Sista dagen på påsken

Jaha, nu är snart denna påskhelg över. Inte en människa har vi umgåtts med på hela helgen, solen har strålat men vi har inte varit ute och njutit utan jag har tillbringat de två sista dagarna liggande i soffan med en ständigt växande hög med pappersnäsdukar omkring. Ungefär som i reklamen för näsdroppar som går ibland på TVn. På något sätt tror jag inte att problemet hade lösts även om jag använt den. Dessutom känner jag en viss besvikelse mot en närstående som ………………. nej, det skriver jag inte mer om utan ska det upp på bordet så ska det ske enbart med berörd(a).

Kort sagt, bättre påskhelg har jag haft i mitt liv. Det enda roliga som hände var på Skärtorsdagen när vi skulle dra fram vattenslangen som låg ringlad över sluttningen på SpanskaVillan. Sedan vi lade ut slangen i höstas så har ju stormen Dagmar ställt till det en hel del, så nu var slangen dold under gran- och talldelar. Vi hjälptes åt, Livskamraten och jag, och följde slangens väg och försökte dra fram den. Vid ett tillfälle stod jag med ryggen mot sluttningen och drog och drog i en större gren för att kunna få loss slangen. Det bar sig inte bättre än att när grenen plötsligt gav efter så trädde Newtons lag in och jag ramlade baklänges i sluttningen. Tyngdkraften gjorde att mina ben åkte upp i vädret, trots att de var tryggt förankrade i Nokias vinterstövlar och där låg jag, som en annan skalbagge. Jag försökte sätta ner fötterna i backen och sätta mig upp, men lyckades inte utan VIPS så låg jag där på rygg igen med benen i vädret.

Gissa om Livskamraten skrattade! Gissa om jag skrattade! Det gjorde det inte lättare att ta sig upp kan jag tala om. När vi nu hostat och nyst i kapp i helgen så behöver någon bara säga något om den situationen så kan vi i alla fall skratta gott en stund. OCH DET BEHÖVS JUST NU!

Idag fyller äldsta barnbarnet 16 år. 16 år!!!! Det känns som det vore igår, eller åtminstone förra veckan, vi åkte upp på Hotell Björken med hamburgare till det nya föräldraparet. Lilla N var då drygt fyra timmar gammal och jag minns känslan av att hjärtat gjorde en volt i kroppen när jag fick hålla henne i min famn.
Allt gott tillönskas henne!