Museum, hålla trenden……

I eftermiddags, (innan jag somnade i solen ute på altanen) så slötitittade jag i en inredningstidning. En inredare skrev att i stugan höll hon en ljus, vit stil medan hemma så var varje rum inrett i en speciell färg. Som hon uttryckte sig: om köket är blått så är det mycket enklare. Ska man köpa en ny diskborste så tar man den blå och slipper stå och välja mellan den röda och den blå.

Är det så enkelt? Om jag vill bevara lite 50-talsdetaljer i stugan ska jag bara titta på 50-talet då? Om jag inte vill ha ett museum då? Visst måste man kunna variera sig, välja vad man vil behålla av stilen och välja annat till resten?

I köket finns en hylla, från golv till tak, och där har jag tänkt samla mina 50-talsprylar. Visst räcker det med det för att skapa en viss känsla, en viss stämning? Sedan finns förstås en alldeles underbar bänkskiva som jag absolut inte kan ta bort. Den får vara kvar så länge den ser någorlunda fräsch ut. Titta bara:

Det är gamla vin-sprit-etiketter! Lite nött, men håller ett tag ännu. Visst tänker jag rätt när jag bara vill bevara de allra vackraste detaljerna, men göra allt annat ljust, fräscht och tämligen vitt faktiskt. Jag vill kunna byta färg med hjälp av textilier etc. Så måste det få bli. Det får inte bli för mycket av det ena och heller inte det andra, det låter väl som ett bra valspråk! eller är jag bara feg och vill vara lagom?