Svetten lackar, solen strålar, vattnet glittrar – dag efter dag, kan det bli bättre?

I går hade vi middagsfrämmande, de kom seglande på sin lilla flotte och lade till vid vår lite större. Sedan satt vi ute ända till långt in på kvällen. Det blev så mörkt att jag fick tända utebelysningen och vilken effekt! med murarna och blommorna så blev det ändå mer Medelhav än i dagsljus. Otroligt mysigt.

Vi var också och handlade lite virke till vår nya bastu. Självklart gynnar vi bonden som driver en liten brädgård alldeles runt hörnet. Han berättade att vår stugbyggare, Knutte, brukade handla hos honom. Till största delen handlade han armeringsjärn, ni vet av den långa sorten. För att kunna transportera hem dem så lade han ut dem på marken, körde sedan sin lilla SAAB över järnen och band fast dem i kofångaren framtill och baktill. Sedan åkte han glatt iväg med armeringsjärnen liggande under bilen. Ganska läckert att tänka sig. Han var en påhittig man, det är då ett som är säkert.