Två-årsdagen

Tänk att det är två år sedan sonen gifte sig. Tänk att det är två år sedan vi åkte den långa vita limousinen till en av de vackraste stränderna på Oahu, Hawaii. Tänk att det är två år sedan vi stod på stranden och tittade på de vackra ungdomarna, att vi fick se deras allvarliga, lyckliga ansikten när de uttalade sina löften till varandra. Tänk att de ville ha sina svärföräldrar med på denna resa till andra sidan jordklotet. Det tackar vi för och hoppas att de har det lugnt och skönt ikväll och verkligen känner sig tacksamma för att de har varandra.

Vi kom aldrig ens ihåg att det var Allhelgona den dagen, inte förrän vi kom till restaurangen där vi skulle äta bröllopsmiddag och servitrisen, en alldeles förskräcklig häxa, dök upp och tog hand om oss. Till sin hjälp hade hon en urringad, tjusig kvinnlig polis. Mysigt var det, och gott! Det var väldigt fascinerande att se alla fantastiska utstyrslar folk hade på sig. Den som tog priset var ändå killen i mc-dräkt, komplett med hjälm och allting. Hans uppgift var att fylla på vatten i glasen, men det var inte lätt….han hade nog fyllt sig själv med annat än vatten så han fick lov att ha lite styrhjälp av de andra i personalen.

Tänk att jag fick uppleva allt detta! Ibland är det inte dumt när "barna" hittar på dumheter….som att åka till Hawaii för att gifta sig.

Etiketter: ,

2 kommentarer

  1. Helena Nilsson Springare

    Låter hur mysigt som helst.. skulle vara en dröm att få gifta sig på det sättet. Nåja, vi har ju sagt att vi ska gifta oss när vi blir stora så .. tjaa.. en vacker dag händer det liksom! Trevlig helg //H

Lämna ett svar till Linnéa Olsén Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.