Nej, vilken tråkig dag jag har gjort i ordning åt mig idag! Ingenting har jag tagit mig för. Men jag får skylla mig själv som inte tagit mig för någonting. Så är det, det är jag som har ansvar för vad jag gör.

Jag får väl skylla på boken som jag började på i morse. Den är så spännande att jag bara legat och läst…… Nu får jag ta mig i kragen och fixa lite mat och sedan får det bli lite mer fart imorgon.

Vissa kommentarer etsar sig rakt in i hjärtat och har nog med värme för att värma ett helt samhälle. Barn är de riktiga experterna på att uttrycka sig rakt på sak och gå rakt på det viktigaste. Ett exempel är en kommentar som lilla L sa när hon skulle hem igår.

Hon var på väg ut genom ytterdörren och jag ropade – L, du glömde din väska. Hon svarade – Ja, och en kram. Du kom ihåg väskan men jag kom ihåg det viktigaste.

Så fint sagt.

Livskamraten gräver fortfarande i brunnen. Nu är han nere på 5 meters djup och det känns värre och värre att ha honom därnere. Han sliter så hårt. Nu är luftfuktigheten 88 så det kan inte vara långt kvar. Håller tummarna och hoppas att han ringer snart och säger att nu håller brunnen på att bli vattenfylld. Då ska jag köpa en flaska champagne och laga en riktig lyxmiddag. Längtar!

Nog är det ett riktigt lyxliv ibland, detta att vara hemarbetare. Idag sov jag till kl. 09.15!!, hade ett sms på telefonen med förfrågan om promenad. Fikade i lugn och ro, ringde dottern för ett riktigt långt samtal. Sedan en långpromenad i trevligt sällskap och strålande sol, avslutade med fika på Vändpunkten.

Gick på Coop, träffade gammal vän, enades om en träff senare i november. Åkte hem, satte på diskmaskinen och snyggade till lite hemma.

Sedan var det dags att åka och hämta lilla L på skolan. Träffade gammal vän, långt samtal som slutade i att jag kommer att vara med i ännu en grupp ”panschisar” med start i februari. Åkte vidare till förskolan, träffade gammal skolkamrat, långt samtal.

Nu sitter jag här och barnen målar. Snart ska jag börja med middag och vänta på svärdottern.

Imorgon har jag bokat massage för att riktigt må bra.

Hur kan det vara möjligt att man får ha det så avslappnat och bra?

Njut av livet, det är det enda du har. Kram

Så var det dags igen. Efter en härlig promenad i det underbara solskener tillsammans med en kompis så var det dags att rensa bort lite skräp. Idag var det lekstugans tur att bli rensad. Hela skuffen blev full.

Det brukar vara så enkelt att lämna in grejor på återvinningen, men idag hade alla rensat i sina trädgårdar. Kön ringlade långt ut på vägen så det blev till att sitta och vänta. Är det den underbara solen som ger alla energi att rensa överallt. Tack och lov för återvinning!

Återfunnen socka! Livskamratens singelsocka är återfunnen! Lycka.

Men samtidigt lite löjligt…….. Igår gick jag genom alla undangömda sockar med anledning av att han hade ett felmatchat par och hittade då maken till en av dem. Idag säger han sorgset; de här sockarna är ju olika färg, svart och mörkblått, men jag får väl ha dem ändå.

Han har alltså ett till felmatchat par i sina gömmor. Det visade sig att den svarta ju matchade den andra svarta från gårdagens sökomgång så nu är de lyckligt hopmatchade. Bra! Visserligen finns det då kvar ytterligare en mörkblå sock……….

Vad mer har hänt för roligt då? En barndomsvän med make var förbi och fick en kopp kaffe í går, sådant gillas! En moster har ringt på morgonen, sådant gillas! Gardiner är bytta, lite mer ombonat känns det, gillar.

Jag ska till några små barnbarn idag, stort gillande! Hela denna vecka ska jag finnas i beredskap för hämtning och lämning av barn, gillar!

Fick beröm av en läsare att jag skriver så lättsamt och trevligt, stort gillande!

Det blir en bra vecka detta!

Ett av livets ”stora” mysterium är varför det alltid finns ensamma sockor! Livskamraten och jag är två skötsamma hemarbetare som lever ett lugnt liv. Den tid då man kastade kläder lite härs och tvärs är länge sedan förbi och byter vi kläder så brukar de smutsiga läggas i tvättkorgen. Från tvättkorgen bär det iväg till tvättmaskinen lugnt och ordentligt. Arbetsgången är sedan att sockarna paras ihop och hängs till tork tillsammans med sin partner.

?????? Men då finns det ofta en socka som inte har sin partner. Var sjutton tar den vägen?

Erfarenheten har lärt mig att väntar man ett par tvättar så dyker ofta den saknade sockan ofta upp så jag brukar lägga den ensamma stackaren på en speciell plats där den får invänta partnerns ankomst.

Idag var det dags, Livskamraten meddelade att han hittat två strumpor som inte passade ihop, en var mörkblå och lite mindre än den andra som var svart. Det blev alltså till att plocka fram singelsockarna och se om partnern fanns där. Ja, en mörkblå mindre modell fanns där men inte någon svart. Då Livskamraten inte använt dessa sockar sedan förra vintern så känns det lite oroväckande att den andra partnern inte hittades. Vad händer egentligen? Är det tvättmaskinen som glupar i sig en sock lite nu och då? Är det källargubben som smyger åt sig en liten strumpa att värma sin??? fot med? Finns förresten källargubbar ännu eller är det något som mina föräldrars generation brukade skrämma sina barn med? Smiter sockan iväg till strumphimlen för att där leva ett lyckligt liv tillsammans med andra sockar? Frågor, frågor, frågor.