Järnvägens rätta värde?

Järnvägen som transportmedel har under lång tid behandlats styvmoderligt i samhället. De undflyende ickesvar som den nya infrastrukturministern gav i dagens Aktuellt skickar kalla kårar längs ryggraden. Tydligt är att ingen förändring kan skönjas. Tåget är ett alibi för ett samhälle som inte vill förändras. Tåget finns enbart för att visa att det finns ett alternativ – nånstans – även om det inte är tänkt att ha någon betydelse. Svenska Dagbladet startar en artikelserie om vårt förhållande till miljöhot. Tåls att reflektera på – åtminstone en timme. På kommunal nivå så känns frågan om tåg i allmänhet och pendeltåg i synnerhet som om den drunknar i en samhällsorganisation som är ogreppbar. Vem sitter på besluten egentligen? Trafikverket? Norrtåg? Landstinget? Regering? SJ? Riksdag? Kommuner? Konsumenten??? Vi förfäras över att världens länder inte kan komma ens i närheten av ett avtal om begränsning av koldioxidutsläpp, samtidigt som vi inte kan skapa ett hållbart resealternativ i vår egen landsdel. Vad sysslar vi med? Dags för skärpning!