändrar benets kemiska sammansättning och en förstening – fossilisering sker. Detta är en ur bevaringssynpunkt gynnsam process, då form och struktur av de ursprungliga delarna kan bevaras till eftervärlden. Att fossila lämningar av både människa och djur kan bevaras i miljontals år är ett känt faktum.

Man kan alltså säga att graden av fysikalisk-kemisk påverkan och följande bevaring kan variera beträffande skelettmaterial, allt från att mjukdelarna avlägsnats/upplöst, benhinnor försvunnit och en begynnande urlakning av det organiska (kollagena) materialet i själva benet påbörjats till att i vissa fall ett totalt upplösande/försvinnande skett, medan i andra en fossilisering ägt rum.

Dessa förutsättningar hos benmaterialet och de följande tafonomiska processerna påverkar och försvårar arbetet med och tolkningen av detsamma och visar samtidigt på materialets begränsningar.

En annan faktor i sammanhanget att tillvägagångssättet vid den arkeologiska utgrävningen och tillvaratagandet av benmaterialet, men det kommer i nästa del.

 

Nästa del: Utgrävning och tillvaratagande – en komplicerad process

 

KÄLLA: Osteologi, Benens vittnesbörd av Ebba During.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>