Natt på akuten = tre månadshyror

Idag har det varit jag och min röda morgonrock hela dagen, eftersom jag haft "tvättdag". Det innebär inte att jag har morgonrock bara för att jag tvättar kläder utan att jag måste ha morgonrocken eftersom alla underkläder har befunnits sig i tvättmaskinen. Och sen torkar jag au naturel vilket är ett fint uttryck att jag inte har tillgång till torktumlare utan måste vänta tills det självtorkar i den fuktiga och unkna tvättstugan.

Medans jag väntat på tvätten har jag sett på amerikanska sjukhusserier. Jag håller på att se på tre stycken olika serier just nu men jag kan inte riktigt njuta av serien på ett sånt där härligt "hjärnan-går-på-autopilot"-tillstånd. Utan jag hakar upp mig på försäkringar, priser,  konstiga detaljfel och så vidare. Till exempel i en scen så hamnar en kille på akuten och blir omplåstrad, han får spendera natten utan några egentliga åtgärder men om man ska tro hans kompis i serien så kostar hans sjukhusnatt tre månadshyror. Och flera gånger så hör man saker som "min försäkring täcker inte det där", "försäkringsbolaget tycker operationen är för experimentiell så vi måste stå för kostnaderna själv" och då handlar det om tiotusentals dollar som dom måste stå för själva.
Jag har nog fått en  bestående skada efter att jag sett dokumentärfilmen "Sicko" av Michael Moore men efter den så lägger jag märke till sånna detaljer hela tiden. Det tas t.o.m upp i Ellen DeGeneres Show, där hon samlat ihop pengar för att betala av en sjukhusräkning åt ett par som just fött barn och det hade uppstått nån komplikation och dom var tvungen att betala hundratusen dollar.

Iallafall. Det går som inte riktigt att koppla av och frossa i kärleksintriger när man vet att AT-läkarna har gigantiska studieskulder och måste jobba extrapass för att kunna köpa mat eller gripas med i nån dramatisk operation när man vet att den troligtvist inte kommer att täckas av försäkringsbolaget och därmed kommer att ruinera familjen.

Fast det kanske bara är jag som tänker på sånna detaljer?