Kära björkar, bokar, videbuskar och ekar. Jag har fått nog nu, det räcker. Mina ögon kliar, näsan rinner och jag är trött, gnällig och grinig. Gör det ni ska, men gör det fort. Jag orkar inte sitta isolerad hemma längre.

Kort sammanfattat, jag upplever just nu det värsta allergiåret jag någonsin varit med om. Kanske blir det värre med åldern, kanske är det bara en ovanligt pollentät vår. Jag vet inte, men jag har aldrig tidigare upplevt att pollenallergin slagit över i korsallergier. Jag åt nötter häromkvällen utan att tänka mig för och munnen kliade i två dagar i sträck. Använde försvarets hudsalva på läpparna (som innehåller jordnötsolja) och jag fick en lätt Angelina Jolie-look.
Så jag sitter hemma och surar och tycker otroligt synd om mig själv. Orken räcker mest till att spela Zelda och sticka några varv på mina Twisted-sockar. Jag har tröstat mig lite genom att beställa efter mer garn, Trekking XXL Tweed till mig och underbar Pro Nature till sambon som önskar sig ett par egna Twisted-sockar.

För att få tiden och gå har jag också påbörjat projekt ”Laga hålet i Gråis huvud” som uppstod när vi flyttade. Det går sådär, jag får se om det går att ”spackla” revan med lite mer färg. Någon som har tips om hur man bäst lagar trasig målarduk?

Nu säger jag tack och hej och kryper tillbaka i mitt ide igen och drömmer om regn som tvättar hela världen ren.