Landsbygden – en minskande del av systemet.

Sveriges landsbygd avfolkas medan storstäderna växer så det knakar i betongen. Med färre invånare så försvinner underlag för viktiga näringar och samhällets service. Varje människa är fri att välja var hen vill bo. Det är dock olyckligt för vårt land då alternativen utanför storstäderna, för många människor, inte ens finns kvar. Den moderatstyrda regeringen försöker genom projekt som t.ex. ”matlandet” och ”skogsriket” stärka landsbygden. Även om tanken är god så påverkar den här typen av projekt väldigt marginellt, om ens alls. Det är de stora systemen som bestämmer var de ekonomiska resurserna hamnar och var människor känner att de kan bygga en framtid. Genom jobbskatteavdrag, slopade förmögenhets- och fastighetsskatter och rot- och rutbidrag så har pengar i större utsträckning omfördelats till de som redan var ekonomiskt starka. Och de ekonomiskt starka bor i väldigt liten utsträckning på landsbygden. När vi samtidigt har en så hög arbetslöshet, framförallt bland unga, så går spiralen på landsbygden neråt, och i storstäderna uppåt. När regeringen nu planerar att införa ytterligare jobbskatteavdrag så är det inte bara ytterligare en omfördelning av pengar från de som inte har lyckats att få ett jobb, till de som har. Det är också en förstärkning av resursstarka storstäder på landsbygdens bekostnad. Om detta är bra eller inte får var och en bedöma. Jag tror dock att många med mig känner oro för vart Sverige är på väg då 129 av 290 kommuner minskar sin befolkning.

7 kommentarer

  1. Kai Pärnänen

    Mycket starkt skrivet! Detta var nog en av de bästa sammanfattningar jag läst på glesbygdsproblematiken generellt och vårt inlandsproblem speciellt.
    När man urholkar servicen genom att sälja ut samhällsnyttiga funktioner och urholkar fördelningspolitiken kommer alla politiker vara tvungen att prioritera ”de flesta” och miniminivån ”för alla” blir lägre och lägre.
    Tack Krister…

    • Krister Andersson (inläggsförfattare)

      Det finns en hel del som skulle kunna åtgärdas, vilket jag återkommer till. Hög skatt på arbete och nästan ingen på miljöpåverkan driver spiralen i storstadskommunerna, medan exploaterade områden i landsbygd står sig slätt.

      • Karl-Gustav Sjöström

        Mot innehållet har jag inget att invända utan delar tvärt om
        det du tar upp, men som sagt svårtläst eftersom det presenteras i ett ett enda stycke.

  2. jerome

    Hej! En bra analys som i nästa steg bör utmynna i en politisk strategi för hur delar av landsbygden bör utvecklas. Jag tror att denna är en demokratisk socialism som utgör den enda möjligheten till detta då den fria kapitalismen under borgarklassens överbyggnad knappast tar hänsyn till annat en än optimerad profitkvot. Men hur görs detta konkret??

    • Krister Andersson (inläggsförfattare)

      Om resurser från exploatering i mycket större utsträckning skulle stanna lokalt så skulle landsbygden ha mer rörelsefrihet och makt att styra sin egen utveckling i stället för att förlita sig på alla dessa ”bidrag” från centralt håll. Höjda avgifter för användande av naturresurser som mineral, vatten och skog vore rimligt. Att det behövs en större styrning av marknadskapitalismen för att lösa framtida miljö- och resursproblem är nog många överens om. Mer demokrati och mindre kapitalism med andra ord. Socialism i dess realiserade form tror jag inte på. Vad som menas med ”demokratisk socialism” är jag inte klar över.

Lämna ett svar till Krister Andersson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.