Mitt-i-veckan

Tidig morgon idag. Sitter vid datorn med min kopp thé, provar att ta ett kort ut genom fönstret bara för att kolla hur det blir.

20150923_071441Lägger bort telefonen och får se bävern komma simmande. Snabbt, snabbt försöker jag få fram kameran igen för att hinna ta ett kort på honom…..
20150923_072033
…. men det tar för lång tid och han är en för snabb simmare. Den enda som blir fångat på bilden är hans svallvågor, han hinner precis försvinna bakom tallen. Elände, jag som så gärna vill ha ett kort på  honom. Men jag lärde mig i alla fall att  jag kan zooma med denna kamera, alltid något.

Elden sprakar i köksspisen. Livskamraten gör alltid upp en brasa på morgonen, sedan tänder han sin pipa och sitter där och filosoferar. Det är en ljusblå, skimrande pärla på mitt livs halsband, bilden av honom i sin morgonrock med pipa i munnen lyssnande på eldens knastrande.

Nu är mattfransarna på den lilla Dubai-mattan flätade runt den lilla rundstaven. Nu ska den upp på väggen för att ge lite värme till vårt stora, vita allrum. När vi renoverade allrummet så målades väggar och tak kritvita och möblerna går i svart. Det grafiska svartvita kan bli för kallt känner jag nu när det är höst. Mentalt behöver vi värme och det försöker jag tillföra nu med hjälp av varma textilier och blommor.
20150923_071745Jocke har varit så sällskaplig nu på morgonen. Vi sitter här och smackar och knackar åt varandra. Hur länge ska han orka leva? Han har ju överlevt medellivslängden för en nymfparakit dubbelt upp, över 30 år mot en medellivsmängd på 15-18 år. Men han är ju pigg och verkar inte lida av några krämpor. Ett tag föll han från pinnen minst en gång om dagen och då trodde vi att det var åldern som började ta ut sin rätt. Men icke, det var klorna som blev för långa så han inte fick bra grepp runt pinnen. En klippning och inköp av nya, fräscha sandpappersrör så har det ordnat sig. I år är det 10 år sedan mamma gick bort och fem år sedan pappa lämnade oss. Jag undrar om de vet att Jocke fortfarande finns kvar hos oss? Jag börjar känna mig filosofisk nu….. bäst att ta på arbetskläder och gå ut och göra någon nytta. Önskar er en bra dag.

 

 

2 kommentarer

  1. Marja Granqvist

    Så fint du skriver om livskamraten! Du skriver om en ljusblå pärla, men jag tänkte direkt på den himmelsblå pärlan i Frälsarkransen som symboliserar kravlösheten, lugnet och tillåter oss att njuta en stund.
    Ha en fin dag! I Umeå regnar det. Kram! 🙂

    • grandmother (inläggsförfattare)

      Jag känner inte till Frälsarkransen men ska läsa på om den. Kravlöshet, lugn och njutning är i alla fall kännetecken för livet med Livskamraten. Kram

Lämna ett svar till grandmother Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.