Idag för 46 år sedan träffades Livskamraten och jag i Stockholm. Tänka sig, 46 år tillsammans och vi trivs så bra tillsammans fortfarande. Det är något att vara tacksam för.

För sju år sedan föddes ett litet gossebarn, vårt 5:e barnbarn. Idag hade vi glädjen att få fira honom på hans födelsedag. Ett litet misstag var det förstås att både vi farföräldrar och morföräldrarna hade köpt samma present: fotbollsmål. Men han ville behålla båda målen och vi satte ihop dem och hann även med en match. Gissa vem som stod i ena målet; jag förstås. Jag släppte in ett mål, men det må väl vara hänt. Matchen slutade oavgjort så jag tror att födelsedagsbarnet var nöjd.

Även storasyster som fick en ridhjälm var nöjd och galopperade omkring på sin cykel med ridhjälmen på. Tack och lov för våra underbara barnbarn!

De två äldsta däremot som inte skött om trädgården behagade komma hem i eftermiddags så vi tog en promenad runt trädgården och diskuterade genom vad de förväntas göra. Få se om det hjälper. Deras kunskap om vad som är växter och vad som är ogräs är obefintlig kan man lugnt säga. Men nu är den nya gräsklipparen färdigladdad och trimmern ligger redo tillsammans med skarvsladdarna och de nya trädgårdshandskarna så denna gång tror jag att de kommer att försöka jobba ute.

Imorgon åker vi tillbaka till SpanskaVillan och det känns lite jobbigt att lämna alla dessa fantastiska rosenbuskar som jag har. De som lever och frodas är de som är köpta som rotäkta från Österlen. De andra blommar fint en sommar men efter en sådan besvärlig vinter och vår som vi haft så är de borta. Vill ni ha prunkande rosenbuskar som bara sköter sig själva, friska och härdiga, köp rotäkta!

Nu har lördagen i stort sett passerat. Underbart väder, inga inneboende i sikte så jag har naturligtvis klippt gräsmatten och rensat ogräs….. ja, vad gör man när man inte står ut med att se ogräsen växa över alla blommor. Alla rabatter har jag förstås inte hunnit med för man måste ju vara lite social också. Alltså blev det en härlig långpromenad med en god vän på morgonen följt av gräsklippning och ogräsrensning tills det var dags för besök hos äldre släkting. Det blev ett längre besök än jag tänkt för hon var glad och trevlig och då måste man ta sig tid.

Det har jag lärt mig; man måste alltid prioritera människan. Visst är det roligt när det är fint omkring oss, men det viktigaste är att vi tar oss tid med varandra. Efter att ha kommit hem blev det ytterligare lite ogräsrensning och sedan var det dags att gå över till en granne och äta middag ute på deras altan. Underbar kväll, god mat, trevligt sällskap, kan det bli bättre? Nej.

De två inneboenden har varit borta, kommer troligen hem i morgon. Då blir det ett allvarligt samtal. Till deras försvar kan sägas att trimmern har fått slut på tråd så den gick inte att använda, men det finns mycket annat de kunde gjort. Suck……

Imorgon blir det i alla fall barnkalas, hurra! Det finns så mycket gott här i livet, ibland måste man se bort från det som är mindre bra och hålla fast vid det goda.

Några av våra underbara rosor. Varför blev den andra bilden så liten? Har ingen aning, kan inte ta bort den. Teknikens underverk…..

I torsdags hade vi en underbar dag. Vi, sju grannar runt Öjen, åkte på guidad visning av Merlo Slott, Timrå. För mig som gammal SCA-medarbetare var det väldigt intressant för det var precis i det området som SCA bildades och oerhörda mängder gamla dokument från hela SCA finns arkiverade där. Vackert väder var det också så vi kunde beundra parken och de vackra, annorlunda rummen inne inne i Fredrik Bünsows sommarhus.

Efter guidningen åkte vi hem och åt en förträfflig middag ute i solskenet under pergolan. Vi har så trevligt ihop, vilken tur vi haft som lärt känna dessa rara människor som bor runtomkring oss och att vi har det så mysigt tillsammans.

Roligt var det att få visa den nya väggen till Calle del Lago, nu när ”vägskylten” satts upp. Jag tror att vår käre målande granne blev nöjd när han fick se hur Livskamraten har ramat in hans alster och skapat både tak och hängrännor för att skydda målningen.

Jag tog också några bilder på de två rabatter jag lyckats skapa efter att ha fyllt i en massa jord och grävt bort mycket sten. Min blåvita rabatt är övervägande vit just nu.

Rabatten som jag försöker skapa i den gamla rotvältan börjar ta sig. Eftersom det är en slänt så krävs det en del vattning men nu ser det ut som att nävorna och karpaterklockorna börjar acklimatisera sig.

Ja, vad skulle jag göra utan blommor? Det finns inget underbarare att jobba med.

Nu är vi tillbaka hemma i villan och det är inte med någon större glädje jag ser vad våra inneboenden har gjort. Man kan kort summera det utförda arbetet som – 0, absolut inget är gjort! Enda ljusglimten är vår snälle granne som i alla fall klippt gräsmattan åt oss. Nu har vi två val: jobba av bara sjutton för att få tomten tillbaka i någorlunda skick eller strunta i att jobba och istället ställa våra inneboenden inför ultimatum: fixa trädgården eller flytta! ………..Detta tål att tänka på. Vad tycker ni?

Imorgon blir det alltså grillfest. Hela dagen har ägnats åt att försöka göra Calle del Lago så trevligt, och färdigt, som möjligt. Som vädret ser ut nu så blir det nog till att äta middag inomhus. Lite tråkigt men det går också bra, det är trevliga människor som kommer. Dessvärre har det börjat blåsa igen. Nu känns det som att man vill säga att denna sommar blev ingen höjdare. Men man ska aldrig säga aldrig, tittade just på prognosen för morgondagen och den är inte alltför dålig.

Nu upptäcker jag något nytt med bloggen, när jag nu lade in skärmbilden så ser jag att den är oläslig i detta format. Jag trycker då på raderasymbolen på bilden, men inget händer. Jag får inte bort bilden. Varför? Är det någon som upplevt samma sak? Jag trycker på Alt F10 men inget händer. Provar och lägger in en ny, fast större, bild.

Där kom den och den går heller inte att ta bort. Orkar inte med tekniska frågor just nu utan får väl skicka frågan vidare till ”hen som har hand om ´et” och se vad jag får för svar. Längtar tillbaka till de tropiska dagar vi nyss hade, suck!

Just nu känns det som att dagarna bara rullar iväg, alldeles för fort. Jag har svårt att hålla reda på vilken dag i veckan det är och det kan väl inte vara bra. Seniliteten kommer tidigt i år….. I morse hade vi precis stigit upp och tagit oss morgonfika då det ringde på dörren. Utanför stod en mycket glad granne som var på väg ut på morgonpromenaden, men hon ville först överlämna en gurka. Hon hade fler gurkor med sig så våra övriga grannar skulle också få. Vilken smak det är på dessa hemodlade gurkor, mmm. Om gurkorna på ICA eller Coop visste hur de egentligen ska smaka så skulle de krypa ur skalet och försvinna ut till vänster.

Alla kan inte vara morgonpigga och tur är väl det kanske. När det såg ut att börja regna igen så stack vi iväg till Birsta. Uppenbarligen hade alla Sundsvallsbor tänkt sig dit idag så det var ruskigt med trafik. Vi tog vår gamla pickup och den har vissa svårigheter vid växling så det var lite spännande att åka med idag. Livskamraten satsade på att slippa växla så det gick med lite hög fart ibland i alla dessa rondeller. Men bra gick det, vi handlade födelsedagspresenter och mer trall.

Väl tillbaka igen så hade solen kommit fram så jag målade andra varvet på väggen mot Calle del Lago och skruvade färdig trallen. Det kändes så bra att jag fortsatte med att lägga lite sten bredvid trallen. Det är bara ett prov, men jag kommer definitivt att fortsätta med stenläggningen. Jag lägger ut en bild på hur det ser ut i dagsläget, det är inte riktigt färdigt, men nu börjar man se hur det kommer att bli.

Jag älskar att hålla på och bygga och pyssla här. Vi gör inte som man ska göra, dvs först planera och sedan genomföra utan vi tar det lite mer som det faller sig. Har man  börjat med en sak så får man idén till nästa. Men vi håller i alla fall samma stil. Inte riktigt röd liten stuga-stuk direkt. Må så gott! Det gör jag!

I natt regnade det så häftigt att vi vaknade, det bara vräkte ned. Även i morse regnade det och gissa vad, det kändes skönt. Allt är så underbart när solen skiner men ibland behöver man en dag då man kan städa bort lite, strosa runt och bara småpyssla lite. Efter städningen tänkte jag sätta igång och skruva ihop den möbel/hylla som jag tänker ha i hallen på övervåningen. Men vi hade slut på små skruvar så det blev inget.

Istället åkte vi och handlade. Visserligen både mat och trall och skruv, men arbetslusten var borta, så det blev en fortsatt lugn dag. Sonen har opererat sitt diskbråck idag så det var en orolig väntan på att han skulle ringa efter att han vaknat. Han var nöjd så här direkt efter operationen så då är jag också nöjd. Hoppas han nu snabbt kan rehabilitera sig och träna upp musklerna och framför allt, slipper ha ont. Vi åker hem på fredag så då får vi träffa honom och även fira lilla L och lille J, som båda haft/har födelsedag. Det känns bra.

Nu håller jag på och planerar för torsdagens grillfest. Till varmrätt blir det kebabspett från Levar Hotell, så det vet jag blir bra. Men varken förrätt eller efterrätt har jag kunnat bestämma mig för. Jag funderar på att göra en Philadelphia ostglass med riktigt mycket jordgubbar och smultron på. Även förrätten måste vara något som jag kan förbereda, helst dagen före, eftersom vi ska på studiebesök Merlo Slott på dagen. Jag får väl surfa runt lite på Internet så hittar jag kanske någon bra förrätt.

Jag måste förstås skriva något om Almedalsveckan……..nej varför det? Tala om bortkastade pengar…….. nu låter man vem som helst vara med dessutom. Nej, tig ihjäl.

Festivaler och våldtäkter………….. vad f-n har det tagit åt pojkarna/männen, nej det är inga riktiga män som beter sig så vidrigt åt. Gör en avdelning längst fram för bara tjejer med ett långt ingen mans-land till killarnas sektion. Ibland måste man markera, även om det drabbar alla vanliga, rejäla killar/män, tyvärr. Ibland blir man bara så sorgsen och samtidigt så arg…………………….

Ännu en fantastisk dag då vi bara har existerat, pysslat lite och haft det skönt. Småfisken hoppar och har sig nere vid vår lilla strand så vi har både måsar, änder och grannens svanslösa la´gårdskatt som är här och fiskar. Färskare fisk kan man inte få.

Natten som var kunde jag inte sova. Eländes elände. Jag gick upp ett tag och månen lyste så vackert och speglade sig i sjön. Bilden är tagen genom köksfönstret.

Sittplatsen vid Calle del Lago är mysig att sitta vid. Den randiga skärmen bakom spaljén har jag satt upp för att skydda gurkorna mot den värsta solen. Vi har ju ibland upp till +50 grader och det är i varmaste laget. Man kan ju också se de murblock jag lagrar för att användas nere i källaren längre fram. Den översta ledaren på spaljén är felkapad, som den snickarkunnige genast ser. Så är det, än behärskar jag inte snickeriets ädla konst till fullo. Livskamraten säger att jag kan aldrig bli en riktig byggare. Detta bara för att jag arbetar i så konstiga ställningar: sittande, liggande, ja lite som det faller sig. Idag kände jag mig i alla fall som en riktig ”karlakarl” när jag tog Tigersågen och kapade några mindre träd som växer i vår sluttning. Då jag är rädd för ormar som kanske trivs på den varma sluttningen så tog jag mina rejäla storstövlar och  handskar förstås. Detta matchade min rödblommiga klänning och rosa hörselkåpor på ett väldigt bra sätt 🙂

Jag tog ett litet foto på en pelargon som just håller på att öppna sig, bara för att den var så vacker. Ibland måste man bara knäppa en bild bara för att bevara ögonblicket. Kvällen ska tillbringas i lugn och ro. Jag längtar efter att lägga mig och läsa, utan att tänka på vilken bits jag ska använda eller var snickarpennan tagit vägen eller varför jag alltid (nästan) kapar allting lite för långt, bara en liten aning men varför…..

Vilken värme! Men som vi alltid säger; vi klagar inte. Nej, det kan man inte göra när man bara har klagat på allt blåsande tidigare. Nu står luften formligen stilla. Det går faktiskt inte att sitta i solen utan nu är det skuggan som gäller. Jag gick över till en av grannarna en stund och hon ville bjuda på kaffe, men nej tack, ett glas saft med mycket is i. Vi orkade faktiskt inte ens laga mat idag utan åkte iväg till BommenICA och köpte färdig sallad. Jag plockade i massor med melon, mmm. Nu i kväll har jag fått koppla på pumpen nere vid sjön för att vattna, jag gjorde det visserligen igår, men det behövdes idag också. I övrigt håller vi bara på och fixar lite kring den nya väggen och funderar på vad mer jag kan göra på Calle del Lago. På torsdag ska vi först på visning av Merlo slott i Timrå och sedan blir det grillfest hos oss och då vill jag att ”vägen” ska se fräsch och fin ut.

Vi har upplevt ett mindre drama här. I förrgår kom en av grannarna förbi. I sällskap hade hon som vanligt hunden Enzo och bakom de två kom katten Stella som vanligt. Vi pratades vid och bestämde att vi skulle ut och äta lunch tillsammans lite senare och så gick hon och hunden Enzo iväg. Katten Stella stannade kvar hos oss en stund. Sedan for vi iväg och åt lunch och hade en skön dag. Men igår kom grannen förbi på morgonpromenaden och berättade att katten Stella inte hade kommit hem. Det hade aldrig hänt förut så grannen var lite uppskakad. Senare på dagen, mitt under värsta värmeböljan, kom hon förbi igen och bad att vi skulle titta så vi inte hade råkat stänga in Stella i vår källare eller i gäststugan.

Vi kollade förstås, men ingen Stella. Vid det laget var vi alla ganska skärrade för Stella är en underbar katt (som alla katter är). Grannen var rädd att hon blivit skadad och krupit iväg någonstans för att dö, men jag sade att om en katt bara har en möjlighet att ta sig hem, eller i närheten av sitt hem, så försöker den ta sig dit. Så jag tyckte hon skulle titta runt på sin egen gård och se om hon krupit undan någonstans. Hon gick vidare och en timme senare ringde hon: hon hade råkat stänga in Stella i sitt eget förråd! Lyckan hos både granne och katt var stor.