Denna dag som idag är

Idag blev det ett nytt försök med att gå en promenad. Ända till brevlådan tog jag mig med stappliga steg, trots Icebugs, men sedan vände jag om. Det är för riskabelt att gå ute i denna halka. Så det blev en inomhusdag idag. Vad hittar man på då? Jo, man sätter sig och tittar på Pinterest. Herregud, vad folk är påhittiga! Som alltid vaknar begäret efter att göra något och idén att göra en slags ”totempåle” av armeringsjärn dök upp i huvudet. Så nu har jag skissat upp lite olika former som jag kan gjuta i för att därefter måla och trä upp på ett armeringsjärn. Exempel på former: rund – ballonger i olika storlekar, lätt att gjuta i, mjölkkartong eller kanske hellre en liten gräddkartong, en tablettburk att såga itu, tejpa ihop med silvertejp och gjuta. Då får man en liten liten ring. Alla formerna ska ha ett genomgående hål för att kunna trä upp. Sedan ska jag köpa en hjärtformad godisask så jag får ett hjärta också. Eventuellt kan man avsluta med en blomma högst upp. Haha, nu blir det till att samla ihop olika förpackningar så jag kan börja gjuta. Ibland undrar jag om jag har alla hästar hemma!?

Mammas knappburk har tagits fram, ska se om jag kan använda någon liten knapp till tomtenissens kakelugn. Tänk så många timmar jag suttit med denna ask och lekt med knapparna. Jag kommer inte ihåg vad jag lekte för lek, men roligt var det. Jag kan inte förmå mig att slänga burken, det är alldeles för många minnen förknippade med den. Är det någon idag som sitter och sprättar bort knappar från plagg som ska kasseras? Nej, tänkte väl det.

Titta bara på dessa två knappar, så fina. Det syns inte riktigt på bilden men den vänstra är vågig och räfflad på en del av ovansidan. Den måste ha suttit på någon snygg kappa kan jag tänka mig. Nu blev jag sentimental igen. Varför blir man mer sentimental med ökande ålder? Ibland tänker jag att det var så mycket som förlorades när min syster gick bort. Det är ju bara jag som minns det som hände i vår familj när jag var liten. Det som hänt efter min 18-årsdag kan jag alltid dela med Livskamraten, han har ju funnits med sedan dess. Nu ska jag gå och ge honom en kram för gemensamma minnen och sedan stuvar jag undan den sentimentala sidan och lagar lite mat. Livet går vidare.