Landsbygden – en minskande del av systemet.

Sveriges landsbygd avfolkas medan storstäderna växer så det knakar i betongen. Med färre invånare så försvinner underlag för viktiga näringar och samhällets service. Varje människa är fri att välja var hen vill bo. Det är dock olyckligt för vårt land då alternativen utanför storstäderna, för många människor, inte ens finns kvar. Den moderatstyrda regeringen försöker genom projekt som t.ex. ”matlandet” och ”skogsriket” stärka landsbygden. Även om tanken är god så påverkar den här typen av projekt väldigt marginellt, om ens alls. Det är de stora systemen som bestämmer var de ekonomiska resurserna hamnar och var människor känner att de kan bygga en framtid. Genom jobbskatteavdrag, slopade förmögenhets- och fastighetsskatter och rot- och rutbidrag så har pengar i större utsträckning omfördelats till de som redan var ekonomiskt starka. Och de ekonomiskt starka bor i väldigt liten utsträckning på landsbygden. När vi samtidigt har en så hög arbetslöshet, framförallt bland unga, så går spiralen på landsbygden neråt, och i storstäderna uppåt. När regeringen nu planerar att införa ytterligare jobbskatteavdrag så är det inte bara ytterligare en omfördelning av pengar från de som inte har lyckats att få ett jobb, till de som har. Det är också en förstärkning av resursstarka storstäder på landsbygdens bekostnad. Om detta är bra eller inte får var och en bedöma. Jag tror dock att många med mig känner oro för vart Sverige är på väg då 129 av 290 kommuner minskar sin befolkning.