Så är det ibland!

Vattengympan avklarad. Tycker själv att det gick bra. Musiken gick bra, alla jobbade på och jag fick bra feedback efteråt. Feedback är viktigt för oss människor. Alla behöver höra att man klarar sig bra, att man kan göra på detta sätt så blir det ändå bättre. Jag är nöjd.

Sedan har vi besökt maken till vår kära granne ”på andra sidan sjön”. Han har tyvärr blivit dement så att han inte längre kan bo ensam hemma. Han har inte fått höra än att hustrun gått bort. Men oh så han pratade om henne. Vart hon har tagit vägen, varför de inte är tillsammans. Vi sade, som vi tidigare sagt, att hon är sjuk och på sjukhus. Så tacksam han var för att vi berättade det. Han bad oss hälsa till henne. Vi ville bara gråta. Men vi har lärt oss vad som lockar fram glada minnen och det är att påminna honom om hans arbetsplats. Då bubblar det ur honom glada minnen, vi drack kaffe och hade riktigt trevligt en stund.

Människan är som en bägare. Man fyller på med allt här i livet. Till slut blir bägaren full och kan börja rinna över. Då är det gamla tider som ligger längst ner i bägaren som blir kvar. Så är tidens gång.

Vi stannade till vid Systembolaget och köpte oss varsin flaska rödvin. Nu ska jag ta ett glas till middagen och vet att det gör även grannen längre ner på vägen. Så tänker vi en stund på dem som fanns ”på andra sidan sjön”.