Väntan på Alex

Av , , Bli först att kommentera 11

Läser i tidningen att stormen Alex väntas komma över oss natten till tisdagen. I väntan på det så regnar det. I morse stängde jag av larmet när det började pipa, medvetet i avsikt att sova vidare. Hur tråkig början på den nya dagen är inte det? Inte sovmorgonen utan det stadiga strilandet av regn. Som om inte allt var tillräckligt blött redan. Den ständiga dimman har ju hållit allt genomblött flera dagar, veckor.

Nåja, jag ska ta mig ut till biblioteket där jag har reserverat en bok ”Pyttelitet pyssel”. Få se om det kan finnas något roligt att pyssla med. Igår rensade jag ut en låda med gamla videoband av typen VHS. Skönt. I lådan hittade jag två CD:ar där jag fört över materialet från de gamla banden. Jag som trodde att de kommit bort. Så jag kunde titta på en CD om 1989-90. Mamma som stökade i sitt kök, pappa som hoppade studsmatta, syrran som var med och firade en födelsedag. För att inte tala om filmen från Gran Canaria, dagarna med häst och vagn i Orsa Finnmark, dottern med vår gamla hund, sonen som agerade Hacke Hackspett framför kameran när han inte spelade bordtennis, badminton, hoppade rep med mig. Min vackre Livskamrat och jag som var riktigt fin i bikini. Ja, det var tider det. Nu har jag en CD till att titta på idag. Dessutom tittade jag på filmen från våra två första vägfester och milde tid, så livat och roligt det var.

Med tanke på de två filmerna så känns det som att vi gjort och upplevt en hel del i våra dagar. Inte dumt. Det är nog inte så tråkigt med några regniga dagar. Jag får börja städa upp i gästrummet för vi får gäster till helgen. Två underbara, mindre människor som ska vara med oss. Ser fram emot det.

Klockan är 17:43, allt är lugnt…

Av , , Bli först att kommentera 13

Visst skrev jag för ett tag sedan att jag kommit in i Corona-lunken? Men nej, det stämmer nog inte riktigt. Idag känns det som att vi hamnat på ett sidospår i tiden. Visst händer det saker och ting, någonstans… men visst har vi parkerat och står tämligen stilla? Det är fuktigt och dimmigt ute, lockar inte alls till att gå ut. Inne har vi monterat upp en växtlampa i en snygg rotting-skärm och det känns roligt, men annars händer ingenting, ingenting och ingenting. Egentligen borde jag sätta igång och sticka, jag har ju köpt garn. Istället läser jag och löser Sudoku. Faktum är att jag brukar lösa de lättare Sudoku-kryssen, men nu löser jag de svåra och ibland ger jag mig på Expert också. Hjärnan verkar fungera ändå.

Livskamraten har prickat in V4, jättekul, och nu hoppas han på V75. Hittills har han 4 rätt, håll tummarna!

Druvgele

Av , , Bli först att kommentera 15

Igår plockade jag in de flesta av vindruvorna. Några klasar hänger fortfarande kvar och jag går och plockar från vinrankan varje dag bara ”därför att”… Två liter gjorde jag vindruvsgele på och det blev dessa fem burkar. Jättegott smakade det när vi smakade i går. Det känns så roligt att göra något på de bär som växer här. Nu ska jag bara märka burkarna med lite fina namnlappar och årtal också. Så roligt!

Jag ska ta och göra lite pesto och olivolja med basilika också. Det känns mysigt att kunna ta tillvara det som växer så frikostigt här. Jag undrar vad jag kan göra med rosmarin? Hmm, det får jag fundera på. Min rosmarin har vuxit rejält i sommar och nu har den fått komma in och dela växtplats med persiljan och basilikan. Bra dag!

Ännu en dag

Av , , Bli först att kommentera 15

Idag gick jag en promenad och det kändes i min fotled vill jag lova. Men efter promenaden blev det till att åka och hämta nya bilen, hämta de beställda matpåsarna, den beställda lampan plus lite annat smått och gott, elkablar och rep bland annat. Nu har vi tagit det första steget mot att säkra upp vårt nedfart inför de halkiga dagar vi kan förvänta oss. Repet är inköpt, nu är det bara att hitta något sätt att binda repet så det kan hållas sträckt när man går där.

Igår satte vi oss och tittade på film på Netflix. Goda vänner hade rekommenderat filmen Bläckfisken och jag. Först när den började så tänkte vi nog, vad är detta för film? Men sedan blev vi alldeles trollbundna. Vilken film, vilken upplevelse. Den förändrade synen på bläckfiskar även om vi faktiskt har sett ytterligare ett program som gjorde att vi blev lite förvånade över dessa djur. Jag ska inte berätta något om handlingen i filmen, men min uppmaning är: se den.

Det andra programmet om bläckfiskar handlade om en skolklass som besökte en djurpark. Där fanns en bläckfisk men den satt bara gömd bakom några stenar och var inte alls så rolig att titta på. Men då sade ett av barnen – han är ledsen för att han inte har något att göra.

Barnen fick då jobba tillsammans med djurparkspersonalen och komma med förslag på vad en bläckfisk skulle kunna gilla. Resultatet blev en mängd legoliknande, färggranna plastsaker. En del kunde man gömma mat i så att bläckfisken fick klura ut hur han skulle öppna leksaken. Andra var helt enkelt saker man kunde vrida, vända och leka med. Gissa om det blev en förändrad bläckfisk. Glad och pigg. Det finns nog mer hos en bläckfisk än vad vi kan föreställa oss. Jajamen.