Tidens gång

Idag gick jag en promenad med en nära vän. Plötsligt konstaterade vi att klockan närmade sig 13.00 och min reaktion blev: men var tog dagen vägen? Som småbarnsmamma så arbetade jag, skötte hushållet, skötte kontorsarbetet i min mans firma, gick på gymnastik eller styrketränade, läste distanskurs på Universitetet, handarbetade, pysslade med mera, med mera.

Nu stiger jag upp, fikar och läser tidningarna, går en promenad och helt plötsligt är det lunch. Ordnar lite med hushållsbestyr och så är det dags för eftermiddagskaffet. Hinner bara röja bort efter kaffet så är det dags för middag. Innan man vet ordet av så är det dags att gå och lägga sig.

Har man en sak inplanerad under dagen så känns det som att hela dagen är inbokad. Ska man göra två saker på samma dag så är man fulltecknad upp över öronen.
Vad är det som har hänt med tiden? Har den lagt in en turboväxel?

Imorgon har jag två saker inbokade, hur ska det gå? Öppen förskola på morgonen och middag med mellanbarnbarnet i den äldre kullen. Voj, voj, hur ska det gå?
Tavla av Salvador Dali