Kvittots resa in i framtiden

Av , , Bli först att kommentera 0

För nästan ett år sedan inledde jag en resa för att förverkliga digitaliseringen av dagens papperskvitton. En vän kläckte idén och efter en lång kvälls diskussion och efterforskning var vi övertygade om att ge denna idé ett ärligt försök. Det vi inte visste då var att vi hade kastat oss in i ett område där det råder en hel del oenighet och dessutom finns både starka viljor och aktörer.

Kollage1

[Enkel förslagsskiss, digitala kvitton]

Ett omvandling till digitala kvitton i samhället skulle medföra en rad positiva följder för samhället och vår natur. Den kanske största vinnaren på digitala kvitton är de uppskattningsvis 60 000 träd som årligen skövlas för att producera papperskvitton. Träd som skulle kunna användas till annat, som bostäder, möbler eller koldioxidupptag. Det många inte vet är att många av dagens papperskvitton är direkt farliga då de innehåller Bisfenol (A). Bisfenol har visat sig vara hormonstörande och kan påverka fortplantningen (1), och ska från och med 2020 förbjudas i kvitton. Vissa källor menar även att Bisfenol är cancerframkallande samt har en koppling till ökad risk för fetma och kan orsaka migränattacker (2). Bisfenol är bland annat förbjudet i nappflaskor. Livsmedelsverket menar dock att vi inte får i oss tillräckliga mängder av ämnet för att det ska vara hälsofarligt (dock tillägger de, ”enligt den kunskap vi har idag, samt att en längre studie pågår”). (3) Kvitton anses också dåliga för återvinningsprocessen i och med dess kemikalieinnehåll.

Att införa ett alternativ till papperskvittot förefaller alltså som ett logiskt och värdefullt alternativ för vår planet och för oss användare. För att inte nämna alla andra uppenbara fördelar med att inte behöva tappa bort ett kvitto eller inse att dess text har förtvinat när det äntligen behövs. Försäkringar, reklamationer, byten, jämförelser eller vad det än nu må vara.

Så, hur har resan då gått? Var är vi nu?

Resan mot digitaliseringen går framåt med den tar tid och vi befinner oss i tidskritiskt skede om denna omvandling överhuvudtaget ska bli verklighet. Problemet som vi ser det idag är att många aktörer spretar åt olika håll och vissa aktörer tror sannolikt att de kan ta en stor andel av marknaden eller bli helt marknadsdominerande. Detta är ett stort, om inte det största, hotet mot ett kraftigt genomslag för det digitala kvittot. Framförallt på grund av det redan finns ett antal stora och dominerande betalinlösare*  på marknaden och den ena kommer sannolikt inte acceptera att den andre får monopol på marknaden. Detta innebär att vi som konsumenter kommer att behöva flera samlingsplatser, appar eller tjänster via hemsidor om vi vill ha alla våra kvitton digitalt. I praktiken blir det så att i vissa butiker behöver vi ha Nets tjänst som heter Storebox, i vissa butiker behöver vi ha tjänsten Spara Kvittot eller Rezeet eller någon annan. Och i förlängningen innebär detta att alla butiker inte kommer att haka på digitaliseringståget, eftersom kunderna upplever registreringen som omständlig. Ett virrvarr av kvittotjänster i var och varannan butik helt enkelt.
Nej tack! Istället har vi föreslaget att det ska till en gemensam plattform för att distribuera och lagra kvittot, så att det blir enkelt för alla butiker och dess kassasystem att ansluta sig. Det ska även vara enkelt för alla digitala kvittoplånböcker att ansluta sig och utgöra ett alternativ till konsumenten. Till syvende och sist är det ditt kvitto som kund. Och du bör ha makten att välja om du vill förstöra miljön eller bevara den.

Idag sitter vi (Kvittra.se) med i den referensgrupp i Sverige som behandlar ämnet med digitala kvittot. Vi har fört frågan på bordet och utvecklat ett förslag på hur distribution och lagring av digitala kvitton skulle kunna utformas. Förslaget kommer att presenteras under våren och vad som händer härnäst får vi se.

Kanske bör man rent av ta sig till Lycksele i slutet av månaden då MPs digitaliseringsminister Peter Eriksson talar på bredbandskonferens.

[https://regionvasterbotten.se/i-rampljuset/%E2%80%8Bnationell-bredbandskonferens-till-lycksele/]

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

[Så här kan det bli...]

kvittrakollaget

[...eller så här.]

* Betalinlösare: Nets, Babs Paylink, Verifone, IZettle och så vidare. Dessa aktörer levererar kortmaskinen/ betalterminalen och hjälper till med transaktionen av dina pengar till och tillbaka från banken. I många fall är de återförsäljare av papperskvittot eller erbjuder egna papperskvitton till butikerna.

Källor:

(1) Kemikalieinspektionen, https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2016/forbud-mot-bisfenol-a-i-kvitton-och-biljetter/

(2) SVT, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forskare-varnar-for-plastflaskor
(3) Livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/bisfenol-a

Bli först att kommentera

JETbränsle eller Jästbränsle

Av , , 1 kommentar 0

Jästbränsle eller JETbränsle

Hela tiden sker det utvecklingar och kreativa idéer förverkligas. Bilden ovan är från Uppfinnaren- och konstruktören (2017) och beskriver ett forskningsframsteg med jäst. En forskargrupp från Chalmers har laborerat med enzymet FAS (Fettsyrasyntas) för att kunna producera hållbara kemikalier som kan användas till biobränsle. Forskargruppen ska ha lyckats förändra enzymet så att det kan producera medellånga (istället för långa) fettsyror och metylketoner. Det vill säga kemikalier som används i dagens transportbränslen.

Om jäst kommer att kunna ersätta fossila bränslen i framtiden vet vi inte. Vägen dit är sannolikt relativt lång med inslag av produktutveckling, tester och rätt resultat. Hur effektiv kan tillverkningen bli till exempel? Vilken mängd bränsle kan produceras på vilken tid och därav vilket literpris kan bli aktuellt?

Oavsett om Jästen blir nya JÄTTEN eller ej så finns det en viktig poäng att göra. Det finns och kommer ständigt nya innovationer som kan göra det enkelt för oss alla att leva mer klimatsmart. I många fall är det inte stora individuella förändringar eller uppoffringar som är vägen till en gemensam insats för miljön. I många fall är det vilka val du har framför dig. Många vill välja miljövänligt, men har inte valet framför sig.

I en värld med ca 7 miljarder människor, som ska delas med djur och natur, har vi inte råd att gå miste om gröna innovationer när de kommer. Den industriella potentialen såväl som innovationens miljö- och samhällsnytta bör utforskas. Det är att ta ansvar.

Den första praktiska elbilen rullade redan 1894. Helt utan avgaser och buller. Nästan 125 år senare har den innovationen börjat ta fart.

Thomas_Parker_Electric_car

 

1 kommentar