Förbereda sig på vadå – nya hotbilder i förändrad värld

Av , , Bli först att kommentera 2

DEBATTARTIKEL. Kommunerna har en central roll i den svenska krisberedskapen. De har en helt ny omvärld att förhålla sig till med mängder av nya hot. Lyckligtvis är Sverige fortfarande bland världens mest demokratiska länder vilket betyder både individuell åsiktsfrihet och självständighet.

I november anordnades en paneldebatt med anledning av allt som nu händer i kommunerna vad gäller krisberedskap. Sverker Olofsson modererade debatten.

Det diskuterades friskt vems ansvar det är att hantera en kris och vilken roll offentliga aktörer har inför en kris. Vad finns det för hot att vänta och vad ska jag som invånare egentligen förbereda mig på?

I Sverige sker nämligen ett omfattande arbete med att stärka motståndskraften för kris och krigsliknande handlingar. Höjd tas för ett mindre stabilt Europa eller ett närområde som inte kan nyttja den handel som under en lång tid varit att räkna med. Höjd beredskap kan numera förklaras i en del av Sverige, till exempel norra Norrbotten. Kanske är det en annalkande maktstrid om nya farleder över Arktis eller en pandemi i Finland som föranleder ett skärpt läge.

Regeringen har mandatet att besluta om ett skärpt läge och då ska de kommuner som ingår i det beredskapsområdet vara redo att aktivera sin krigsorganisation. Kommunerna förväntas inte bara kunna sköta värme, vatten, elförsörjning och äldrevård självständigt, utan även kunna stödja det militära försvaret med olika uppgifter. Det kan handla om allt från att hålla det kommunala badhuset extra öppet till att distribuera mat tillsammans med länets livsmedelsbutiker och grossister.

Ja, de praktiska uppgifterna i sig är minst sagt digra. Samtidigt kan vi konstatera att kommunerna har en helt ny omvärld att förhålla sig till vad gäller vår tids säkerhetspolitiska skeenden. Inte bara behöver Sverige stärka sin livsmedelsförsörjning och behålla goda relationer med EU. Utan även nya hot står inför oss. Avdemokratisering och den tilltagande uppvärmningen av planeten.

Vi behöver planera för så kallade 1000-års regn, klimatmigration, färskvattenbrist, antibiotikaresistens och ny tekniks framfart.

Finanssektorn blir mer och mer digital och hur vi ska betala för dagligvaror efter en omfattande IT- attack är mer än komplext. En mängd aktörer är involverade, kontanter är en bristvara och bankerna har inte längre bara svenska aktieägare. Ändock vilar ansvaret tungt på kommunen att lösa situationen när det händer.

Faktum är att det i dag i Sverige försvinner en mjölkbonde om veckan från svenskt jordbruk. En oroande utveckling med tanke på att bondeyrket traditionellt går i arv och kräver djupa kunskaper.

Även demokratin är under angrepp. Det sker dessutom så sakta att vi inte upptäcker det förrän det är det nya normala. Vi har sett hur USA under en längre tid polariserats, bland annat med orsak av påverkan från främmande makt.

Starka populistiska partier växer explosivt i Europa och politiker som har använt en öppen demokratisk struktur monterar ner densamma när de kommit till makten. Vi kan i realtid bevaka närliggande exempel som Viktor Orbáns Ungern och Erdogans Turkiet, eller varför inte Krimhalvön. I det senare exemplet ser vi vilken avgörande roll kontrollen av information har att spela.

I Sverige behövs det att vi uppmärksammar dessa hot. Att vi ser dem innan dessa blir det nya normala. Att alla känner sig inkluderade.

En undersökning som gjordes 2011 visar att en tredjedel av de tillfrågade unga i Sverige skulle kunna tänka sig sälja sin rätt att rösta. Kanske är detta för att dessa unga lever i den tredje säkraste demokratin i världen enligt ”The Economist Intelligence Unit” som kategoriserar länder utifrån hur demokratiska de är. Fyra huvudpelare utgör måttets grund; 1) Fria och rättvisa val, 2) väljarens säkerhet, 3) grad av påverkan från utländsk makt, samt 4) statsförvaltningens förmåga att implementera sin politik.

I dag är Sverige en fullvärdig demokrati enligt indexet men vi är få som platsar in på denna viktiga lista och få reflekterar nog över vad detta innebär. Totalt är endast 19 länder fullvärdiga demokratier och under de senaste åren är det många länder som nu i stället betraktas som fläckade demokratier (Flawed Democracies).

Att vi inte låter ”fake news” ge oss våra narrativ och känner att vi kan påverka vår framtid kan därför bli en säkerhetspolitisk fråga som praktiskt taget måste upp på den kommunala agendan. Hur kommunen försäkrar sig om att invånaren får riktig information blir allt viktigare när sociala medier är först ut.

Grunduppdraget är givetvis tydligt, alla ska våga lita på att samhället är tryggt. Narrativ om att No Go- zoner totalt dominerar en kommun är mindre åtråvärda och ett problem. Detta ställer också väldigt höga krav på varje medborgare att vara källkritisk. Kanske måste man tänka efter en extra gång innan man trycker på delaknappen.

Därför görs också mer och mer på dessa områden. I dag har kommuner enheter för säkerhet, brottsförebyggande, kommunikation och klimat. Tillsammans tittar de på hur en kommun kan trygga bostadsområden, de gör skyfallsanalyser och pandemiplaner. Vattenledningar och avlopp dimensioneras för klimatförändringarna och äldreboenden utrustas för värmebölja.

Innan 2022 kommer varje svensk kommun kunna hantera hemlig information och ha krigsplacerat sin personal. En ny myndighet för psykologiskt försvar ska startas för att motverka propaganda. Myndigheten är förvisso en betydande del av ett modernt civilt försvar men kanske är den svåraste avvägningen modern tid att veta hur mycket övervakning kontra frihet som ska ligga i vågskålen. Utan övervakning kan människor manipuleras och med övervakning kan vi styras och begränsas.

Lyckligtvis är Sverige fortfarande bland världens mest demokratiska länder vilket betyder både individuell åsiktsfrihet och självständighet. Så än så länge, förblir Donald Trumps ”Last Night In Sweden”: Fake news!

Bli först att kommentera

Vindkraft eller kärnkraft, nu reder vi ut det här lite…

Av , , 1 kommentar 1

alta

Med anledning av torsdagens sändning av Aktuellt och kärnkraftsdebatten mellan Ebba Busch Thor och Jonas Sjöstedt, finns det anledning till ett blogginlägg.

För er som inte såg sändningen finns den att tillgå här

För er som missade debatten och hellre läser vidare nu så kommer en kort förklaring här. Ebba vill ha kvar Ringhals. Jonas vill bygga ut det förnybara och sen avveckla kärnkraften. Han menar att den inte längre är konkurrenskraftig och inte bär sina egna kostnader. Jonas menar vidare att det är dumt att fortsätta med kärnkraften när det förnybara är billigare. 

Vattenfall har beslutat att Ringhals reaktor 1 och 2 ska stängas. Först stängs reaktor två i slutet av 2019, och reaktor ett i slutet av 2020. Ebba vill ompröva beslutet. 

Det stämmer som Jonas säger, vilket vi bland annat kan läsa på vattenfalls hemsida: ”Under sommaren 2015 togs på grund av marknadssituationen beslut om att begränsa investeringarna för de båda anläggningarna från 2017 och framåt.” Vattenfall.se

Varför då detta blogginlägg? Jo för att de som såg debatten och lyssnade på argumenten lätt kan bli vilseledda. Debatten missade nämligen en del viktiga fakta.

För det första så låter det på debatten, främst på Ebba, som att den förnybara utbyggnaden skulle behöva vara enorm och omöjlig att genomföra. Hon säger att det inte är realistiskt att kunna bygga ut det förnybara på 15 år. Det stämmer inte.

Det finns idag runt 3 300 vindkraftverk i Sverige. Totalt producerade de 6 611 MW året 2017. Och totalt producerade Ringhals 1 och 2, 1 777 MW Jan- Juni 2018. Det skulle alltså räcka med att bygga ca 1 500 vindkraftverk för att täcka upp för Ringhals 1 och 2. 1 500 vindkraftverk skulle ungefär producera 3 300 MW om vi utgår från vad den befintliga parken ger. Det är lika mycket som Ringhals 1 och 2. 

Det skulle alltså räcka med att varje kommun i Sverige bygger ca 5 vindkraftverk. [1500/ 280= 5,4]. Känns ju inte helt omöjligt. Lägg därtill andra förnybara alternativ.

elproduktion-elomrade

Källa: Energimyndigheten.

På sikt behövs givetvis en större omställning för att täcka upp för hela Ringhals och övrig kärnkraft om även denna skulle avvecklas. Det finns idag ca 400 kärnkraftsverk i världen och det byggs ca 54 till just nu. Tyvärr är de flesta av den gamla sorten, generation 2. I Finland gick upphandlingen till lowest bidder, så där blir det gammal rysk kärnteknik.

Nu finns dessutom helt nya alternativ som den norska SALTKRAFTEN, eller TIDVATTENKRAFTEN.

Det tål att tänkas på om det vore bättre för Sverige att ha kvar sina verk om det innebar att Tyskland kunde stänga ett kolkraftverk och importera från Sverige istället. Om uranet används 10 år till skulle dessutom tiden för förvaring med skadlig strålning minska dramatiskt

Något ännu viktigare som saknades i debatten var en utblick i närområdet. I de norska fjällen finns nämligen hälften av Europas samlade vattenmagasin. Säga vad man vill om Norge men när det gäller vattenkraft är de finurliga. Genom att bygga stora vattenmagasin på/ i flera fjälltoppar kan vatten sedan släppas på i rör och få turbiner på spinn. Vid elöverskott går det helt enkelt att pumpa upp vatten till magasinet igen så att man kan släppa ut vattnet vid elbrist.

Tonstad JPEG

[Skiss på Tonstad kraftverk, för att visualisera modellen]

Tack vare sina satsningar på förnybart har Norge möjligheten att investera starkare och exportera massvis med el. Bra business. 99 procent av all kraftproduktion i Norge är av vattenkraft.

Nu läggs även en kabel från Norge till Tyskland som ska gå väster om Danmark på havsbotten. Det blir världens längsta kabel i sitt slag på 70 mil. Så det verkar som att Norges vision om bli Europas gröna batteri är på god väg. Mer om detta i slutet av denna radiosändning.


Så vilka slutsatser vill jag komma till? Vad behövs i den förnybara debatten?

JO! Den behöver ta upp vattenkraften och nya teknologier som saltkraft och vågkraft. Den måste förklara att vi kan ställa om snabbt, att det går. Och framförallt, MÅSTE den pedagogiskt och visuellt förklara att klimatförändringen snarare var IGÅR än nu.

_________________________________________________________________________________________________________

Alta kraftverk. Från Alta vattenmagasin, som syns på bilden överst, faller vattnet 185 meter från det 18 kilometer långa magasinet på fjällmassivet.

Sveriges radio. 2018. ”Ny rapport: Kärnkraften måste öka för att nå klimatmål”

1 kommentar

Valkonferensen

Av , , Bli först att kommentera 0

Bloggandet har fått taga en paus men efter 3 månader av valmöten, hemmarenovering och mycket annat brådskande. Är nu tillbaka i normal lunk.

Valkonferensen för MP Västerbotten, där jag givetvis närvarande, gick alltså av stapeln den 28e januari. På konferensen fick alla ombud från alla MP- föreningar i Västerbotten lägga sin röst för hur våra listor för riksdag och regionen (Västerbotten) ska se ut. Förtydligande: det ligger ett förslag/ beslut (fortfarande oklart) om att det ska heta Västerbottens Regionen framgent istället för Västerbottens Läns Landsting (VLL). Den politiska församlingen i Västerbotten har ju också regionala utvecklingsfrågor på sitt bord. Till exempel finns infrastrukturfrågor som Norrbotniabanans vara eller icke med på beslutsbordet. Förenklat man säga att din röst på regionen/ landstinget kommer beröra Umeås sjukhus NUS, Lycksele Lasarett och sjukhuset i Skellefteå, hälsocentraler och den övergripande utvecklingsinriktningen för Västerbotten.

1-3 Regionlistan MP

1-3 Regionlistan MP

Det blev en jämn omröstning för regionens toppnamn (15 röstberättigade ombud) med ett par rösters skillnad till fördel till Emma Lindqvist till vänster på bilden. Emma från Vännäs är alltså etta på listan och jag tvåa. Emma, som jag nu börjat lära känna, är journalist och en mycket kompetent toppkandidat. Efter flera valmöten nu och en lunch bland annat är jag övertygad om att hon är en mycket värdig toppkandidat! Många på listan kan jag inte uttala mig då de tillhör övriga medlemsorganisationer.

Regionfullmäktigelistan

1. Emma Lindqvist, 39 år Vännäs

2. Zacharias Tjäder, 30 år Umeå

3. Ann-Louise Hansson, 60 år Lycksele

4. Hans Brettschneider, 52 år Skellefteå

5. Anders Hård, 59 år Skellefteå

6. Maalin Wikström, 40 år Skellefteå

7. Pär Bylund, 46 år Umeå

8. Mariam Salem, 38 år Umeå

9. Nils Seye Larsen, 38 år Umeå

10. Emma Widmark, 45 år Vännäs

 

Källa: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/de-toppar-mp-s-listor

Bli först att kommentera

Kvittots resa in i framtiden

Av , , Bli först att kommentera 0

För nästan ett år sedan inledde jag en resa för att förverkliga digitaliseringen av dagens papperskvitton. En vän kläckte idén och efter en lång kvälls diskussion och efterforskning var vi övertygade om att ge denna idé ett ärligt försök. Det vi inte visste då var att vi hade kastat oss in i ett område där det råder en hel del oenighet och dessutom finns både starka viljor och aktörer.

Kollage1

[Enkel förslagsskiss, digitala kvitton]

Ett omvandling till digitala kvitton i samhället skulle medföra en rad positiva följder för samhället och vår natur. Den kanske största vinnaren på digitala kvitton är de uppskattningsvis 60 000 träd som årligen skövlas för att producera papperskvitton. Träd som skulle kunna användas till annat, som bostäder, möbler eller koldioxidupptag. Det många inte vet är att många av dagens papperskvitton är direkt farliga då de innehåller Bisfenol (A). Bisfenol har visat sig vara hormonstörande och kan påverka fortplantningen (1), och ska från och med 2020 förbjudas i kvitton. Vissa källor menar även att Bisfenol är cancerframkallande samt har en koppling till ökad risk för fetma och kan orsaka migränattacker (2). Bisfenol är bland annat förbjudet i nappflaskor. Livsmedelsverket menar dock att vi inte får i oss tillräckliga mängder av ämnet för att det ska vara hälsofarligt (dock tillägger de, ”enligt den kunskap vi har idag, samt att en längre studie pågår”). (3) Kvitton anses också dåliga för återvinningsprocessen i och med dess kemikalieinnehåll.

Att införa ett alternativ till papperskvittot förefaller alltså som ett logiskt och värdefullt alternativ för vår planet och för oss användare. För att inte nämna alla andra uppenbara fördelar med att inte behöva tappa bort ett kvitto eller inse att dess text har förtvinat när det äntligen behövs. Försäkringar, reklamationer, byten, jämförelser eller vad det än nu må vara.

Så, hur har resan då gått? Var är vi nu?

Resan mot digitaliseringen går framåt med den tar tid och vi befinner oss i tidskritiskt skede om denna omvandling överhuvudtaget ska bli verklighet. Problemet som vi ser det idag är att många aktörer spretar åt olika håll och vissa aktörer tror sannolikt att de kan ta en stor andel av marknaden eller bli helt marknadsdominerande. Detta är ett stort, om inte det största, hotet mot ett kraftigt genomslag för det digitala kvittot. Framförallt på grund av det redan finns ett antal stora och dominerande betalinlösare*  på marknaden och den ena kommer sannolikt inte acceptera att den andre får monopol på marknaden. Detta innebär att vi som konsumenter kommer att behöva flera samlingsplatser, appar eller tjänster via hemsidor om vi vill ha alla våra kvitton digitalt. I praktiken blir det så att i vissa butiker behöver vi ha Nets tjänst som heter Storebox, i vissa butiker behöver vi ha tjänsten Spara Kvittot eller Rezeet eller någon annan. Och i förlängningen innebär detta att alla butiker inte kommer att haka på digitaliseringståget, eftersom kunderna upplever registreringen som omständlig. Ett virrvarr av kvittotjänster i var och varannan butik helt enkelt.
Nej tack! Istället har vi föreslaget att det ska till en gemensam plattform för att distribuera och lagra kvittot, så att det blir enkelt för alla butiker och dess kassasystem att ansluta sig. Det ska även vara enkelt för alla digitala kvittoplånböcker att ansluta sig och utgöra ett alternativ till konsumenten. Till syvende och sist är det ditt kvitto som kund. Och du bör ha makten att välja om du vill förstöra miljön eller bevara den.

Idag sitter vi (Kvittra.se) med i den referensgrupp i Sverige som behandlar ämnet med digitala kvittot. Vi har fört frågan på bordet och utvecklat ett förslag på hur distribution och lagring av digitala kvitton skulle kunna utformas. Förslaget kommer att presenteras under våren och vad som händer härnäst får vi se.

Kanske bör man rent av ta sig till Lycksele i slutet av månaden då MPs digitaliseringsminister Peter Eriksson talar på bredbandskonferens.

[https://regionvasterbotten.se/i-rampljuset/%E2%80%8Bnationell-bredbandskonferens-till-lycksele/]

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

[Så här kan det bli...]

kvittrakollaget

[...eller så här.]

* Betalinlösare: Nets, Babs Paylink, Verifone, IZettle och så vidare. Dessa aktörer levererar kortmaskinen/ betalterminalen och hjälper till med transaktionen av dina pengar till och tillbaka från banken. I många fall är de återförsäljare av papperskvittot eller erbjuder egna papperskvitton till butikerna.

Källor:

(1) Kemikalieinspektionen, https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2016/forbud-mot-bisfenol-a-i-kvitton-och-biljetter/

(2) SVT, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-varnar-for-plastflaskor
(3) Livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/bisfenol-a

Bli först att kommentera

JETbränsle eller Jästbränsle

Av , , 1 kommentar 0

Jästbränsle eller JETbränsle

Hela tiden sker det utvecklingar och kreativa idéer förverkligas. Bilden ovan är från Uppfinnaren- och konstruktören (2017) och beskriver ett forskningsframsteg med jäst. En forskargrupp från Chalmers har laborerat med enzymet FAS (Fettsyrasyntas) för att kunna producera hållbara kemikalier som kan användas till biobränsle. Forskargruppen ska ha lyckats förändra enzymet så att det kan producera medellånga (istället för långa) fettsyror och metylketoner. Det vill säga kemikalier som används i dagens transportbränslen.

Om jäst kommer att kunna ersätta fossila bränslen i framtiden vet vi inte. Vägen dit är sannolikt relativt lång med inslag av produktutveckling, tester och rätt resultat. Hur effektiv kan tillverkningen bli till exempel? Vilken mängd bränsle kan produceras på vilken tid och därav vilket literpris kan bli aktuellt?

Oavsett om Jästen blir nya JÄTTEN eller ej så finns det en viktig poäng att göra. Det finns och kommer ständigt nya innovationer som kan göra det enkelt för oss alla att leva mer klimatsmart. I många fall är det inte stora individuella förändringar eller uppoffringar som är vägen till en gemensam insats för miljön. I många fall är det vilka val du har framför dig. Många vill välja miljövänligt, men har inte valet framför sig.

I en värld med ca 7 miljarder människor, som ska delas med djur och natur, har vi inte råd att gå miste om gröna innovationer när de kommer. Den industriella potentialen såväl som innovationens miljö- och samhällsnytta bör utforskas. Det är att ta ansvar.

Den första praktiska elbilen rullade redan 1894. Helt utan avgaser och buller. Nästan 125 år senare har den innovationen börjat ta fart.

Thomas_Parker_Electric_car

 

1 kommentar