Snälla, snälla människor omkring mig. Rösta inte på SD. Visst låter en del saker som de säger riktiga och är sådant som vi kanske tänker tyst för oss själva ibland. MEN glöm inte deras bakgrund; se på alla kriminella personer som finns/funnits i deras högsta topp. Visst finns det rejäla människor som tror på deras budskap och som menar väl…… men se till bakgrunden, till historien.

De använder våra demokratiska regler för att hävda sin rätt att göra sig hörda, att demonstrera. Tror ni att vi kommer att ha samma rättigheter om de kommer till makten?

Knappast!

Tror alla svenskar att bara för att vi är infödda svenskar så kommer vi att ha samma rättigheter som nu? Ha, se bara hur det gick under nazi-tiden för människor i de länder som hamnade under nazisternas styre: koncentrationsläger, elände, elände.

Vad är det som säger att det blir annorlunda nu?

När man ser bilder från marscherande människor under diverse paroller, NMR etc,  så känner jag med ryggmärgen att jag skulle aldrig låta dessa människor styra min vardag.

Snälla, alla kloka, förnuftiga människor i Sveriges avlånga land, alla med rösträtt – se till att vi inte upprepar historiska misstag. Säg nej till fascism, rasism, till att låta någon människa tro att h*n är mera värd än någon annan. Låt förnuftet segra i september-

Natten till idag hade jag så ont i min lilltå att det var omöjligt att sova. Jag tålde inte ens täckets tyngd på den. Jag har väl haft på mig skor för länge några dagar så i morse bestämde jag mig för att inte använda några skor överhuvudtaget utan bara låta min lilla tå vara i lugn och ro. Alltså har jag legat och läst största delen av dagen. Som tur är så hade jag en bok av en helt ny författare Bo Svernström och boken var väldigt spännande och bra.

Offrens offer – vilken intrig!

Men mot kvällssidan, efter att jag läst ut boken, så började jag känna mig less. Vad sjutton kan jag göra utan att anstränga min fot? Kanske ta fram kameran och knäppa lite minnesbilder av sommaren i vårt uterum.

Cannorna är ståtliga och fina. Även rosen Therese Bugnet ser välmående ut fast hon hamnat under tak. Det gäller bara att komma ihåg och vattna

Jag gillar den röda färgen på denna pelargon, den gör sig så fint mot muren

Både pelargonen och cannan är vacker men frågan är väl om inte sjön är vackrast

Det blev lite mörkare en stund och då ser Öjen ut så här…

… i nästa ögonblick tittade solen fram igen och då ser den ut så här

Vinrankan har många klasar som nu håller på att ändra färg från grönt till blått

Här ser det lite stökigt ut, men pelargonerna är vackra ändå

Jag måste säga att jag blev gladare efter att ha tagit dessa bilder. Vem kan inte låta bli att glädjas över blommor, dessa naturens underverk. Nu när jag gått in och sitter framför datorn så kan jag se skiftningarna på himlen och på sjön och känner mig nästan lite religiös. Den som planerade allt detta, gjorde ett väldigt bra jobb…

Helt plötsligt fick jag höstkänning. Direkt i morse när det var grått och mulet ute, när det kändes svalt och regnet hängde i luften. Jag satte igång och städade sovrummet, renbäddade, tog fram nya gardiner…… och gick sedan ut en stund för att hämta en sak. Höll på att ramla baklänges så varmt var det. Vad hände med höstkänningen?

Nej, det blev en lång simtur även idag. Denna gång fick jag hunden med i vattnet. Han är nu schamponerad och luktar så gott. Vi har sedan suttit ute och haft det skönt, men nu har det börjat blåsa, sydlig vind vilket inte tillhör vanligheterna. Det brukar alltid vara västlig vind så det känns lite märkligt.  Nu blåser det in i uterummet. Nu hoppas jag verkligen att våra hantverkare kan ägna sig åt oss nästa vecka och göra helt färdigt så vi kan känna att ”nu är det klart”.

En annan sak vi gjort är att vi har skruvat fast något slags ”paraply” över parabolen. Livskamraten fick klättra ut ta genom sovrumsfönstret, ned på det nya plasttaket till uterummet och skruva fast det. Livlina fick han ta på och jag höll i linan.

Det blev en lång simtur idag. Ni vet, när man önskar att man hade något litet barn med sig, så man kunde plaska och hojta lite. Så skönt var det att bada. Grannarna har ett barnbarn hos sig så de är nere i vattnet för tredje gången nu. Efter badet satte vi oss i skuggan av lärken och drack en kopp kaffe. Så gott jag mådde. Men så kom längtan över mig, längtan efter att få dela känslan med min syster. Mamma som hade sin födelsedag igår, pappa som skulle älskat att få sitta i solen och lyssna på vågskalpet. Tänk om man kunde få möta dem en stund igen………….här och nu. I september är det fem år sedan min syster gick bort. Fem år……… hon borde fått vara kvar hos oss ytterligare några år. Saknaden gör så ont ibland.

Men man måste ta tillvara det man har, njuta av solens strålar över sjön, njuta av vinrankan som har massor med klasar, måtte de hinna mogna. Denna vecka har inget nytt blivit gjort på vårt uterum; inget mer tak, inga mer fönster, men man ser hur fint det blir. Här kan vi sitta i höst. Det blev väldigt tydligt i går när det häftiga åskovädret slog till. Det dundrade och blixtrade över sjön, det vräkte ner regn…… och vi kunde sitta varma och belåtna under tak och se allt från första parkett, inte dumt.

I kväll är det Ernst på TV och jag tänker ta mig en G&T och poppa en skål popcorn till och bara vara. Jag hoppas ni också tar det lugnt och njuter av de sommardagar som återstår.

Det är fortfarande +21 i vattnet, det får man vara tacksam för. Idag kändes det lite kallt när man gick i, men efter första doppet så var det bara underbart som vanligt. Jag är glad så länge jag kan fortsätta att ta ett dopp varje dag. Man skulle kanske prova att bli vinterbadare……..

Jag gjorde illa mig i en lilltå för snart 14 dagar sedan och nu har jag fått acceptera att den sannolikt är bruten. Jag tejpar och försöker gå barfota så mycket som möjligt, men ibland måste man ju ha skor och då blir det så ont, så ont. Igår och idag har det varit extra ömt och svullet så det känns inte så roligt. Det är ju ingen idé att åka in till lasarettet för det är väl inte mycket man kan göra med en fraktur i lilltån?

Nu ska jag gå med i PRO så jag kan vara med på deras aktiviteter i höst / vinter. Skulle behöva lite styrketräning, lite vattengympa och kanske en språkkurs för att hålla hjärnan i form. Man måste börja ta hand om sig lite grand.Ska man bo här så måste man skaffa lite mer kontakter utanför byn. Jag saknar mina promenadtanter, suck………………

Man gör inte många knop dagen efter en stor fest har jag märkt. Söndagen tillbringade vi i mycket lugn och ro. Måndagen däremot fick vi gäster. Trevliga gäster som det är ett nöje att tillbringa tid tillsammans med. De hade varit på resande fot i flera dagar så kvällen blev inte alltför sen. De hade därför egna sängkläder och handdukar med sig, när jag vaknade på morgonen så hade de plockat bort och bryggt kaffe. Vilka gäster va?!

Våra hantverkare har fått rycka in och hjälpa en av våra grannar som behövde hjälp så vi har haft det ganska lugnt idag också.

Dagens simtur var underbar! Luften är lite svalare men vattnet är silkeslent och varmt. Hoppas det går att fortsätta att bada hela augusti ut.

Ibland blir det inte som man förväntat sig. Hantverkarna kom, men en av dem var sjuk, sannolikt av värmen. Så det blev till att åka på apoteket för att köpa vätskeersättning, slut. Till ICA, slut, men där fanns recept på egen tillverkning av vätskeersättning. Så jag skötte om henne och såg till att hon hade det lugnt och bra.

Sedan kom lördagen och 280-årskalaset. Då regnade det….. eftersom vi inte fått tak över hela uterummet så blev det lite panikkänsla, men med hjälp av de två hantverkarna så fick vi ordning på rummet.

”Här har vi dukat fram glasen i väntan på ”bubbel”. Snittarna ligger färdiga i kylen. Nu kan gästerna komma.

Så kom de och du milde, så trevligt det blev. Vi sjöng till de fyra 70-åringarnas ära, fantastiska sånger ihopdiktade av vår lokale ”Evert Taube”. Vi åt snittarna, mycket beröm fick jag, och vi drack bubbel. Sedan kom våra tre inbokade bilar och vi åkte iväg till Sundsvall och båten Medvind. Vi fick en underbar båttur, tre timmar i strålande sol, med god mat och dryck samt trubadur. Kan det bli bättre? Väl tillbaka till kajen så väntade våra taxibilar och det blev en färd tillbaka hem till oss.

Mer sång, mer gott att äta och dricka, mer sång och ändå mer sång, milde tid vad vi firade våra 70-åringar. Tur att alla grannar var på festen, annars hade de nog klagat på det höga ljudet…… och alla dånande skrattsalvor. Jag ser fram emot fler fantastiska kvällar i vårt ”nya” uterum.

Livet är så gott ibland!

Idag gjorde jag en dumhet. Jag åkte till Birsta för att shoppa. Först var det kö på E4 pga en olycka så vi fick stå och vänta länge, länge. Då fick jag se något jag aldrig upplevt förr. Alla bilar låg i höger fil, en lång kö framför oss. Då fick jag se i backspegeln hur en bil kommer körande i vänster körfält varpå lastbilen framför mig lägger sig mitt på vägen. Bilen, en volvo, fick nu ligga i vänster fil men kom ju inte längre fram. Jag hade Livskamraten i telefon och han sade åt mig att släppa in volvon i kön, men jag kände mig upprorisk och han fick lov att gå in bakom mig. Allt var lugnt och stilla igen. Så kom en räddningsbil och den måste ju fram. Men bakom den passade två bilister på att följa efter i räddningsbilens kölvatten. Då gled lastbilen ut igen och blockerade körbanan. Det var bra gjort tycker jag. Jag förstår ju att de har kontakt med andra lastbilschaufförer så de har en bättre bild över hela situationen. När vi äntligen passerade olycksplatsen så visade det sig vara en singelolycka där något hänt med husvagnen. Hela familjen stod och samtalade med polisen så det var inga personskador, tack och lov.

Väl i Birsta så började min jakt på lamellgardiner och gissa vad? De var slut överallt. Fläktar och lamellgardiner är tydligen ”heta” varor i denna värme. Jag hade en lång lista med en massa viktiga saker som jag skulle ha plus att jag tänkt gå på rea och kolla på lite kläder. Men efter att ha prickat av listan så orkade jag inte mer. Det var bara att åka hem och då kunde jag också hämta ut den saknade delen till våra fönster. Så nu har vi komplett uppsättning till tak  och fönster, äntligen. Även hantverkarna är på plats, men idag blir inget gjort. Det är alldeles för varmt. Jag hoppas de sätter full fart i morgon så taket blir tätt.

Jag kunde inte låta bli att fota min kära hibiscus idag. Den har enorma blommor.

Gissa vad Livskamraten har vattnat den med? Den urin som separeras ur vår masktoalett. Jajamen, sterilt guldvatten. Det är rejäla grejor det!

Vi har haft en härlig dag idag, trots att bilen stod med punkterat däck i morse. En rejäl takspik satt ordentligt inkörd i däcket. Det är nu andra punkteringen sedan vi började ha byggarbete här hemma. Lite onödigt kan jag väl tycka att det är……..

Men vi har haft det bra, vilat när vi velat, jag har börjat måla de putsade ”falska” väggarna, men bara i lugn takt och med ordentliga bad- och kaffepauser emellan. Då är det bara mysigt att få hålla på lite i egen takt. Men luftfuktigheten håller på att slå ut oss alldeles. Idag var det ”bara” 75%, men igår vad det över 88%. Svetten bara rinner, usch. Fast inte på mig, som är en dam, förstås. Damer svettas inte, vi bara transpirerar lite, eller hur?

I morgon kommer hantverkarna tillbaka. Då hoppas jag att de snabbt få på resten av taket på uterummet så det är regnsäkrat inför lördagens aktivitet. Bara två dagar kvar att pyssla och förbereda. Ta de lugnt i värmen och sköt om er.