Upptäckten av människans forntid

 

James Ussher, Ärkebiskopen av Armagh, påstod att världen skapades mitt på dagen den 23 oktober år 4004 fkr och det har varit föremål för löje i modern tid. Men han var inte ensam som slog fast ett sådant datum: Den judiska kalendern lägger fortfarande världens skapelse till 3761 f.kr. och den engelske 700 tals teologen Beda hade uppskattade den till 3952 fkr.

 

På den tiden betraktades Bibeln som Guds ovedersägliga ord och det fanns inga tekniker som gjorde det möjligt att skapa en kronologi som bygger på naturvetenskap istället för heliga texter.

 

Man hittade flintredskap från paleolitikum (äldre stenåldern) men man förstod inte dess betydelse.

Omkring 1690 hittade tex John Conyers ett stort spetsigt föremål av svart flinta i ett grustag vid Grays Inn Lane utanför London. Vi vet nu att det var en flera hundra tusen år gammal handkil som hittades tillsammans med ben från en ”elefant” (förmodligen mammut), men man trodde då att det var ett vapen, använt av en britt, för att döda en elefant som importerats under romartiden…

 

 

1771 hittade Johann Friedrich Esper, en bayerk präst, människoben tillsammans med lämningar av grottbjörn och andra utdöda djur i Gailenreuthgrottan i närheten av Bayreuth. Han var osäker om de kom från en druid, en människa från tiden innan syndafloden eller om det var en helt vanlig dödlig från en senare period. Men han drog slutsatsen att människobenen egentligen inte hörde hemma med de fossila djurlämningarna, utan att de hamnat där senare…

 

Men forskarna började dock ifrågasätta Bibelns skapelseberättelse.

I Frankrike insåg Georges Cuvier skillnaderna mellan de fossila djuren och deras moderna motsvarighet. Denna insikt kulminerade så småningom i evolutionsteorin.

Dessa första aningar i slutet av 1700 talet bekräftades på 1800 talet.

Paul Tournal gjorde utgrävningar av Bizegrottan 1826 och fann mänskliga kvarlevor tillsammans med ben från utdöda djur samt stenredskap. 1834 blev han ännu mer övertygad om fyndens betydelse efter att ha granskat ben av sjur som numera är utdöda och funnit spår efter skärverktyg som måste vara tillverkade av människor.

 

De nya flod- och glacial teorierna (dvs att långsamma avlagringsprocesser i floden och erosion av glaciäer utgör förklaringen till jordens utseende) fick många att ändra uppfattning i frågan om människors och fossila djurs samtidighet.

 

Dessa teorier hade stort inflytande på engelska biologer som Charles Darwin, Alfred Wallance och Thomas Huxley och på utvecklingen av evolutionsläran. 

 

Även andra biologer började frångå sitt tidigare synsätt, som hämmades av den bibliska berättelsen att jorden hade skapats på sju dagar och tänkte i banor som gick ut på att den hade ett oändligt långt förflutet…