Ett bra förslag

Tidigare i år har Folkpartiet föreslagit ett systemskifte för lärlingsutbildningar i Sverige. Där grunden är att utbildningen ska äga rum på en arbetsplats i stället för som i dag i skolans lokaler. Eleven ska också kunna vara anställd under den tiden i form av lärlingsanställningar

Jag tycker att det är ett bra förslag och det har redan visat sig vara en framgångsfaktor främst i Tyskland och även i andra europeiska länder med låg ungdomsarbetslöshet

I dagens VK kan du läsa denna debattartikel som vi har skrivit i VK

Bra yrkesutbildningar är nödvändiga. Arbetet med att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet är viktigt, frågan om anställning av lärlingar måste få en lösning. Sverige behöver ett lärlingssystem fullt jämförbart med länder där det sedan länge varit den ordinarie vägen till gedigna och av samhället önskade yrkeskunskaper. Det skriver tre fullmäktigeledamöter (FP) i Umeå.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige är mycket hög. Alldeles för hög! Måste det verkligen vara så? Thomas Nordvalls debattartikel i VK (27 juli) pekar på ett förtjänstfullt sätt på en del möjligheter att komma tillrätta med problemet.

Han anser att det finns ”strukturella problem med en rigid arbetsrätt och höga ingångslöner som har en sammanpressad lönestruktur till följd”, vilket – som han menar – skapar i sin tur höga trösklar för de människor som står längst från arbetsmarknaden.

Nordvall citerar också källor inom OECD samt uttalanden från Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi som hävdar att höga ingångslöner är en viktig förklaring till den mycket höga ungdomsarbetslösheten i Sverige.

Vi menar att en mindre sammanpressad lönestruktur inte är enda botemedlet mot ungdomsarbetslöshet. För många yrkeselever på gymnasiet skulle väl fungerande lärlingsutbildningar vara en stor framgångsfaktor på vägen mot kraftigt minskad arbetslöshet för unga.

Det visar med all önskvärd tydlighet siffrorna från de länder som sedan länge haft ett väl utbyggt lärlingssystem såsom till exempel Tyskland och Österrike. Vän av ordning frågar sig: har vi inte i samband med gymnasiereformen 2011 även infört just lärlingsutbildningar? Utbildningar där eleven är minst hälften av utbildningstiden på en arbetsplats, som ska resultera i en verklighetsförankrad utbildning samtidigt som den ger arbetslivserfarenhet och möjligheter att knyta kontakter med eventuella framtida arbetsgivare.

Visst har vi gjort det. Men utbildningarna har hittills inte fått det lyft som många hade förväntat sig. Vad beror det på?

Skolinspektionen har i maj i år presenterat en gedigen kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning som omfattat 35 skolor, både kommunala och fristående, spridda över hela landet. Granskningen resulterar i både ris och ros. Bristerna handlar bland annat om samverkan skola – arbetslivet. Ansvarsfördelningen måste tydliggöras. Skolorna brister också i sin information om innehållet i utbildningen till arbetsplatserna.

Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att det krävs en uttalad och tydlig strategi från huvudmannen för att etablera kontakter med arbetslivet samt en medvetenhet om arbetslivets kompetensbehov. Tid och resurser måste avsättas för regelbundna besök av yrkeslärarna och arbetsplatsen måste vara medveten om sitt åtagande. De handledare som ska leda eleven under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen måste vara väl införstådda med sin uppgift och ha fått utbildning för sitt uppdrag.

Jan Björklund – medveten om att lärlingssystemet inte är ”i mål” än – har tillsatt en utredning som ska se över just den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.

Om Sverige ska klara den globala konkurrensen måste vi ha bra yrkesutbildningar. Därför fortsätter vi arbetet med att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet säger Jan Björklund som i sitt tal i Almedalen också påpekade att även frågan om anställning av lärlingar måste få sin lösning. Björklund kom med förslaget att en särskild lärlingsanställning (som i länder med stor lärlingstradition) införs som innebär att lärlingen får en anställning och avtalsenlig lön när eleven är på arbetsplatsen. För att uppmuntra arbetsgivare att anställa en lärling föreslår Björklund att det införs ett anställningsstöd.

Skolverket kommer att under hösten anordna konferenser om strategier för skolans utveckling av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningarna. Så det händer mycket positivt just nu. Även Yrkes SM som nästa år arrangeras i Umeå kommer att sätta fokus på yrkesutbildningar och det viktiga samspelet med branscherna.

Vi är säkra på att det utvecklingsarbete som är i gång kommer att ge oss ett lärlingssystem fullt jämförbart med de länder där det sedan länge varit den ordinarie vägen till gedigna och av samhället önskade och behövda yrkeskunskaper. Även Socialdemokraterna har tydligen numera insett att lärlingssystemet också kan vara ett botemedel mot ungdomsarbetslöshet. Socialdemokraternas nytillsatta jobbkommitté som leds av Mårten Palme specialstuderar lärlingssystemet i Österrike där ungdomsarbetslösheten ligger på cirka åtta procent, lägst i hela EU.

Peter Sedlacek
vice ordförande (FP) i för- och grundskolenämnden
Ulrica Westerlund
ledamot (FP) i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Peder Westerberg
gruppledare för Folkpartiet i Umeå