Etikett: bröllop

Värmen tar lite kraft…

Av , , 2 kommentarer 10

Vi har haft lyckan att få umgås med lilla L idag. Ett rent nöje att få vara med en sådan pratsam, glad, retsam, klok liten solstråle som styr oss med säker hand. "Kom" säger hon och då gör vi som hon säger.

Vi har också för första gången fått besök av vår senaste medlem i familjen, 8 dagar gamle J som lugnt låg och slumrade i skuggan. Slumrade till dess hungern slog till och du milde, vad den slog till plötsligt och häftigt. Vad månne bli av den lille gossen om  han tänker fortsätta att vara så krävande.

Nu har alla åkt iväg och jag har varit ute och fyllt igen hålet i rabatten ut mot gatan. Det ser inte roligt ut kan jag tala om, men jag tänker lämna framsidan åt sitt öde. Det känns inte som att det är lönt att försöka plantera och ordna till när det nu är så varmt och torrt. Det får vi ta senare mot hösten.

Nej, duscha bort lite av jorden och ta det lugnt en stund, det är vad som behövs just nu. I kväll är det den 17/7, i morgon är det två månader sedan pappa gick bort. På de två månaderna har vi hunnit med ett bröllop och ett nytt barnbarn. Inte undra på att man känner sig lite trött och helst bara vill vara ifred, eller bara göra roliga saker resten av sommaren.

2 kommentarer
Etiketter: , , , , ,

Jocke

Av , , 2 kommentarer 11

När vi kom hem efter midsommarhelgen så väntade oss en liten överraskning. Jocke nymfparakiten, numera kallad utbrytarkungen Houdini, fanns inte längre i sin bur utan flög fritt i huset. Dottern som kom till huset först hade stängt in honom i vardagsrummet, satt buren på soffan och hoppades att han skulle ha vett nog att klättra tillbaka in i buren. Det vettet hade han förstås inte.

Jag som sett vilka mängder sk-t det ryms i en  nymfparakit uppskattade inte alls hans friflygning utan greppade honom burdust om den lilla kroppen och satte tillbaka honom i buren. Uppriktigt sagt så tror jag att han tyckte det var skönt att komma tillbaka "hem".

I morgon ska han på semester till min syster. Vi ska träffas på halva vägen för överlämnande av fågel, bur och mat. På ett sätt känns det skönt att bli av med honom, åtminstone för ett par veckor. Men samtidigt kommer jag att sakna hans glada kvitter när man kommer hem från jobbet och han hör min röst. Åtminstone någon som blir glad när man kommer hem 🙂

I morgon ska jag på bröllop! För första gången i mitt liv ska jag vara brudens mor! Ska jag gråta? Nej har jag bestämt mig för. Jag vill inte missa en sekund av detta bröllop. Inga disiga, dimmiga ögon ska förblinda mig, jag vill se. Gråta av glädje kan man göra en annan gång.

2 kommentarer
Etiketter: , , ,

Midsommarhelgen är över – lite kungligt

Av , , 1 kommentar 11

Att få åka genom halva Sverige är en förunderlig upplevelse, landet är så vackert! Dikeskanterna med sin rikedom av växter – lupiner, rölleka, nävor – så underbart. För att inte tala om alla dessa grässorter med sina vajande vippor! Blånande sjöar och gröna skogar, mjukt och välkomnande!

När jag nu är inne och skriver lite om Sverige så måste jag återkomma till prinsess-bröllopet. Jag tyckte det var så fint, att mitt i all pompa och ståt få in så mycket personligt, sådan innerlighet och värme, det var verkligen DERAS bröllop. Allt från Daniels handskakning med släkting utanför kyrkan till ärkebiskopens tal som verkligen lät som att han riktade sig personligt till de två individer som stod framför honom, till tåren på brudgummens kind. Han har tydligen fått kämpa för att visa sig värdig prinsessan, han har säkert fått möta både en och två drakar under tiden, och han besegrade dem alla, härligt!

Talen som herrarna Westling höll var helt lysande. De fåniga skriverier som kommit senaste dagen om att Daniel tränat på att tala, att han haft hjälp med granskning av sitt tal, det är rent dumt snack.

Var och en som har varit i den situationen att man förväntas hålla tal vet att för att få till ett bra tal måste man öva, repetera, tänka igenom allt om och om igen. Själv har jag vid många tillfällen mumlat för mig själv, stått i badrummet och hållit tal framför spegeln, suttit i bilen och pratat. Fördelen med det är att när man fått in hela talet i huvudet så kan man prata "fritt", dvs man behöver inga manuslappar. Även om man tappar bort någon ordvändning så kan man följa den röda tråden. En eloge till herrarna Westling.

Något jag inte gillar är den styling Daniel fått genomgå (velat genomgå?). Varför måste just han vara så slätkammad, så stylad i dessa opersonliga glasögon (ja, ja jag vet att en Bernadotte-släkting har designat dem, men uppriktigt sagt….) Killen ser bra ut och jag hoppas att han får vara lite mer avslappad längre fram. Titta på andra kungligheter från diverse land: skägg, ölmage, lockar ända ner på halsen etc. Den nye prinsen behöver inte bevisa för det svenska folket att han duger. Sköter han sina plikter, så länge vi har monarki, så är det bra. Han ska absolut inte behöva bevisa något överhuvudtaget för de "blåblodiga", näringslivet, media eller andra. Jag önskar brudparet lycka till och hoppas att de får fortsätta vara lika lyckliga som de verkar idag.

Sist, en liten hemlighet: jag ska visst på bröllop den 1 juli, alltså nu på torsdag. Panik, vad ska jag ha på mig? Ett utomhusbröllop –  hur ser väderleksrapporten ut?

1 kommentar
Etiketter: , , , ,

Två-årsdagen

Av , , 2 kommentarer 5

Tänk att det är två år sedan sonen gifte sig. Tänk att det är två år sedan vi åkte den långa vita limousinen till en av de vackraste stränderna på Oahu, Hawaii. Tänk att det är två år sedan vi stod på stranden och tittade på de vackra ungdomarna, att vi fick se deras allvarliga, lyckliga ansikten när de uttalade sina löften till varandra. Tänk att de ville ha sina svärföräldrar med på denna resa till andra sidan jordklotet. Det tackar vi för och hoppas att de har det lugnt och skönt ikväll och verkligen känner sig tacksamma för att de har varandra.

Vi kom aldrig ens ihåg att det var Allhelgona den dagen, inte förrän vi kom till restaurangen där vi skulle äta bröllopsmiddag och servitrisen, en alldeles förskräcklig häxa, dök upp och tog hand om oss. Till sin hjälp hade hon en urringad, tjusig kvinnlig polis. Mysigt var det, och gott! Det var väldigt fascinerande att se alla fantastiska utstyrslar folk hade på sig. Den som tog priset var ändå killen i mc-dräkt, komplett med hjälm och allting. Hans uppgift var att fylla på vatten i glasen, men det var inte lätt….han hade nog fyllt sig själv med annat än vatten så han fick lov att ha lite styrhjälp av de andra i personalen.

Tänk att jag fick uppleva allt detta! Ibland är det inte dumt när "barna" hittar på dumheter….som att åka till Hawaii för att gifta sig.

2 kommentarer
Etiketter: ,