Skoldebatten!

Idag har mina kamrater i Folkpartiet Peter Sedlacek vice ordförande i för- och grundskolenämnden i Umeå, Ulrica Westerlund ledamot i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Umeå och Maria Lundqvist-Brömster riksdagsledamot, en bra och intressant debattartikel i VK.

Det finns mycket att säga om skolan men jag tror själv att det är dags att ta en ny debatt om frågan, vem som ska driva skolan i framtiden. Många kommuner gör ett bra jobb med skolan, men jag tror att vi får en mera likvärdig skola i landet om man förstatligar skolan.

(Kommunaliseringen av skolan genomfördes 1991 efter att socialdemokraterna fått stöd från Vänsterpartiet. I 2010 års valmanifest presenterade Folkpartiet ett förslag om att åter förstatliga skolan.)

Här kommer debattartikeln i sin helhet

Den 3 december var ingen glädjedag för svensk skola. Den så kallade PISA rapporten som mäter kunskaper i matematik, läsförståelse och naturkunskap hos elever som gick nian för två år sedan är snarare en dyster läsning. Som alla vet vid det här laget ligger Sveriges resultat en bra bit under genomsnittet för de totalt 65 länder som deltog i PISA 2012 och vad värre är: Sverige hade den största resultatförsämringen av alla deltagande länder.

I ett sådant läge söks förstås ”skyldiga”, inte minst inom politiken och det är föga förvånande att den efter valet 2006 påbörjade reformpolitiken, med Jan Björklund i spetsen, görs ansvarig för PISA resultatet.

Stora delar av massmedia och den politiska oppositionen söker snabba förklaringar: det fria skolvalet och friskolereformen och en skola där lärarna drunknar i administration.

Oppositionen glömmer bort att det fria skolvalet som infördes redan 1992 av Carl Bildt och Beatrice Ask bibehölls under socialdemokratiskt maktinnehav och att det nyligen slöts en friskoleöverenskommelse där alla riksdagspartier med undantag för SD och V står bakom.

Låt oss i stället konstatera att det 2006 påbörjade reformarbetet som tog sikte på att sätta kunskapsinhämtning i centrum var och är mer än nödvändigt, vilket också Per Thullbergs (professor i historia och Skolverkets tidigare chef) utvärdering av reformprocessen, presenterad vid årets Skolriksdag, visar.

Han påpekade då och även nu att det tar tid för regeringens reformer att få utfall. Thullberg kommer förresten att leda ett skolforskningsinstitut som Björklund kommer att tillsätta.

Det kan låta som en bortförklaring för många som följer skoldebatten, men visst måste man ge Jan Björklund rätt när han säger: – ”De elever som mäts i den aktuella studien är den sista årskullen som gått igenom hela grundskolan med gamla läroplaner, kursplaner med otydliga mål, gamla betygssystem och få nationella prov”.

Det sägs ofta, främst av motståndare till Björklunds, Folkpartiets och Alliansens skolpolitik att svenska elever gudskelov inte är så drillade som i de asiatiska länderna som ligger i topp av Pisa, men att de är mera kreativa, kritiska och självständiga.

Man glömmer i den diskursen lätt bort att kritiskt och kreativt tänkande förutsätter kunskaper och att kunskapsinhämtning för det mesta kräver hård ansträngning och stor uthållighet.

Låt oss också nämna att så kallade problembaserat lärande fortfarande ofta ställs mot faktainlärning. Men sunt förnuft och numera också väl ansedd internationell forskning (till exempel John Hattie) visar att en förutsättning för problembaserad inlärning är tillräckliga förkunskaper!

En avgörande utgångspunkt är att lärare, rektorer, politiker och inte minst föräldrar har höga förväntningar på eleverna, att ge dem chansen att utvecklas fullt ut, utifrån sina förutsättningar, vilket faktiskt stipuleras i den nya skollagen och vilket konkret innebär att vi ger nödvändigt stöd både till dem som inte når målen för godkänt eller E och även till de högpresterande.

En kommande rapport från Skolinspektionen om stöd och stimulans i skolan (påannonserad i DN den 6/12) visar att undervisningen ofta inte tillräckligt förmår stimulera och motivera eleverna att utmanas i sitt lärande så att de kan nå maximala resultat.

I DN artikeln anser Ann-Marie Bergler, generaldirektör för Skolverket att elever som är understimulerade eller inte får det stöd de behöver ofta upplever frustration, rastlöshet passivitet och bristande motivation.

Hur ser det då ut i Umeå? Under senare år har det genomförts riktade satsningar på matematik (Prima) och läsförståelse och skrivutveckling. Satsningarna genomförs ofta i samarbete med universitetet.

Resultaten ligger en bit över riksgenomsnittet, men borde med tanke på förutsättningarna vara ännu bättre. Just nu deltar Umeå som en av sju pilotkommuner i ett SKL projekt som har till syfte att höja kunskapsnivån i matematik i hela landet. Projektet involverar både politiker, skolförvaltningar, rektorer och lärare.

Det är förstås glädjande att man kan skönja ett trendbrott i Umeå, men går man igenom SKL:s Öppna jämförelser mellan alla våra 290 kommuner noterar man tyvärr oändligt stora skillnader mellan skolans finansiering, status, kommunalpolitisk vilja, problemlösningsförmåga etcetera

Med andra ord: kommunaliseringen som Göran Persson genomdrev 1990 har inneburit ett nederlag för en likvärdig skola i hela landet. Därför ska den svenska skolan återförstatligas!

Låt oss avslutningsvis än en gång citera Ann-Marie Begler:

”Att skapa variation i undervisningen så att alla elever för möjlighet att känna sig utmanade och stimulerade är en av skolans största utmaningar och uppgiften vilar i första hand på lärarna och den pedagogiska ledningen/rektorerna”.