Etikett: tankar

Söndag

Av , , 4 kommentarer 12

Söndag och inte en djup tanke inom synhåll. Lilla L kom förbi i går och har tillbringat natten här. Finns inget bättre sällskap. Denna sociala, pratsamma och glada snart treåring som fyller hela huset med glädje när hon är här. Igår kväll ville hon bada skumbad så mycket skum blev det. Farfar fixade ett riktigt härligt bad som de små båtarna bara försvann i, precis som det ska vara.

I dag gick vi ganska tidigt till lekparken och hade med oss spade, små pannor och tillbringare så vi riktigt kunde gegga med den blöta sanden. Lilla L gjorde en pizza åt mig, men den blev visst inte så bra, den var "jätteäcklig" sade hon. Jag var nöjd i alla fall.

Tog mig en titt i rabatten i dag, visst måste man beundra de små blommorna som kämpar! Här är kämparna för dagen:

Krokus i parti och minut.

Här kommer en blivande tulpan och sticker upp ur snöhögen, det kallar
jag kämpaglöd.

4 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Vågar man förändra sitt liv?

Av , , 4 kommentarer 11

Tänker djupa tankar i dag. Har börjat komma till insikt om att jag nog inte klarar av att arbeta ända till 65 år. Men om man måste sluta arbeta tidigare, vad ska man då göra?
Ska man bo kvar i ett hus som jag älskar, men som faktiskt är onödigt stort.

Fördelen med det är ju närheten till barn och barnbarn och att det ligger väldigt bra till med närhet till all tänkbar service man kan tänkas behöva.

Eller ska man satsa på att göra SpanskaVillan till ett året runt-boende, alltså dra in året runt-vatten, göra i ordning badrummet på övervåningen, sätta in en tvättmaskin. Älskar huset, men rent praktiskt så är det kanske inte det bästa alternativet med sin branta tomt och längre avstånd till service.

Eller ska man sälja huset och satsa på att bo i ett varmare land under vintermånaderna? Fördelen med det är att Livskamraten sannolikt får leva med mindre värk, jag har inget emot att leva ett vardagsliv utomlands.

Den stora nackdelen är förstås avståndet till nära och kära. Visst kan man bjuda ner dem under skollov, men ändå…..den nära vardagen förlorar man ju.

Tankar, tankar – det måste nog mogna fram, än är det inte aktuellt med någon förändring. Kanske skulle kolla om det finns några regler för om man väljer att göra ett fritidsboende till ett året-runt-boende, det kan vara en start. Det är ju inte fel att ha vintervatten så man lättare kan vara där på vintern. Tur att man inte behöver bestämma sig redan i alla fall.

4 kommentarer
Etiketter: , , , , ,

Tankar som dyker upp

Av , , 3 kommentarer 8

I torsdags var jag på lasarettet med mitt barnbarn. På väg därifrån stötte vi ihop med  neurokirurgen som opererat mig två gånger, en gång vid hjärnblödning (brustet aneurysm) och sedan ytterligare en gång för mitt andra aneurysm.

Han såg inte mig och jag noterade bara: titta där är han som opererade mig. Men idag när jag var ensam ute och körde bil en längre sträcka så dök han upp i huvudet på mig. Jag såg honom framför mig när jag vaknade upp efter min andra, planerade, operation. Han var omgiven av en mängd människor, däribland min livskamrat. Han stod böjd över mig, höll mig i händerna och ropade mitt namn gång på gång på gång. Efteråt har jag förstått att det var en mycket mer komplicerad operation, "nära ögat" som kirurgen sade till livskamraten.

Då visste jag inget om det utan jag minns bara hur jag frös, jag var kall ända in i själen, ville inte vakna, mådde så fruktansvärt dåligt. Jag minns kirurgens min när jag lyckades tala om när jag var född; lättnad. Jag minns min förtvivlan när man inte hittade en rondskål utan jag fick lov att spy där jag låg. Tänk ändå att mitt i eländet så försökte jag ändå luta mig över sängkanten för att inte kasta upp i sängen. Visst sitter god uppfostran i!?

Jag minns min fasa när kirurgen ville tala med livskamraten utanför rummet. Jag minns min lättnad när livskamraten kom in igen. När allt var uppstädat och upptorkat och han drog upp täcket över axlarna på mig och lade dit en filt. Jag minns när värmen började komma åter in i kroppen.

Tänk alla dessa känslor kom tillbaka bara för att jag mötte honom, min hjälte, min kirurg. Han såg mig säkert inte. Han minns mig med största sannolikhet inte. För honom var jag bara en skalle, en hjärna i högen, men för mig…Tack och lov för de kompetenta människor som finns omkring oss i vården!

 

 

 

 

 

 

 

3 kommentarer
Etiketter: , , ,