Mitt-i-veckan-blues

Nu har jag varit och kollat hörseln enligt konstens alla regler. Det var inte mycket kontakt jag hade med killen som utförde provet, men jag hann ändå tänka: han är inte service-minded. Ni vet, en del personal man möter ger en känsla av att de är en gammal vän, glad och trevlig. Man säger några ord till varandra och allt känns bra. Så kändes det inte igår, tråkigt nog. Jag fick mer en känsla av att han bara ville klara av uppgiften punkt slut. Nåja, jag hör i alla fall fortfarande inget på vänster öra och börjar ana att det är så det kommer att vara. Livskamraten är inte den som talar högt så det förekommer en hel del va? hos oss nu.

Livskamraten satte upp det nya parasollet vid söderväggen och det blev riktigt bra. Nu kan vi sitta där i skuggan och dricka kaffe på eftermiddagen. Härligt.

Idag är ingen bra dag. Jag vill så gärna göra klart allt med alla småplantor, men vill inte böja mig framåt. Det har snurrat till i huvudet ett par gånger medan jag grävde ned krasse-plantorna så nu ska jag bara vila resten av dagen. Förutom en stund hos fotvården förstås, det ser jag fram emot. Jag skall låta henne måla tånaglarna i en vacker mörklila färg och se om jag kan övertala henne att måla fingernaglarna i samma färg.

Nu går jag och lägger mig en stund. Sköt om er!