Slö, slapp men inte likgiltig

Dagarna flyger iväg, det tar visst på krafterna att ha två inneboende. Egentligen förstår jag inte varför, för de är duktiga på att hjälpa till och de sköter sig själva. Igår, fredag, fick Livskamraten och jag åka till stan för att uträtta några ärenden. När vi kom hem och öppnade dörren så doftade det härligt rent i hela huset. Äldsta barnbarnet hade dammsugit och torkat, till och med städat ordentligt i vårt stora badrum. Det kändes skönt att få komma hem till detta.

Jag har ändrat stil på matlagningen i alla fall. När vi bara är två kan det bli lite hur som helst, festmiddag mitt i veckan, bara en smörgås till middagen, precis som vi känner att vi vill göra. Nu har jag gjort skinkstek, rullader, makaronipudding med mera, med mera. Det ska helst räcka till lunch åt den arbetande ungdomen dagen efter.

För övrigt så är det jobbsökning som gäller. Äldsta barnbarnet har mest varit utomlands efter avslutat gymnasium så nu gäller det att hitta ett arbete på hemmaplan. Gärna något inom turism-hotellnäring…….. några förslag?

Idag vaknade vi klockan 11.00!!!!!!! Hur kan man sova så länge? Vi måste varit helt utmattade. Det känns väldigt märkligt, dagen har redan övergått i eftermiddag och vi har precis tagit på oss kläderna. Nej, dags att rycka upp sig, ska ta och åka till serviceboendet och hälsa på en äldre släkting. Sedan tror jag att jag köper kvällstidningen med bilaga, sätter mig i soffan med både stickningen och tidningarna och låter lördagen ha sin gilla gång.

Önskar er en trevlig helg!