Ambulans blev det

Efter att ha stigit upp på morgonen, fikat och sedan sovit tre timmar igen, så ringde jag till Sjukvårdsupplysningen. -Ring 112, blev uppmaningen och då gjorde jag det. Så idag har jag fått en neurologisk genomgång, men allt fungerar som det ska, jag ska få komma tillbaka för röntgen och ep.undersökning. Läkaren trodde dock inte att det var ett ep.anfall, jag var ju faktiskt borta mellan 07.00 och 11.00, och det är lång tid för ett anfall.

Det lutar alltså åt att det var sorgen, stressen som slog ut min hjärna. Jag vet ju att jag är mindre stresstålig pga hjärntröttheten, men aldrig kunde jag väl tro att jag skulle kunna tappa medvetandet helt och hållet. Nu är det bara att ta det lugnt och se tiden an.

Kroppen, hjärnan kan man aldrig lura!

 

6 kommentarer

  1. Maria Lundmark Hällsten

    Vad skönt att höra att det i alla fall berodde på något som kan åtgärdas eller bli bättre, om man så säger. Fy vilken upplevelse det måste ha varit, men jag tror många förstår hur det faktiskt kan bli så där. Krya på dig och ta det lugnt nu, tänk på dig själv en stund //Kram

  2. Helena Nilsson Springare

    Du har verkligen haft din beskärda del av stress och elände på sistone tycker jag. Kroppen och själen går ut i strejk till slut! Hoppas att du kryar på dig. Luta dig tillbaks nu och tillåt dig ligga under en filt och bara… vara… Ät praliner, läs en god bok, gråt, skratta, filosofera och bara… finns till!

    Då orkar du lite mer snart igen! *stora kramen*

  3. Anne-Marie Mäkelä

    Svar till Helena Nilsson Springare (2012-09-24 20:51)
    du säger så kloka ord, jag ska verkligen försöka följa dina kloka ord, att bara finnas till och bara låta mina sorger och tankar rinna av mig – ta en pralin till kanske. Kram´

Lämna ett svar till Anne-Marie Mäkelä Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.