det är över

Fear of the dark

Av , , Bli först att kommentera 0

 

Nu tänker alla. Har Pelle klickat till mer än vanligt. Har han inte hämtat sig från sin pågående suger rush? Näe jag ska säga som det är. Jag tror att jag är rätt känd för min musiksmak. Jag ska inte gå in på den men kan säga så mycket att till den här inte typen av musiken i videon.
Nu var det så att  jag spenderade 8 månader på Gran Canaria förra året som reseledare. Där var allt frid och fröjd. Men vi reseledare tog oss runt på ön i vår lilla lilla bil. Det var ingen skrutt bil men den var sliten helt klart. Och tydligen var det någon som inte tyckte att spansk radio höll måttet så dom tog tillfället i akt att bränna ut en skiva. En skiva med bara Iron Maiden. En skiva med låten: Fear of the dark som första låt.

Sedan hände något. Någon gjorde något eller något bara hände. Det hände något helt klart i alla fall. Cd spelaren i bilden gick sönder. Gav upp helt enkelt. Men den slutade inte spela skivor. Utan den fortsatte att spela den som var i. Jag ska komma till poängen. I kanske fem månader så varje gång man startade bilen så gick låt nr ett igång. Det gick inte att byta till radio eller stänga av. Bara sänka volymen. Och alla varje gång tyckte att detta var underbart underhållande. Där satt jag och inte förstod.

Eller jag förstod så mycket som att han var rädd för mörkret. Men vem är inte de.
Nu är det stekande sol ute så det blir att gå dit. Kram på er
!

 

Syndaren.

Av , , Bli först att kommentera 0

Efter jobbet idag så kände jag att jag var värd att smyga runt med en kundvagn och nypa åt mig av de fina erbjudanden jag också. Sagt och gjort så lät jag stegräknaren jobba häcken av sig undertiden vagnen fylldes med diverse ting. Hur som helst så efter den lång dag på jobbet så är man på väg hem. Lågt blodsocker, Trötta ben, seg i kolan helt enkelt. Jag borde veta bättre men jag föll i fällan. Jag lät mig åka med sockervågen som flödade inne på maxi.

Tydligen var de så att lösviktsgodiset hade en killer dag och bjöd ut sig själv för 39:90:-/kg. Jag frossade. Jag jobbade med hela hyllan. Upp och Ner.. Höger och Vänster. Inget fick gå obemärkt förbi mina hök ögon.

Jag slutade på 2,3kg! Jag stannade på hela 2,321gram! inte mer eller mindre.
nu sitter jag hemma och vill spy åt tanken på att jag ska kunna bajsa ut detta. Jag måste bjuda. Jag vill inte men jag måste. För framtidens Pelle behöver inte dehär.

Jag vet att den enda personen som förstår vilken tuff tid jag går igenom är Johanna. Hon har samma sätt som jag att våldta en plockgodishylla. Vi är pinsamma. Vi ska bättra oss säger vi varje gång. Vi faller tillbaka som små abborrar som nappat en gång men lyckats smita med åker dit igen 5 sek senare.

Allt från en smart ännu lite större Pelle. Hugedamig.

 

Drömmar.

Av , , 1 kommentar 0

Jag hör så mycket om vänner och bekanta som har det jobbigt på arbetsmarknaden. Självklart tycker jag att de är jobbigt om dom har det jävligt på jobbet eller om dom ens har något jobb. Jag minns den solklara frågan som man fick som liten. Ni alla minns den.

Vad ska du bli när du blir stor?

Jag själv ställer mig den frågan fortfarande. Dagligen. Och det gör säkert mina vänner också. Men jag kan ha helt fel nu men när man har det jobbigt så tappar man helt värderingarna. Eller inte tappar men dom förändras. Det som förut var ens drömmar blir något helt annat när drömmarna byts ut mot att bara få ha ett fast jobb som man trivs på.

Och jag vet inte varför men jag mår otroligt dåligt inombords när jag ser hur andra ger upp hoppet om sina ursprungsdrömmar för att man har en jobbig tid. Hur fokus flyttas från att bli bäst på det man tycker är absolut roligast i hela livet. Det man brinner för till hundra procent vilket också gör att de är det du kommer mest troligt göra bäst. Till att spendera stora delar av sitt liv med något som bara är något mindre jävligt än det man redan har.

Jag vet inte om jag är en borttappad optimist men i det här fallet så är det faktiskt så att vill man, så kan man. Jag är inte det minsta avundsjuk på folk som lyckas längre. Längre säger jag för förut var avund min stora dödssynd men jag har lärt mig stoppa upp den i ? Jaa näe inga fula ord nu. Och den känslan en person upplever från att känna sig nere och uppgiven till att uppfylla sina drömmar måste bara vara en av dom bästa känslorna någonsin. Yrkes mässigt eller ej.

Jag tror att jag kan göra precis vad jag vill med mitt liv. Mer eller mindre i alla fall. Det retar gallfeber på vissa. Men jag hoppas att någon kan trivas med den tanken. För det är precis vad jag tror om mina vänner, min familj och ja alla andra också. Det handlar egentligen bara om en sak. Man måste ge sig själv chansen. Hur det går till är helt olika för alla. Man måste lyssna på den där lilla personen inom sig som fortfarande trodde att man var världens mittpunkt. Ge  den personen en chans att förklara att jag är faktiskt fantastiskt precis som jag är och jag kan bli precis vad jag vill.

Drömmar är det bästa vi har. Det är dom som ger oss energi att verka i nuet. Det är dom som gör att vi utvecklas till det bästa som vi bara kan bli. Man måste bara våga lyfta fram dom. Man måste våga låta dom skena i våg. Vågar du drömma har du inte bara hälften vunnet. Du har allt att vinna.

Friskt vågat, Allt vunnet.

 

Push!

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har skrivkramp. Jag hade tänkt göra en Malin och rimma fram ett inlägg. Men jag har ju inte direkt den talangen. Eller jag kanske har den men den ligger längst in i huvudet och jag har inte vårstädat där inne än så allt är jättesvårt att hitta.

Hur som helst så jobbar jag kväll idag. Skönt! och imorgon är jag rent av ledig! Woho! Great Succés! Det är så vi jobbar inom handels. Raka puckar helt enkelt.

Jaa det jag hakar upp mig på är ju att de är bara i Usa när man ligger på BB man får en bit paj och lite vatten? Ska det vara så? 😉

Vandraren..

Av , , 1 kommentar 0

Hejsan!
Jag har jobb i helgen så det kanske inte blev den partystämningen som jag hade hoppats på. Men vad gör de egentligen om hundra miljoners år? Jag har roat mig med att äta gott och skratta högt. Det jag är bäst på helt enkelt.

På jobbet har vi börjat en steg tävling. Vi har delat in alla på jobbet i en massa lag på typ fem i varje. Sedan så har alla fått en stegräknare och så ska man samla steg varje dag. KUL! Det började i veckan och jag som inte har röt på mig sedan 1872 kände direkt hur mina organ ville bli bort adoterade efter första joggingturen.

Jag jobbar nu om en halvtimme så jag borde kanske snabba mig en aning. Men jag säger som sagt. Bra helg. Hundarna fick sola för första gången på framsidan och bara de är ju guld värt för dom. Kram på er!