Intet är som väntans tider…

Sitter och väntar på att klockan ska bli 8.45 så jag kan ringa Neurokliniken. Märkligt vad tiden går långsamt när man väntar på något. Igår var en smått absurd, men faktiskt bra, dag. Jag gjorde i ordning en massa legala dokument, fick dem bevittnade och kunde sätta in alltihop i en snygg plastficka. Där finns nu allt som behövs om det värsta skulle hända. Jobbigt men bra. Faktiskt så jobbigt att jag tillbringade hela eftermiddagen sovandes på soffan. Jag har också planterat om nästan alla små plantor i större krukor så de inte behöver vattnas så ofta. Idag ska jag fortsätta jobba med blommorna. Väntar också på leverans av en mindre frysbox. Då kan vi förvara bär och grönsaker samt bakverk i den och använda den vi har i köket till sådant som ska ätas upp relativt snabbt.

Ute är det grått och disigt. Svanarna skymtar bara som vita fläckar mitt i allt det gråa. Desto mer liv är det i fågelautomaten. Livskamraten har fyllt på med nya talgbollar och ryktet om påfyllning spred sig tydligen snabbt för det kom fåglar direkt för att få frukost. ”Early birds” kan man säga. Så heter företaget som levererade paketet från apoteket direkt i brevlådan, trevligt namn på ett företag.

Vill ni veta hur jag känner mig idag? Denna bild som jag tog i går kväll från sovrumsfönstret motsvarar mina känslor. Ibland säger en bild mer än ord.