Ingen bra trend!

Det känns inte bra, att det organiserade idrottsutövandet i Sverige bland barn och ungdomar har minskat med 12 procent eller 7,2 miljoner deltagartillfällen mellan 2004 och 2013. Jag är inte överraskad och det finns många orsaker till nedgången.

Datorernas intrång har också haft en betydelse, men jag tror inte det är den stora anledningen varför barns idrottsutövande minskar.

När det gäller många ungdomar och barn så står man utanför idrottsrörelsen, på grund av att många föräldrar inte har råd ekonomiskt och det blir inte lättare för dessa ungdomar och barn när avgifterna höjs i föreningarna. Många föreningar har det jobbigt ekonomiskt och måste därför höja avgifter för att klara av sina kostnader.

När det gäller föreningslivet i Umeå kommun får man stöd, i form av både kontant föreningsstöd och tillgång till anläggningar. Därför är det viktigt att man tänker långsiktigt och inser att stödet inte är en kostnad utan en investering för framtiden. En höjning av det lokala aktivitetsstödet skulle vara en bra lösning.

Jag tror också det är en trend, att det är många färre som engagerar sig ideellt i föreningslivet. Har man inte eldsjälar och ledare inom föreningslivet, så är det oerhört svårt att bedriva någon verksamhet.

Sen tror jag också att det tidiga elittänkandet, bland många idrotter är förödande. Tyvärr finns det många föreningar och ledare, som tror att man måste toppa eller bedriva en elitsatsning i unga åldrar, för att nå framgång. Enligt forskning, så är det helt tvärtom, en satsning på bredden, är det som ger resultat. Sen måste man också ställa sig frågan, handlar allt bara om att få bra resultat i slutändan. För mig är det viktigaste att barn och unga, får känna en gemenskap och glädje i sitt idrottsutövande. Folkhälsoperspektivet är också oerhört viktigt.