Det tar sig

Igår blev jag av med en påse böcker, skönt! Imorgon åker jag iväg med en kasse till dottern, skönt! Jag väntar på fler som ska komma och plocka åt sig lite läsning. Skönt!

När man bott 34 år på ett och samma ställe så hinner man samla på sig en del. För varje påse som försvinner till återvinningen eller i soporna så känns det som att jag blir lättare och lättare till sinnes.

Jag har kartlagt min egen mormors barndom idag, via kyrkböcker med mera. Min mormors mamma blev skjutsad till doktorn när mormor var 8 månader.  Det bar sig inte bättre än att vagnen välte och mormor omkom. En tragedi naturligtvis och inom släkten har det har talats en del om händelsen och vad som skedde med mormor efter det.

Nu har jag läst alla husförhör och tittat på de flyttningar som skedde ända fram till dess att mormor gifte sig med morfar. Mycket intressant och spännande.

Jag hittade också en del flyttningar som gjorts av ”barnhusbarn Knut, nr 4090” etcetera och naturligtvis har jag funderat en hel del kring hur dessa barnhusbarn kan ha haft det. Livet var nog inte alltid så lätt och jag tror att jag ska forska lite mer kring hur man hanterade dessa barn. Ibland flyttades ett antal barn samtidigt och jag undrar varför. Tänk vad man kan göra när man är hemma-arbetande!