Sverigedemokraternas största fiende en lyckad integration

Än en gång kommer verkligheten i kapp Sverigedemokraterna och man utesluter medlemmar i partiet. Bakgrunden till utrensningarna ligger i Sverigedemokraternas nya riktlinjer om nolltolerans inom partiet.

Jimmy Åkesson slog i oktober fast att det inte finns ”utrymme för extremister, rasister, rättshaverister eller andra med ett personligt behov av politiska eller privata utsvävningar. Partistyrelsen har i ett uttalande förklarat den senast uteslutningen av medlemmen Patrik Ehn. Den grundar sig i att partistyrelsen har gjort en samlad bedömning av Ehns politiska bakgrund i nazistiska och extremistiska organisationer i kombination med en lång rad olika uttalanden och händelser som inte hör ihop med SDs ideologi. Partistyrelsen var heller inte enad i sitt beslut och det säger också något.
Samtidigt som man rensar i sina led får Kent Ekeroth som basar över partiets muslimfientliga del stanna kvar, trots att det strider mot SDs nya riktlinjer och nolltolerans. Det spelar ingen roll hur många man utesluter, Sverigedemokraterna är ändå ett parti som har sina rötter i främlingsfientlighet och rasism.
Sen tror jag även att det är viktigt att vi tar debatten om integration med SD, deras mål är att stoppa invandringen och därför överdriver de integrationens misslyckande för att SDs största fiende är en lyckad integration.

3 kommentarer

  1. Undrande

    Hej
    Var det inte Folkpartiet som stöttade Nazityskland och Hitlers intåg i Sverige för att kunna krossa våra kära grannar?

  2. NiW

    Bäste Peder:
    ”…överdriver de integrationens misslyckande..”

    Menar du alltså att integrationen är ett generellt lyckat projekt i Sverige? Vilken värld lever du i egentligen?

    Ta av dig skygglapparna, wake up and smell the coffee!!

  3. Greger Jonsson

    Hej Peder
    Kan du förklara på vilket sätt en debatt förbättras av att värdeord som ”muslimfientlig” används när någon ställer relevanta, kritiska frågor om en religion/ideologi.

    Jag vill veta din definition på religionskritik kontra muslimfientlig. Handen på hjärtat, visst är det så att all kritik av islam är ”haram” för Dig och dina kompisar?. Kritik mot andra religioner uppmuntras. Så fort ngn andas kritik mot islam så kommer invektiven fram. Personligen står jag på de sekulära muslimernas sida. De förväntar sig att vi i väst är lika ”fräna” mot islam som vi är mot andra religioner. Vilken sida står du på när du inte kan bemöta kritik sakligt, utan istället går på invektiv.
    För att förtydliga vill jag ge några konkreta exemepl.

    -Är jag sunt kritisk eller ”muslimfientlig” ifall jag finner det stötande när den självutnämnda profeten Muhammed,(med påstådd direktkontakt med Gud) finner det sjävklart att han som 53-ärig ”gubbe” ska fullborda sin bröllopsnatt med sin 9-åriga fru Aisha? Kan man inte kräva att denna ”ofelbara profet” insett följden av sitt handlande, och följden för miljoner lidande, trasiga småflickor i kommande generationer.

    – Är jag sunt kritisk eller bara ”muslimfientlig” ifall jag är kritisk till den slavhandel som ”Guds sändebud” Muhammed uppmuntrade och som utgjorde grunden till hans egen enorma förmögenhet- och som dessutom fyllde hans egna privata bodeller (harem) med sexslavar från de besegrade ”otrogna”.

    -Är det muslimfientligt att avkräva den muslimska världen samma självrannsakan som den ”kristna” världen avkrävts, avseende slavhandel. Arabiska muslimer byggde upp slavindustrin på den afrikanska kontinen, med start vid den muslimska invasionen i slutet av 600-talet. Den infrastrukturen utgjorde grunden till den västerländska slavhandel som uppstod 1000 år senare

    Eller kan kan det vara så att jag bara är en illa påläst islamofob som ännu inte förstått storheten i ”Fredens, toleransens och kärlekens religion”?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.