Idag tar vi det lugnt här hemma. Lyssnar på regnet och snarkande katter. Stickar koftärmar och dricker kaffe. Äter finskorpor med kardemumma till lunch bara för att jag kan. Stänger ute omvärlden med all oro och måsten. Tänker på mormor. Äter en skorpa till, tar ett bad.

Bara finns till.

Kan man ha semester från arbetslösheten? I så fall är det precis det jag sysslar med för tillfället, Karl har tre veckor semester och jag hänger på. Vi har hunnit med minigolf (eller bangolf kanske det heter?), världens längsta promenader runt Gunnebo och Delsjöarna, spelat en massa brädspel och sovit länge länge på mornarna. En hel hög andra semesteraktiviteter står på tur, loppisar och casinobesök med mera, men egentligen spelar det nog inte så stor roll vad vi hittar på. Bara det faktum att de vanliga vardagsrutinerna är brutna som gör att allt känns lite ljusare, lite lättare, lite roligare.

Idag blev jag glad när jag tittade och och möttes av en vägg av regn. Helt plötsligt såg Göteborg ut som det brukar, och temperaturen sjönk till överlevbara nivåer. Tyvärr höll det inte i sig hela dagen, men man kan ju inte få allt man pekar på..

Stickningen har stått stilla under värmeböljan. Allt ullgarn har mest klibbat fast i fingrarna och min överhettade hjärna har vägrat översätta mönster till handling. Sambons Twisted-sockor ligger sorgligt bortglömda i en vrå efter att de förargat mig genom att 1, envisas med att bli stickade i ull och 2, någon har stickat fel. Kan absolut inte vara jag, nej nej nej. Nu får de ligga i skamvrån till jag orkar ta tag i dem igen.

Istället blev jag häromdagen frestad (vem kan motstå rea?) att testa Garnstudios Bomull-Lin. Slätstickning, så enkelt mönster som möjligt, svalt och skönt garn. Helt rätt helt enkelt. En sommarsjal till bara mig.

Imorgon åker jag till Malmö och hälsar på Sofie en sväng. Jag skulle vilja kunna vara överallt samtidigt. En del av mig i Malmö hos min älskade vän, en del i Umeå med familjen och en del här hemma. Hej, min namn är Kluven.

Har jag spenderat massor av tid tillsammans med min fina Sofie, åkt till Skepplanda och tittat till en eventuell utgrävningsplats, flämtat ikapp med katterna i värmen, legat under ett träd och filosoferat och gungat i världens bästa gunga. Stickat har jag knappt gjort alls, det har varit för varmt och för mycket annat omkring. Morgondagen verkar komma med temperaturer över 30-strecket vilket inte verkar lovande inför upptakten av VM-stickningen. Jag tar nog hellre en dag vid havet tillsammans med kärleken och något kallt att dricka (och resten av Göteborg).

Jag ska i och med det berätta sju saker om mig själv som kanske inte alla vet:

Jag är uppvuxen på landet uppe i Norrland tillsammans med två föräldrar, tre syskon och en himla massa djur (jag saknar dem allihopa).

Jag har svårt att ta mig genom dagen utan kaffe och snus. Jag är vanligtvis rätt snäll, men utan de två komponenterna förvandlas jag till ett monster.

Jag tyckte inte speciellt mycket om att sticka under syslöjdstiden i skolan, den påtvingade stickningen av Lovikkamössan satte djupa spår. Beroendet har kommit på senare år, började sticka på allvar för två år sedan och har lärt mig det mesta från nätet.

Jag har väldigt lätt för att fastna i tv-serier. Nu senast avklarades fem säsongen Criminal Minds på pinsamt kort tid. Reid säger jag bara.

Jag har en tendens att prata för mig själv, speciellt när jag är hemma ensam med bara katterna som sällskap.

Jag har inget körkort, men drömmer ofta att jag kör bil med lysande resultat.

Jag har en inramad 20-kronors-sedel med autograferna från medlemmarna i Le Tigre på väggen. Första och enda gången jag har hängt utanför en turnebuss för att jaga autografer, jag har sällan känt mig så generad. Men det var det faktiskt värt.

Så, det var det det. Jag skickar inget vidare utan passar på att säga TACK till alla er som trillar in här och läser. Inte trodde jag att någon faktiskt skulle läsa det jag skriver när jag startade upp bloggen för knappt ett år sedan. Tack tack tack för att ni finns där ute alla fina människor!

Kvällarna cirklar just nu kring brickor med vägbitar, kyrkor och städer. Riddare, bönder och grisar i glada färger. Taktik och pyssel med en öl på sidan om. Lek och blodigt allvar, mys och glädje.

Troligtvis är det värmen som gör det (förlåt sommarsverige för att jag klagar lite) men idag har det varit en riktig äsch då-dag.

I helgen var också min fina bror Christoffer och hälsade på. Blogger och Picasa vill inte riktigt samarbeta med mig idag, så det blir en liten bildsammanställning av två alldeles för korta dagar. Öldrickande och hjulspelande på Liseberg blandat med brädspel och tedrickning hemma och till sist glassätande vid havet. Tiden går på tok för fort när man har roligt, vi måste ses snart igen.