Let’s go bananas!

Jag har kommit på mig själv med att jag plockar på mig en banan vid middagen varje kväll. Tanken är god, bananen ska jag skiva ner i frukosttallriken morgonen därpå (då det inte finns några bananer). Tyvärr kan jag vara en tankspridd människa på morgonen och har full sjå med att komma ihåg alla böcker, mappar, papper, anteckningsblock, pengar, nycklar, mobiltelefonen, kläder på kroppen, läppbalsam, har jag målat på mascara?, halstabletter, cigaretter och så vidare. Så när jag väl står vid frukostbuffén och gör i ordning min gröt – eller filtallrik, så slår det mig att jag inte har med mig den #@!% bananen. Ingen banan till frukosten och jag svär lite för mig själv. Vid middagen samma kväll när jag gått iväg med min tomma tallrik till disken går jag förbi fruktkorgarna. Och utan att tänka på det, så plockar jag upp en banan och går iväg.

Resultatet av detta tankspridda beteende är att man finner fem riktigt svarta bananer på rummet vid slutet av veckan.

Antingen måste jag bli bättre på att komma ihåg saker eller sluta äta bananer.