Etikett: hunden

Vardag, fast semester

Av , , Bli först att kommentera 5

Vardagen har infunnit sig, eller nästan, jag har ju semester! Snön har fortsatt att vräka ner, men mellan skottningarna så har jag faktiskt börjat jobba med de fyra stolarna från stugan.

Ursprungligen ser de ut så här                                                 

 

Nu har jag börjat tvätta, slipa och ta bort tyget. Då ser de ut så här, det är riktig gammal fyllning i sitsen med en ordentligt nedsutten grop i mitten. Vete sjutton hur jag ska klara av att få detta snyggt. Jag vet inte riktigt vad det är för "lurv" de använt som fyllning.

Övrigt då? hunden är nyduschad igen, borstad och klippt, blir snyggare och snyggare. Tjejerna har latat sig hela dagen. Nu har vi ätit middag och avslutat med att grilla marschmallows. Det var inte dumt faktiskt, men det måste vara riktiga barbeque-godisar för att de ska få den där riktiga "smälta" känslan.

Imorgon bär det av till sta’n på förmiddagen. Eftermiddagen ska tillbringas på badhuset här i Holmsund tillsammans med barnbarnen. Min roll blir då att simma lite motionssim och för övrigt serva med fika när det passar fröknarna. Men ibland brukar jag överraska dem och släppa loss ordentligt med olika flytetyg. Det är det som är det bästa med att ha barnbarn med. Då får man ta fram barnet som fortfarande gömmer sig inuti kärringen!

Eventuellt ska lilla L göra sin debut på Aquarenan, då ska jag ha kameran med, det lovar jag.

Fönstertankar

Av , , 8 kommentarer 4

Hunden Gimli och jag har varit ute på en långpromenad. När vi går tillsammans så minns jag de hundar jag haft tidigare och alla oändliga timmar vi promenerat tillsammans. Snön knarrar under skorna och himlen välver sig djupblå över oss. Överallt är det vackert smyckat och livet känns väldigt skönt. Dessa stunder är mörkblå pärlor i mitt livs halsband.

Det ser så ombonat ut överallt, jag njuter av att betrakta alla vackra julscenerier. Men så passerarar jag ett kvarter med nybyggda hus. Många av husen har höga fönster från golv till tak och helt plötsligt ser jag utifrån vägen rakt genom hallen och ända in i badrummet. Nu vet jag att de har svarta handdukar i det huset minsann. Jag börjar fundera lite över dessa höga fönster; många har ju satt upp självhäftande plastdekor eller lamellgardiner, men några har helt öppet. Vänjer man sig vid detta att det är full insyn i huset, i många fall insyn rakt genom huset och ända ut på baksidan?

Jag tror inte att jag skulle klara av att ha det så, alltför ofta travar jag omkring lite väl avslappat klädd och har det lite för stökigt omkring mig. Hade jag stora härliga fönster överallt så skulle jag nog ha meter och meter av gardiner att dra för och då tappar ju fönstren lite av sin mening.

Vi har absolut ingen insyn mot gatan i vårt hus. Baksidan där vi har större fönster är också väldigt insynsskyddad. I sovrummet har jag träpersienner, långa gardiner och dessutom svarta gardiner som jag drar för över natten. Tidigare tänkte jag att det var ljuset jag ville skärma av, och jag kämpar alltid efter att mörklägga rummet när jag sover annanstans än hemma. Men, när jag tänker efter, i sovrummet i stugan har jag inga gardiner överhuvudtaget och jag älskar att se stjärnorna på himlen om jag vaknar till på natten. Sovrummet ligger på andra våningen så där kan ingen titta in. Troligen är det alltså för att förhindra insyn som jag drar för gardinerna. Där ser man, alltid lär man sig något nytt om sig själv!
Vårt härliga fönster i stugan, jag längtar efter att få åka dit och se hur det ser ut i vinterskrud!