Han är hemma igen, ringarna är på plats och allt är liksom bara bra. Jag sveper in mig i min lycka, njuter och glömmer resten av världen ett tag.

Jag noterade också just att besöksräknaren trillat över 6000 träffar! Det gör mig glad, så glad att det nog måste firas med någon slags utlottning. Jag ska lura och klura lite och återkommer i ämnet om någon dag. Tack för att ni läser!

Nejdå, jag har inte slutat sticka. Det har bara gått lite långsamt. Funderar, provstickar, repar upp och gör om igen. Den ljuva plågan av att designa själv. Fast nu tror jag att jag har fått till det viktigaste, nu saknas bara tre fingrar så är vi i hamn.

Det här kommer bli ett sånt där skönt projekt där olika typer av nördighet möts och blir så vansinnigt skönt toknördigt som det bara kan bli. Hoppas på att kunna visa upp ett färdigt resultat snart. Gissa tv-serien och vinn en guldstjärna i kanten!

Kameran fick följa med på en halkig snöpromenad idag och jag blev fascinerad över att det fanns så pass mycket färg kvar i novemberslasket. Fast nu längtar jag nästan mer efter ett tjockt lager av allt det där vita. Snöänglar, pulkabackar och snöflingor på näsan.

Fredag kväll och världen luktar snö. Tänkte just i morse att jag saknade allt det där vita. Lyssnar på Nina Ramsby, dricker te, klappar katter och myser. En fin kväll helt enkelt.

Igår knackade blomsterbudet på dörren med en helt underbart vacker orkidé som nu hjälper till att lysa upp i det göteborgska höstmörkret. Tack Kristina!

Blomman i sig är fantastisk, men anledningen till varför den kom är snäppet bättre. Förra helgen bestämde vi oss nämligen för att förlova oss! En helt underbar känsla som jag har gått omkring hela veckan och försökt sätta ord på utan att helt lyckas (därav bloggtystnaden, huvudet har varit någon helt annanstans). Tänk er en blandning mellan lyckorus, glädje, trygghet och förälskelse, vrid sedan upp känslorna ett par nivåer så är ni nästan där.

Ringarna har inte hittat fram till våra fingrar riktigt ännu. Dels så är de specialbeställda av världens bästa Anneli och de har inte hittat upp från Odense riktigt ännu. Sedan lyckades vi tima in det hela lite dåligt Karls jobbresa till Las Vegas så fästmannen i fråga återvänder inte till landet förrän om en vecka ungefär. Men då jäklar blir det fin middag och ringbyte. Jag längtar så att jag går sönder!

Fredagen bjöd på oväntad ledighet på grund av arbetsbrist. Förvisso obetald, men sådan är ibland konsultens lott. Jag väljer att se det positiva i situationen, nu får jag tid att göra allt det där andra. Dricka kaffe i lugn och ro, sticka den där Harunin som borde ha varit färdig igår, avverka berget av disk som hotar att ta över köket, jaga dammråttorna och inte minst gå på bröllop i eftermiddag.

Just den här helgen har blivit stora bröllopshelgen, ett att bevista idag i Göteborg och ett imorgon i Tomelilla. Galet roligt, jag ser verkligen fram emot att få klä upp mig lite och vara glad över att alla är glada.

Hoppas att ni får en fin helg!