Idag – sol som försiktigt värmer, tystnad som bara bryts av vinden och krasande snö under skorna. Havet som jag sällan ser det, fruset och kallt och alldeles stilla. Väntar på att våren skall komma och släppa oss fria. Allt är himmel och luft, högt och klart och jag kan andas och blir lugn.

En gång i tiden, faktiskt redan innan jag lärt mig sticka igen, så köpte jag av någon outgrundlig anledning elva nystan Rowan Kid Classic i en lila/mörkblå färg. Jag hade någon slags tanke om att jag skulle virka en kofta och vågade inte frångå mönstret, och köpte alltså snordyrt garn innehållande mohair som jag egentligen inte tycker om. 

Sedan dess har de stackars nystanen varit en halv virkad kofta och tre fjärdedelar av en stickad tröja. Båda blev för stora och har nu repats upp, och jag misstänker att det stackars garnet inte fixar en upprepning till, nästa projekt måste bli det sista. 

Nu är den stora frågan vilket kort jag ska satsa på i mönsterväg. Jag är sugen på en kofta, kanske en Oblique? Vad hade du hittat på om du hade 1540 meter garn att leka med och en stickfasthet på ca 18 maskor över 10 centimeter? Hit me with your bästa koftmönster!

Jag har hört ondsinta rykten om att Fettisdagen infaller först i slutet av februari, och att man egentligen inte bör äta semlor innan dess. Snickesnack säger jag. Om man inte haft möjlighet att testa utbudet hos olika bagerier så vet man ju inte vilken man ska satsa på när den 21e februari väl står för dörren. I nuläget står semlan från Johnséns Konditori högst i kurs men än finns det gott om tid att att hitta värdiga utmanare.

Går ut på en liten promenad, lämnar kattdjuren i det här stadiet:

Tidsfördriv; nya stickmarkörer. Som vanligt har jag gjort dem lite för långa, uppenbarligen lär jag mig aldrig. Vi får se om de kommer till användning. 

Pärlor från en pärlbutik på en bakgata i Budapest, resten från Panduro. 

På sjukdomsfronten inte mycket nytt. Status på hosta, snor och halsont är ungefär detsamma som igår, med andra ord – konstant närvarande. 

Dagens lunch tillverkades efter devisen man tager vad man haver, i det här fallet fetaost, kalamataoliver, rödlök, hasselnötter och en champinjon. Balsamvinägern råkade stå nära, och så lite örtsalt och peppar. Det funkade fint. 

Dagens stickning – socka två i det pågående paret. Jag är lite kär i uppvikta kanter just nu, vill sticka massor av kanter. Fast helst inget stort och jobbigt som de skall sitta fast i. Bara kanten liksom. 

En sak som går tillräckligt långsamt för att orka med till och med mitt i influensan är surdegsbakandet. Nu senast blev det baugetter, och jag tror nog att men blir lite friskare av att få fika en nybakt baugette och en stor kopp te.