Såg just på TVn, Landet runt, ett gäng damer som dansar och badar vinterbad. Wow, det vill jag också göra! Både dansa och bada i isvak. Jag har faktiskt funderat redan tidigare att jag ska fortsätta att bada i sommar även när det börjar gå mot höst. Jag kanske ska göra slag i saken och verkligen satsa på det. Det värsta är ju att man måste gå några steg innan man kan doppa sig, men det kanske vi kan lösa genom att lägga ut en tillfällig flytbrygga bara så man kan doppa sig snabbt.

Dansa vill jag också göra men jag har nu anmält mig 2 gånger till LineDance och första gången fick jag lunginflammation och andra gången kom Corona så det tar emot att anmäla sig en tredje gång. Vem vet när kurser kan komma igång igen.

Fåglarna är tydligen borta fortfarande men en fågel har i alla fall suttit i vår matautomat. Jag har fått dra upp kortet lite i storlek så skärpan är inte den bästa, men jag är så glad att jag i alla fall har fått se en fågel där. Nu börjar en ny vecka och denna gång blir det en arbetsvecka, hoppas jag. Man vet ju aldrig om lusten sviker. Önskar er en fin vecka.

Guld i skidskytte, så roligt att en åkare fick in ett sådant superlopp! Vilken känsla det ska ha varit att ta hem segern efter ett fullkomligt felfritt lopp och efter att ha kämpat och slitit. Vi blev alldeles knäckta här hemma.

I övrigt intet nytt. Inte en fågel har varit framme och smakat på godsakerna i fröhållaren, de har inte ens smakat på talgbollarna. Faktum är att vi inte har sett några fåglar överhuvudtaget. Det enda man ser när man tittar ut över sjön är enstaka skoteråkare.

Nu har vi fått beskedet att det ska gå att boka in sig för att få vaccin fr o m vecka 8. Ska vi våga tro på det?

Nu har vi i alla fall fattat beslutet att vi ska göra färdigt runt kaminen i vardagsrummet. Då behöver Livskamraten ett arbetsbord så jag ska börja göra i ordning hans arbetsyta i källaren på måndag. Visserligen är det ingen skillnad på vardagar och helgdagar för oss, men man måste ju se VM i skidskytte färdigt så helgen ska tillbringas i lugn och ro framför TVn.

Händer det något? Fågelmataren lyser alldeles tom, dvs tom på fåglar, bara maten är kvar. Nu förstår jag ingenting, det är som att alla fåglar bara försvunnit, inte en enda bevingad vän i sikte. Vad gör man? Ut och försöka locka fram några, nej, det är nog bara att vänta till dess att de återkommer från var det nu är de är. Paketet med kläder utplockade av en stylist har kommit. Det var med spänd förväntan jag packade upp kläderna, 6 stycken. Det var två klänningar/tunikor med kort ärm, en med rund hals och en med v-ringad. Båda hade knytskärp. Jag provade den första, tittade mig i spegeln och….gapskrattade. Jag såg ut som en tvättsäck ihopknuten på mitten. På med den andra, nytt gapskratt (lite ledset stråk i skrattet), denna gång såg jag ut som en tvättsäck ihopknuten högre upp, knytbandet satt alldeles under bysten. Fort av med dem, på med ett par fina tights, passade bra. En kort, mjuk jacka, passade bra, en mönstrad tunika – nja, ganska bra men jag såg ut som en brottare i blommigt linne. Den sista tunikan var jeansblå och den passade, kändes väldigt skön.

Jag gick ned, tog en kopp kaffe och funderade. Helt klart så har mina Corona-kilon gjort att min kroppsform har….utökats, kanske man kan säga. Det kändes inte ett dugg roligt att prova kläder nu. Den fina blå tunikan kostade nästan 900 kronor och det känns för mycket. Nej, det är bara två saker att göra – returnera alla kläder tillsammans med ett brev att jag avstår från nya kläder till dess att jag fått (gått) bort några av mina överflödiga kilon. Den andra saken – promenera mera och snabbare. Sedan lade jag till ytterligare en sak – mindre fikabröd och godis. Har jag någon karaktär kvar efter dessa månader av Corona-isolering? Njae, men måste försöka.

Bilen är servad och klar, men den ska jag inte använda utan nu är det promenader som gäller. Jag åkte och lämnade in bilen på förmiddagen igår och den alldeles utmärkta receptionisten gav mig en liten utskällning över att jag hade en lapp med reg.numret på nyckeln, det får man absolut inte ha. Vidare gav hon mig bra instruktioner om var man slår på lyset och var bensinknappen var samt påpekade att jag måste vara tillbaka före 17.00 med lånebilen tankad. Så blev det skidskytte och wow! så spännande det blev. Vilka duktiga tjejer, killarna var snäppet sämre. Det blev så spännande att jag glömde allt vad lånebilar gäller. Klockan var 16.30 när jag tittade på den och bilfirman som ligger i Timrå. Det blev en snabb åktur, aldrig över 110, men hela tiden ca 109. Jag hade glömt både telefon och glasögon hemma, jag kunde inte se någon klocka i bilen så det blev till att stanna lånebilen alldeles utanför dörren, rusa in och förklara vilken bil jag skulle hämta samt fråga om jag skulle hinna tanka lånebilen innan jag parkerade den. Nu hade receptionisten gått hem men mekanikern som stod bakom disken lugnade mig med att det gick bra om jag skyndade mig. Rusade ut, tankade och in med nyckeln till lånebilen. När jag öppnade dörren till min egen bil visade klockan 17.00. Lite skärrad var jag så det blev till att stanna på Bommengrillen och köpa thai-mat innan jag åkte hem.

Så idag blir det till att ta det lugnt!

Det har varit lite tråkigt att många fåglar försvunnit sedan vi högg ned den stora tallen utanför uterummet. Det var så mysigt när jag satt vid datorn vid morgonfikat och kunde se dem klättra runt, ibland med huvudet nedåt, ibland i cirklar runt den tjocka stammen. Det var en del av morgonmyset så det saknar jag. Igår köpte vi en fågelmatare och hängde den utanför uterummet. Fulla av förväntan har vi tittat till fröhållaren men inte en fågel har synts till. Var håller de hus idag? Är det någon fågelkonferens på gång någonstans? Har alla packat sina ryggsäckar och flugit söderut? Jag får nöja mig med att titta ut över isen istället och se hur solen gnistrar i den vita snön, det är så vackert.

När jag sitter här så kom ett sms på telefonen. Nu har paketet med kläder jag beställt på prov kommit så jag måste hämta det idag. Så spännande! Inte mindre än 6 plagg har stylisten plockat ihop. Jag hoppas så att åtminstone något av plaggen är bra. Dags att sätta på motorvärmaren! Sköt om er.

Så har snart söndagen passerat. Silver och brons för sprintarna, en lång promenad tillsammans med två par grannar, lite broderi och that´s it. Nu har man middagen att se fram emot och sedan blir det till att fortsätta slappa i soffan. Dj-vla virus, fräser jag elakt, jag är less, jag längtar efter att få krama mina barnbarn…Räknar till tio…ett…två…tre…fyra…fem…sex…sju…åtta…nio…tio….så nu känns det lite bättre.

Jag tror att alla är lite less nu, men jag borde inte klaga. Vi har det så bra man kan ha utifrån situationen. Vi har börjat titta på en insats till vår öppen spis. Som regel gör vi upp eld i den åtminstone en gång per dag, men när vi lät bli att elda så insåg vi att den suger ut mycket värme ur rummet. Så nu har Livskamraten täck för den tillfälligt och det blev mycket bättre, om än inte så vackert.
Nu ska vi åka till någon kaminfirma och se vad det finns för insatser att sätta in, med fläkt så får vi lite mer nytta av spisen plus att den inte kyler ner rummet när vi inte eldar. Man ska ju inte elda för kråkorna heller, som man brukar säga.

Så veckan är fullbokad (nästan): måndag kaminaffär, tisdag bibliotek, onsdag lämna bilen på service, torsdag, fredag, lördag och söndag troligen broderande och TV-tittande. Jag längtar efter våren,

Fantastiskt så roliga skidåkare vi har i sprint! Det är helt otroligt att titta på dessa duktiga skidåkare. Nu är tävlingarna slut för idag och travtävlingarna har tagit vid. Jag är så trött, så trött idag så helst vill jag lägga mig i soffan och ta en tupplur före middagen. Lite grand har jag uträttat idag; klyvt några vedklabbar och skrivit av ytterligare brev från mamma till pappa,  daterat 16/9-1941. Nu har jag börjat fundera på att jag ska låta trycka upp några ex avskriften av breven, kanske tillsammans med familjeträdet, det vore väl något att lämna vidare till syrrans och mina barn? Jag ska kolla upp vilka möjligheter som finns, hur många ex man minst måste beställa och förstås, till vilken kostnad.

En sak som idrotten för med sig är att man med gott samvete kan broder i lugn och ro. Senaste alstret ser idag ut så här:

Nästa broderi ska bli med blommor i blått, om det nu blir blommor, kanske jag gör några fåglar, kanske…… möjligheterna är ju oändliga. Så roligt detta att brodera på fri hand, rita upp mönster, välja färger och stygn alldeles utifrån mitt eget huvud. Bara fantasin sätter stopp. Kan varmt rekommenderas!

Sol, varmt, vit snö, kan det bli bättre på en promenad? Jag saknar mina promenadkompisar som jag hade i Holmsund, men jag njuter i stora drag av den härliga naturen här vid promenaderna. Idag när jag gick förbi ko-restaurangen så hade korna fått nytt underlag överallt, hö i hagen så de stod och åt upp sitt golv. Hö på plattan där de ska stå och äta plus naturligtvis massor med hö i matrännan. Hö inne i kojan där de kan ligga och njuta och plocka åt sig några hö-strån som extra tilltugg. Jag blev tvungen att sätta ett bindestreck mellan hö och strån för annars kan man läsa det som ett höst-rån till skillnad från ett sommar-rån.

Sverige är ett svårt språk, som vi i familjen brukar säga. En härlig promenad var det i alla fall där jag mötte två grannar som ville prata bort en stund. Jag blev så livad av det att jag gick ner till grannarna som haft Covid-19 bara för att få prata lite till. De hade kollat upp att de hade antikroppar och minsann, det hade de. Jag är så avundsjuk! Jag vill också ha antikroppar. Nå ja, det är väl bara att vänta på att vi i Fas-2 får börja vaccinera oss. Till dess fortsätter vi att hålla oss undan från folk. Middagen är avklarad. Nu tror jag att det är dags för lite broderier. Sköt om er

Jag har suttit i telefon ganska mycket de två senaste dagarna. Jag har varit pratsugen och tydligen har fler varit det. Roligt tycker jag, visst kan man hålla kontakt genom sociala medier men det är ändå bättre att få pratas vid. Idag har jag tänkt tillbringa en del tid i källaren, sköta om blommorna och förbereda dem inför våren. Det låter väl fint, som att jag gör något märkvärdigt men egentligen betyder det bara att jag ska vattna blommorna, klippa ned lite rangliga stänglar och öka antalet timmar på timern till växtlampan. Så enkelt är det.

Mitt citronträd som står här bredvid mig på bordet har snart tappat alla blad. Det ser inte så fint ut men jag vet att det gjorde så förra vintern också så jag inväntar sommaren med förtröstan, duschar kvistarna, sprayar med ohyremedel och försöker sköta om det så gott det går.

Nu ska vi iväg till Gasoldepån med den andra av våra gasoltuber. Då ska jag hoppa av vid biblioteket och hoppas, hoppas att det är öppet. Jag är lite osäker på om de har uppdaterat informationen om öppet-tider efter den stängda perioden.

Intet nytt här vid sjön alltså, förutom då att man ändrat kriterierna för Fas-2 gällande Covid-vaccinationerna. Nu ingår 65+ i denna fas så det betyder att Livskamraten och jag får vaccineras samtidigt. Så bra!

Idag har vi haft besök, ett kort sådant men de lämnade sin hund här. Så idag har jag haft hundsällskap på min promenad. Hanhund och ni vet ju vad det innebär, småskvättande än här och än där. Ändå höll jag honom kort så han inte fick skvätta vid någons infart. Vi gick långt i alla fall och det var riktigt skönt. Det händer ju lite saker när man är ute och rör på sig. En grävmaskinist som gräver för fiber, en granne som vill prata bort en stund. Däremellan fick hunden ”läsa tidningen”, dvs alla intressanta kiss- och bajsspår.

Nu har vi ätit kyckling i ugnen och potatisgratäng och snart är det dags för en hundpromenad igen. Om det inte vore så kallt skulle jag borsta honom utomhus för det kan behövas känner jag. Men det bär emot att sitta ute och borsta. Nej, det får bli en promenad igen och sedan blir det till att sitta i soffan och brodera, då håller sig hunden lugnast. Rör jag på mig så har jag honom i hälarna hela tiden och det är lite jobbigt. Nej, det blir återigen en lugn kväll.

Idag har vi varit ute och handlat, skäms nästan när jag tänker på det. Vi har munskydd med oss i bilen men vi gick utan, först inne på Jula, sedan på Clas Ohlsson. Inte nog med det, sedan blev det ett besök på Bauhaus för att sedan avsluta på ICA i Njurundabommen på väg hem. Vi hann också med ett besök på Gasoldepån. Usch, måtte vi inte fått med oss något elakt virus hem. Affärerna har verkligen tagit sitt ansvar i denna epidemi, grön-röda lampor i ingången till mataffären. Separata in-respektive utgångar på Bauhaus plus att de infört snabbkassor på samma sätt som IKEA. På blomsteraffären har de 25 korgar i en hög ute, finns det inga korgar så får man inte gå in. Plus att de människor man möter tar ett steg åt sidan i dörröppningar eller om våra vägar korsas. Helt enkelt, jättebra följer man råden från FHM tycker jag.

Vår fina handelsträdgård söker medarbetare och oj, vad jag önskar att jag vore yngre. Då skulle jag söka plats direkt. Tänk att få jobba i en handelsträdgård! Så underbart, plantera om småplantor, vattna, bära jordsäckar, packa upp fröpåsar plus allt det andra, få hjälpa människor att hitta rätt blommor och plantor. Men, man är ju en glad pensionär så det är bara att låta yngre människor få arbete, suck.

Jag lägger in en bild på mitt sista broderi igen. Nu har jag avslutat det, Marja