När Jesus satt på korset sa han ”Fader, förlåt dem, de vet inte vad de gör.” (Luk. 23:34). Idag förekommer lätt ryktesspridning och vad syftet är vet jag egentligen inte. Det kan i många fall bero på att man själv vill skyla över egna brister eller att man helt enkelt ”vill krossa” den ryktet handlar om. Helt enkelt vuxenmobbning.

Igår blev jag uppringd av en god kamrat som i sin tur blivit kontaktad av någon som inte känner mig. Ett allvarligt rykte hade uppstått om mig. Min kamrat trodde förmodligen inte på det som påstods och det som påstods hade jag tidigare fått mail om anonymt och även bloggkommentarer om helt anonymt. Jag har fått påståenden om många andra saker men jag har ingen anledning att kommentera detta och speciellt när människor försöker vara anonyma. Eftersom jag inte brydde mig om att bemöta detta så verkade vederbörande lägga om taktiken och kontaktade då folk som knappt känner mig. De blev givetvis oroliga och visste inte vad de skulle tro så de kontaktade min kompis.

Ryktet om mig tog stopp där. Vad ska jag säga om det hela? Det var ju bra att jag fick chansen att förklara eventuell bakgrund till ryktesspridningen men jag har ingen som helst förklaring än att någon vill försöka krossa mig och tycker inte om det jag gör. Men som sagt jag kommer att fortsätta att göra det jag gör för mig ändrar man inte på i första taget.

Min kompis GG (Galne Gunnar) bor i Robertsfors och bloggar på VK. Gunnar har gått ner i vikt med hjälp av LCHF. Jag tycker det är strongt gjort eftersom den Gunnar jag kände från Robertsfors gillade allt som inte hade med LCHF att göra.

Att går ner i vikt är inte enkelt för det handlar om flera faktorer. Du kan träna dagligen men äter du fel så händer ingenting på vågen. Maten är A och O. Försöker själv äta någorlunda vettigt men det är inte så enkelt alla gånger.

Här kan du läsa mer om Gunnars resa http://blogg.vk.se/parment/2014/01/28/latt-nytt-ar-med-lchf/

Idag fick jag svar på varför en person sitter och leker med telefonen hela tiden. Svaret är Quizkampen! Quizkampen är ett frågesportspel som du spelar med telefonen och där du utmanar andra. Jag laddade ner appen till spelet och nu är jag fast. Utmana mig gärna. Mitt alias är : Örjestad

Fördomar är i många fall svåra att ändra på. Vi får med oss dem relativt tidigt i livet och de kommer i regel från vår omgivning eller som idag så påverkas vi en hel del av media.

En kristen tro är fullt av fördomar och med all rätt. Media är duktiga på att lyfta fram det negativa så att vi tror att det tillhör det normala. Polischefen Göran Lindberg dömdes för grovt sexbrott men inte tror vi att detta gäller alla poliser? En hockeyspelare blir överfallen under match och får hjärnskakning, innebär det att alla hockeyspelare går över gränsen? En cyklist bloddopar sig, dopar sig alla som cyklar?

Nej svara säkert den stora massan men när det gäller kristna så räcker det med att något onormalt och fel inträffar så lyfter media fram detta och det får till följd att många tror att det är representativt för den kristna rörelsen.

Jag anser att den kristna tron bygger på valfrihet och i mitt fall är det så. Det är givetvis inte bra att saker blir ett tvång för barn men jag måste säga att det inte tillhör vanligheterna. Att barn följer med sina föräldrar till kyrkans aktiviteter är inte värre än att när jag var liten så fick jag följa med på Skellefteå AIK:s matcher. När jag kunde stå på egna ben så gick jag frivilligt till Skellefteå Isstadion och med glädje.

Lite så är det också med den kristna tron, vi har med oss en massa fördomar. När jag var tonåring hade jag och många med mig enorma fördomar om främst Pingstkyrkan. Det kunde vara..

–          Pingstvänner får inte umgås med andra.

–          Pingstvänner  får inte vara med i idrott på söndagar.

–          Pingstvänner varken får eller syndar någon gång.

–          Pingstvänner får inte dansa eller lyssna på vilken musik de vill.

–          Pingstvännerna måste vara med i allt som kyrkan arrangerar.

–          Etc, etc, etc

Det finns givetvis de som nästan tror att ovanstående gäller men så är det inte. Visst finns det dom som sluter sig och inte umgås med andra men jag anser de vara i minoritet. Vad skulle Jesus gjort? Han skulle förmodligen inte sitta så mycket i kyrkan och inte hans lärjungar heller. De skulle nog vara i miljöer där folk inte är kristna och de skulle visa upp en mänsklig sida.

När jag började gå i Pingstkyrkan upptäckte jag att det var väldigt få som levde upp till de fördomar man hade haft och syndfri är ingen människa.

”De skriftlärda och fariseerna kom då dit (till Jesus) med en kvinna som hade ertappats med äktenskapsbrott. De ställde henne framför honom och sade: ’Mästare, den här kvinnan togs på bar gärning när hon begick äktenskapsbrott. I lagen föreskriver Moses att sådana kvinnor skall stenas. Vad säger du?” (Joh 8:3-5)

Jesus sa först ingenting. I stället böjde han sig ner framför de inflytelserika personerna och skrev i sanden. De tittade förbryllade på varandra. Sedan steg en av deras ledare fram och upprepade anklagelsen mot kvinnan. Det var ingen tvekan om hennes skuld – hon hade blivit tagen på bar gärning.

Jesus väntade på att man skulle sluta med sina anklagelser och sedan reste han sig upp.

”Den av er som är fri från synd skall kasta första stenen på henne”, sa han och tittade på sina fromma åhörare. Han var tyst ett ögonblick så att orden skulle få sjunka in, och sedan böjde han sig ner och fortsatte att skriva på marken. Flera minuter senare tittade han upp igen – och den enda som fanns kvar var kvinnan.

”Kvinna, vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?” Hon svarade: ”Nej, herre.” Jesus sade: ”Inte heller jag dömer dig. Gå nu, och synda inte mer” (vers 10-11)

Det är alldeles för lätt att peka finger på människor och säga: ”Titta, vad han gör! Se, hur hon beter sig!” Men när vi försöker sätta oss till doms över andra människors handlingar, gör vi något som bara Gud har rätt att göra.

Har fått tag i Micke som frivilligt valt att gästblogga. Jag har känt honom stora delar av mitt liv men det var evigheter sedan vi sågs. Micke lämnar här sin berättelse.

”Har känt Bertil mycket länge men inte haft så mycket kontakt med honom som vuxen. För det första tycker jag det är bra att han känt sin trygghet i tron för han var nog relativt vilsen som ung och de första stapplande stegen i vuxenlivet.

Jag var med i Pingströrelsen tills jag var 26 år gammal. Jag hade ett uppehåll mellan jag var 17-19 och det var på den tiden en jobbig tid. Man blev i stort sett utfryst av församlingen det talades om att djävulen lagt beslag på en.

Jag föddes i en troende familj och kyrkan blev ett måste som barn. I skolan så var det samma sak. Mina föräldrar tog med mig till Pingstkyrkan och aktiviteterna. När jag var 11 så döptes jag och jag kom ihåg att det inte alls egentligen var mitt beslut. Det var mina föräldrars.

I tonåren var det mycket som lockade men jag fick hela tiden vara i kyrkan. Det var knappt jag fick umgås med andra det var stundtals jobbigt.

När jag var 17 så slutade jag gå i kyrkan och jag träffade då Bertil vid några tillfällen. Han tyckte inte om det här med Pingstkyrkan och jag umgicks med honom emellanåt. Jag vill inte kasta skit men det var kanske inte det bästa sällskapet men jag tyckte Bertil trots allt var hygglig och rolig.

Jag träffade en tjej som var med i församlingen så jag gifte mig och började vara i kyrkan igen. Minns en gång då jag skulle åka till mina föräldrar och såg ”Berra” komma gåendes. Han var på väg till en fest. Jag stannade bilen och erbjöd honom skjuts. Jag erbjöd honom också komma hem till mina föräldrar på mat och sedan skjutsa honom till den där festen, det accepterade han. Vistelsen för honom blev inte långvarig då jag och min familj började tala om Jesus för honom och vi slog på ett kassettband som var från ett helandemöte. ”Berra ”tackade för sig och gick.

Så där höll det på. När vi träffade folk som inte var troende så öste vi på med historier som gav motsatt effekt. Det blev som ett tvång av omgivningen att man skulle vittna om Jesus så fort man träffade folk utanför kyrkan. Det blev svårt för mig att få kontakt med människor utanför kyrkan, jag visste inte hur jag skulle bete mig.

Det blev värre och värre och när jag var 26 så lämnade vi dvs jag och min fru församlingen. Nu var det många som kontaktade en och påstod att man gjorde fel. Den första tiden var man lite utanför och man hörde inte hemma någonstans. Vi flyttade och då blev det lättare.

Jag vet att idag är det lite annorlunda bland det kristna folket och församlingarna men det förekommer säkert samma historier som jag har berättat. Jag kan inte fördöma mina föräldrar som tvingade mig in i kyrkan för på den tiden gjorde man så. Jag vet det är annorlunda idag men kyrkan tilltalar inte mig.

Jag blev väldigt förvånad då jag hörde att Bertil fått en stark tro för han var väldigt negativ tidigare det vet jag. Han verkar dock inte ha i tanken att omvända mig han accepterar min ståndpunkt. Idag så vet jag att kyrkorna är mycket mer öppna än när jag växte upp. Idag umgås de kristna mer med icke kristna vilket är bra. Det verkar som Bertil lever som vanligt trots han har sin tro dvs gör saker som du och jag gör. Han accepterar att jag inte har en tro.”

Micke heter egentligen något annat

Förkylningen är över så man kan börja om med motionsutövandet. Det blir att besöka gymmet idag.

Jobb hela helgen så tyvärr missar jag att lyssna på Hans Weichbrodt som är med i Böneveckan som kyrkorna arrangerar denna vecka. Weichbrodt är på UBC ikväll och imorgon.

Det var en riktigt trevlig kväll nere på LP igår. Det bjöds på musik av Willy Pettersson och Edward Rangström. Dom spelar kristna sånger men i en helt annan tappning. Åkte hem med Willy och Rangström igår och dom berättade att de inte hunnit öva så mycket inför spelningen men jag sa att det var det som var tjusningen d.v.s Willys mellansnack.

Hade en kompis med på LP igår och det var första gången han var dit. Han var nyfiken på att lyssna på Willy. Eftersom det här samtidigt var ett kristet möte så vet man ju inte hur nya personer reagerar över en sådan tillställning. Jag skulle nog själv för en massa år sedan lämnat lokalen efter fem minuter eller kanske inte ens gått dit. Min kompis höll dock med om att han varit på betydligt farligare ställen!

Att vara med i kyrkliga sammankomster är absolut inte farligt. Det är farligare att gå över ett torg mitt i natten faktiskt men det är ju så att man alltid har med sig eventuella fördomar mot det som är kyrkligt.

Håller på att sakta men säkert att kurera mig från en förkylning och funderar på att fara in på LP-Kontakten i afton. Det kommer att bli fullt drag då Willy Pettersson och Edward G Rangström spelar. Tiden är kl 19.00.

Har fått en förfrågan att vara med i en styrelse och bl.a som kassör. Jag är en styrelse/föreningsmänniska det vet jag för jag tycker om att kunna påverka det jag är med i. Jag har ganska svårt att delta i något jag inte kan påverka. Det finns bara ett bekymmer med mig och det är att när jag går in för något så är det inte 10 % som gäller utan 110 % ungefär.Det är viktigt att folk bromsar mig i tid så jag inte totalt kör över människor. I detta fall tror jag inte jag kommer att göra det för det finns människor med god erfarenhet och som brinner.

Jag ska ta mig en funderare och lägger allt i herrens händer. Herren får avgöra detta inom låt säga två veckor. Han har lett mig tidigare i livet och gör det än idag. Det kan också vara meningen att jag ska ta denna uppgift. Så detta är en av alla de saker jag tar med i bön nu. Du som ber kan väl ta med detta och vår herre vet vad det gäller.

Inte för att jag är Moderat men jag instämmer till fullo det Edward Riedl bloggar om idag. Det har exempelvis på sina håll blivit allt för drogliberalt och det måste vi försöka bekämpa. Det är en stor kostnad för samhället och många personer drabbas i negativ bemärkelse. Att som vissa tycka att ”röka på” är häftigt och inte så farligt är ute och cyklar. När kända personer förhärligar saker ger det helt felaktiga signaler. Jag har faktiskt hört en vuxen människa som är emot droger säga ”Kan väl inte vara så farligt, det är ju många som röker sånt där”. Denna människa vet inte vad den talar om.

När det gäller droger ska vi också tänka på att Alkohol också är en drog. Det blir lite dubbelmoral då man exempelvis anser att en drog är lite sundare än en annan. Tänk vad många som dricker sig berusad varje helg och under sommarkvällarna vid grillen. De kan i ena sekunden tycka att det är för drogliberalt men de tänker inte på att alkoholen också är en drog och dessutom en mycket farlig sådan. Det är inte bara narkotikan som vi ska försöka förhindra folk att bli slav under, det handlar även om alkoholen.

Men Edward Riedl (M), vi är då överens om en sak i alla fall.

http://blogg.vk.se/edward/2014/01/21/drogliberalerna-flyttar-fram-sina-positioner/