Tiden lider….. eller springer kanske

Tiden har bara sprungit iväg, orken har varit i botten och jag har bara funnits till. Idag hade vi i alla fall avslutningen på vår Läsecirkel, komplett med skink/leverpastejsmörgås, hemgjord senap, hemgjord inlagd gurka och rödbetssallad. Det blev inte så mycket läst, men mycket prat. Vi har så trevligt tillsammans.

Avundsjukan river och sliter i mig när jag sitter med dessa äldre damer, alla över 80, och de pratar om att de väljer att vara ensamma på julaftonen eller att fira med sin syster. Jag vill också fira med min syster! Varför fick hon avsluta sitt liv vid 68 års ålder?! Vi kunde väl fått fortsätta att vara tillsammans och fira jul och nyår, bli 70, 75, 80 år….. På något sätt så tog man det för givet, pappa fick vi fira 90-årsdagen tillsammans med, mamma enbart 82-årsdagen, men det är bra fler år än 68! Jag är 7 år yngre än syrran och nu går jag mot 69, jag har alltså blivit äldre än min syster fick bli. Hon fattas mig….

Men karlarna är det kortare hållbarhet på, det är mest damer som man stöter på i PRO och de allra flesta har förlorat sina respektive. Så sorgligt! Humöret är inte riktigt på topp. Kanske vårt köksprojekt bidrar till de tunga molnen. Det går långsamt med att få upp de nya överskåpen. Vi tar det lugnt, jag som har blodförtunnande medicin ser mer och mer blåslagen ut. Jag får nya blåmärken på alla omöjliga och möjliga ställen och Livskamraten har så ont i axeln att vi måste vila lite nu och då. Det är nog bara att acceptera att vi kommer att få fira en stökig jul. Men vi är i alla fall tillsammans.