Barnet från Taung – den första australopithecien

 Australopithecierna var apliknande varelser med små hjärnor som levde under en period för mellan fyra och drygt en miljon år sedan. De tog det första steget på vägen mot mänskligheten genom att gå på två ben. Den första kända fossilen av en australopithecin var ansiktet och den naturliga avgjutningen av hjärnan på ett litet barn funna i ett kalkbrott i Buxton nära byn Taung i sydafrika 1924.

Den nyutnämnde australenska professon i anatomi vid Witwatersranduniversitet i Johannesburg, Sydafrika, Raymond Arthur Dart, slog världen med häpnad 1925 genom det sensationella tillkännagivandet att han upptäckt en fossil som han påstod var en mellanform av apa och människa. Charles Darwin hade i sin Decent of Man, som publicerades 1871, förutsagt att: ”Det är… troligt att Afrika tidigare beboddes av utdöda apor som var nära släkt med gorillan och schimpansen … och eftersom dessa båda arter numera är människans närmaste släktingar, är sannorlikheten större att våra äldsta förfäder levde på den afrikanska kontinenten än någon annanstans” Men Darwins tanke att man skulle träffa på belägg för människans ursprung i Afrika avfärdades i slutet på 1800-talet och i början av 1900-talet på grund av fynd gjorda i Indonesien och Kina vid den här tiden.

Man flyttade blicken till Afrika på grund av en fossil som lämnades på Darts tröskel i slutet av 1924. Fossilen låg i den ena av två lådor bland en massa sten, som några gruvarbetare hade sprängt loss från ett kalkbrott i närheten av Taung vid västra utkanten av Kalahariöknen i norra delen av mellersta Sydafrika.

I lådan låg ett kalkstensblock som innehöll en fossil bestående av kraniet, ansiktet och underkäken av ett barn som passade ihop med ett annat block som innehöll en naturlig avgjutning av hjärnskålens insida. Denna hade bildats efter barnets död genom att kraniet fyllts med sand som sedan stelnat.

Dart minns att han genast tänkte: ”Det här är nog ett av de viktigaste fynden som någonsin gjorts i antroplogins historia”

Hans beskrivning av Tuangfossilen publicerades den 7 februari 1925 i tidskriften Nature. Trots att han kallade fossilen ”Australopithecus africanus” (sydapan från Afrika), ansåg Dart att den var ett mellanting mellan apa och människa. Fyndet fick stor publicitet och tidningsrubrikerna löd ”Felande länk funnen”.

Den rådande uppfattningen bland forskarna 1925 var att den ”felande länken” i utvecklingskedjan mellan apor och människor borde ha större hjärna och apliknade käkar och tänder.  Denna uppfattning var baserad på ett fynd från England som senare visade sig vara en förfalskning. Taung fossilen hade en liten apliknade hjärna och människoliknade käkar och tänder. Taung debatten rasade i vetenskapliga tidskrifter och sammanföll delvis med dagstidningarnas rapporter från rättegången mot John Scopes för att denne undervisat om evolutionsteorin i en skola i Dayton, Tennessee.

1938 hittades den första vuxna australopithecien av Robert Broom i nuvarande Gautengprovinsen i Sydafrika. Man har även senare hitta fler fossiler av australopithecien. Man har nu hittat drygt 1000 ben av våra äldsta förfäder i Sydafrika. Fynden visar att minst två olika slags australopithecier, en mera spencligt byggd och en mera robust, samt att olika slags tidiga människor levde i södra Afrika för mellan tre och en miljon år sedan.